Vy över Drag. Platsen har sitt namn av att Revsudden här är som smalast vilket gjorde att man i gången tid drog de små fraktfartygen över land här i stället för att segla i det grundfyllda Kalmarsund utanför. Redan på Gustav Vasas tid anlades en kanal över "draget".
Från 299 kr
Nils Lindahl, Malmö, är på väg fram med klotet. Malmö-kamraten Malte Persson, som sitter bakom, väntar på sin tur. Ingemar Bengtsson. från Göteborg, t v är beredd med sitt klot. Vid räcket bakom väntar Börje Kvist och Kjell Pettersson, båda från Malmö.
Med ett något indraget läge från Hunnebergsgatan låg länge trädgårdsmästarebostaden till Linköpings slott. Här en sällan sedd vy från bostadens trädgårdssida. Lutad mot drivbänken står rimligtvis trädgårdsmästaren Karl Emil Karlsson, som från 1908 bar tjänsten en längre tid. I sitt sällskap torde vi se hans son och hustru. Foto omkring 1910.
Ombrytning. Allan Engström och John Österberg. Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Maskinsättare Gustav Emil Hahne. Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Kalmar teater sedd från Larmtorget. Bilden är efter ett vykort, som enligt sitt tryck avbildar "Teatern, Kalmar". Över entrén är på fasaden i versaler målat "Schweizeri", "Teaterkällaren" respektive "Matsal". Till vänster om teaterbyggnaden börjar Södra vägen, senare namnändrad till Olof Palmes gata. Märk att konturerna på byggnadens tak och flera fönsterbågar m m är "förstärkta" för hand före tryckningen a vykortet.
Konsul Jacob W. Wennberg, (1882-1941), grosshandlare, konsul. Född i Sköns socken, Västernorrland. Började efter studier vid Borgarskolan 1896 arbeta i August Olssons järnaffär. Efter några år flyttade han till Stockholm men återvände till sin förre arbetsgivare. 1911 övertog han konkurrentfirman Mellgrens järnaffär på Nygatan 41, gav den sitt eget namn och utvecklade den till ett storföretag.
Gävle Galvan. Chefen i sitt rum UrsprungLindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Slåtterkarlarna har utfört sitt arbete, nu skall höet räkes, räfsas, ihop till braidar, ett 10-20 cm tjockt lager i olika vidlyftiga plättar för att torka. Både kvinnor och män deltar här. Askängsdöien låg troligen ungefär där parkeringen till badplatsen är idag.
Att faga betraktades som ett kvinnoarbete, men här fick alla delta om det behövdes. Det man räfsade upp, faget, lades på särskilda brännplatser med dålig gräsväxt och eldades upp. Här fagar man ganska sent när fagningblommorna, vitsipporna, är i sitt fulla flor. Botels änge och hage ligger intill varandra.
Landshövding Robert De la Gardie unnar sig en stunds vila i sitt arbetsrum i Linköpings slott. Han kan blicka tillbaka på en lång ämbetstid. Redan år 1867 hade han förordnats uppdraget och från 1869 ordinarie landshövding. Nu skrev man år 1901, han sista år på posten.
Den forne knekten Sven Peter Skog har landat en knapp kilosgädda ur kvarndammen i Attarp. Att han nogsamt väger den med sitt besman kan tyda på att fångsten är till salu. När han inte fiskar brukar han tillsammans med makan Hanna det sedan länge avvecklade knektbostället Lilla Kvarntorpet strax här intill. Bild från omkring 1920.
Den 3 maj 1901 spelades det för sista gången i Linköpings gamla teater som samma år revs. Lyckan var därför stor när stadens nya teater äntligen kunde invigas den 18 december 1903. Stockholmsarkitekten Axel Anderbergs skapelse gjorde heller ingen besviken med sitt anslående och festliga intryck. Här en vy mot sydost kort efter invigningen. Till vänster ses Brandstodsbolagets kontor.
M/F Kind passerar Linköpings först uppförda förort, Johannelund. Området planlades enligt den så kallade ABCD-modellen, där A står för arbete, B för bostad, C för centrum och D för demokrati. Tanken var att man skulle kunna bo, arbeta, och ha tillgång till service i samma område, men även känna sig delaktig i sitt bostadsområde. Förebilden var Vällingby i Stockholm.
Dåvarande Ågatan 43 i Linköping, Ekmanska gården kallad. Bakom namnet står plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär vars inriktning ännu bestod vid fototillfället 1958. Rörelsens, och hela husets, öde på platsen var dock beseglat vid tiden. Byggnaden räddades lyckligtvis för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping.
En av de tidigaste betongbroarna uppfördes 1901-1902 av AB Skånska Cementgjuteriet. Bergsbron är en monumental valvbro i flera spann byggd i stenbeklädd betong. Bron binder samman stadsdelarna Nordantill och Berget varifrån bron troligen fått sitt namn. I bakgrunden skymtar det höga brandtornet i jugendstil från 1904 ritat av arkitekten Knut Pihlströms (1875-1940). Vy mot sydväst.
Huitfeltska gården i Linköping från trädgårdssidan. Gården har fått sitt namn efter regementsläkaren Åke Huitfelt, som från år 1860 var dess ägare och även lät den gå i arv till dottern Eva. Fotoåret 1929 var för övrigt hennes sista år i livet.
Porträtt av Wilhelmina Clairström. Född i Rosenkälla söder om Linköping som oäkta dotter till pigan Anna Sofia Engström. I samband med dotterns nedkomst ändrade modern sitt efternamn till Clairström. Möjligtvis inspirerad av hennes arbetsgivare, tillika flickans fadder, greve Sinclair. Som vuxen bildade Wilhelmina familj med musikdirektören vid Andra livgrenadjärregemenetet i Linköping, Carl Johan Nylén.
Nuvarande huvudbyggnad till Klackeborg stod klar åren omkring 1800, troligtvis på initiativ av revisionssekreterare Ludvig Boije. Anläggningens bägge flyglar tillkom omkring 50 år därefter. Godset söker sitt ursprung som säteri i 1600-talets ingång genom riksråd Jöns Kurck och har sedan dess ärvts och gått i handel till en mängd släkten. Vid tiden för bilden stod Henning Petersson som ägare tillsammans med tidigare ägares sterbhus.
Portätt av Henric Westman, här iförd uniform i sin egenskap av kapten vid Första livgrenadjärregementet (sedermera I4) i Linköping. I sitt privata ägare till Valla gård väster om Linköping. På ålderns höst kom han att donera gården med mark till Linköpings stad att förvalta i Westman-Wernerska fonden, vars betydelse för kulturlivet i Linköping kan inte överskattas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.