542/B Dimma. Offentlig konst. Sjöguden av Carl Milles på Skeppsbron.
Från 299 kr
542 Dimma. Offentlig konst. Staty av kvinna.
542 Dimma. Trafik på Slussplan.
542 Dimma. Staty på Slussplan mot Slussen och Södermalm.
542 Dimma. I en korsning i dimman.
542 Dimma. Människor väntar vid en spårvagnshållplats.
542 Dimma. Väntan vid ett trafikljus i dimma.
1950. Paris. Väskor i ett skyltfönster
Frimärksmarknad/ Marché aux Timbres, Paris
Vykort, "Brostugan, Falkenberg". Vinterbild av Tullbrons östra fäste med en kvinna i förgrunden och bakom henne en liten folksamling mellan husen. Brostugan ligger till höger och uppfördes av staden som tullstuga till broarrendatorn, medan bron från 1761 var bekostad av staten. Huset byggdes till av arrendator G. Rylin som gavs tillstånd att driva krog där. Stadens ungdomar kunde anordna dans och andra arrangemang i ett större rum och Falkenbergs första tryckeri inrättades 1875 i ett mindre av redaktör A F Möller. Staden övertog Tullbron 1910 och all brotull upphörde 1913.
1717/B Rom. Spanska trappan i Rom. En ung man cyklar föbi med en reklamskylt fastmonterad bakpå cykeln.
Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Fastigheten på Kungsgatan 18-Borgmästaregatan 8 i kv Prosten. Här stod tidigare en byggnad från 1700-talets mitt uppfört av Jacob Lagerbom. Eftersom släkten Reenstierna ägde fastigheten några decennier under 1800-talets första hälft kallas byggnaden Reenstiernas hus. Efter en brand 1889 fick huset detta utseende, då ägt av kronolänsman Emil Andersson. Ett skyltfönster vid Borgmästaregatan täcks av en skylt med reklam för Aug. Schüllerquists Manufakturlager med klädeshandel, damskrädderi, damkappor, herrekiperingsaffär, sybehör, mattor och gardiner.
Kolorerat vykort, "Halmstad. Kungsgatan." Över antrén till den vita byggnaden står det "Hugo Hammar". Till höger står en konstapel och i fonden ses ett hästekipage.
Gatubild vid Norre Port i Halmstad, sedd från Storgatan. Flera män i olika munderingar står längs vägen, vända mot fotografen. Den norra stadsporten ingick i det befästa Halmstad och stod klar 1601, alltså under danskt styre. Dess sneda vinkel gentemot Storgatan lär ha funktionen att förhindra beskjutning in mot staden. Varje natt stängdes alla stadsportarna till skydd åt invånarna. Stadsfullmäktige beslöt 1879 att riva portbyggnaden, men dåvarande riksantikvarien sa nej. Istället inrättade Hallands Museiförening (bildad 1886) där ett museum som öppnades 1899 och stängdes 1933. Norre Port blev byggnadsminne 2007.
Vykort, "Halmstad, Stortorget". Marknadsdag med flera träbodar på torget, där de uppslagna luckorna bildar tak över kunderna. Till vänster står boden för Halmstads Ångkorvfabrik, som vid tiden för fotografiet påbörjat sin expansion. Ägaren Fredrik Johansson lät uppföra en gårdsbyggnad med nya fabrikslokaler (de gamla var för små) och bostad på Brogatan 41 i staden, som stod klart 1907. Affärerna gick mycket bra och flera butiker med Ångkorven öppnades över åren. 1934 lämnade man torghandeln och flyttade in i Saluhallen istället. I början av 1960-talet övertog bröderna Gustaf och Åke Bengtsson fabriken och affären vid Brogatan, då namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF). Verksamheten fortsatte fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.
Teckning av A T Gellerstedt. "Hvalfiskkäftarna vid Hornsgatan".
Vykort, "Panorama över Falkenberg. Statsvy över Falkenbergs centrala delar med den nya kyrkans torn i bakgrunden.
Begravningståg längs Södergatan. Först en hästdragen vagn och därefter ett bilekipage.
Varbergs kullerstensatta torg med en rund plantering, kallad Brännvinsringen, och dåvarande stadshuset och -hotellet. Det invigdes 1902 och hade då även affärer i bottenvåningen. Stadsförvaltningen lämnade byggnaden 1954. Till vänster ses kv Gästgivaren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.