Kyrkan i Annerstad uppfördes åren 1823-1824 i nyklassicistisk stil, efter ritningar av arkitekt Johan Abraham Wilelius. 30 juli 1826 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Altartavlan är målad 1834 av kaptenen och konstnären Salomon Andersson, Växjö. Tavlan skildrar "Nattvardens instiftande" och är en kopia av en äldre altartavla i Växjö domkyrka, målad 1733 av Georg Engelhard Schröder.
Från 299 kr
Kyrkan i Annerstad uppfördes åren 1823-1824 i nyklassicistisk stil, efter ritningar av arkitekt Johan Abraham Wilelius. 30 juli 1826 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan har en stomme av sten och består av rektangulärt långhus med korvägg och bakomliggande halvrund sakristia i öster och torn i väster.
Kyrkan i Aneboda ligger intill sjön Stråken i samhället Aneboda. Tidigare kyrkobyggnad var ett kapell som uppfördes 1346. Kapellet byggdes till 1696 och 1714. Vid bygget av nuvarande kyrka revs kapellet och såldes till Vislanda missionsförsamling. Nuvarande träkyrka i nygotisk stil uppfördes 1899 efter ritningar av arkitekt Fredrik Lilljekvist.
Hinneryd är kyrkby i Hinneryds socken i Markaryds kommun i Kronobergs län, belägen nordväst om Strömsnäsbruk. Kyrkan i Hinneryd uppfördes 1883-1885 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist och togs i bruk 1886. Kyrkan byggdes utanpå en tvåskeppig medeltidskyrka i romansk stil som började rivas 1884.
När den nya kyrkan i Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades av bland andra ortens hembygdsförening. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av korabsid, som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Kalmar Teater är helt säkert en av Sveriges vackraste teatrar. Ritad av arkitekt Bror Carl Malmberg och invigd 1863 är den ett mästerverk helt i tidens anda. Salongens ursprungliga elegans lever kvar tack vare en grundläggande renovering och restaurering 1987 och många gästande sällskap har uttryckt sin hänförelse över det lilla mästerverket. (Fotografens ord.)
Riksbankshuset uppfördes 1902 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Byggnaden har monumental utformning i jugendbarock med sockel i granit och bärande putsade tegelväggar och omfattande naturstensornamentik. Taket är högt, valmat och plåttäckt med takkupor och torn. Trots om- och tillbyggnader är byggnaden fortfarande exteriört mycket välbevarad från byggnadstiden. Interiören är helt förändrad. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyreslen)
Vykort, "Tivedstugan - Warberg." Två kvinnor står vid grinden in till Tivedstugan i Påskbergsskogen. Där inrymdes både vaktmästarbostad och servering. Dörren står öppen på gavelns ovanliga "absid" med någon form av stråtäckning på taket. Byggnaden lär vara ritad av byggnadsingenjör Gottfrid Ljunggren, arkitekt bakom många byggnader i Varberg 1903-1914.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Tingshuset i Falkenberg under uppförande på Nygatan 41 i kv Kyrkan. De två häradsrätterna Årstad och Faurås gick samman 1907 till ett tingslag med detta gemensamma tingshus. Arkitekt var Fredrik Dahlberg och Nilsson var byggmästare. Tingshuset placerade med närhet till både järnväg och kyrka. (Se även bildnr VMA11716 D80)
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Mariedals gård vid Danska Vägen i nuvarande kv Forellen. Huset uppfördes 1911 och ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren. Beställare var trädgårdsmästare August Sandgren. Bilden är tagen mot väster och som synes var omgivningarna då helt rurala. Till höger ur bild går Danska vägen och på andra sidan ligger Påskberget. Sandgrens
Hejllska huset i Södra Villastaden i Varberg vid hörnet Västra Vallgatan (61)-Lasarettsgatan, kv Bomlyckan 10 (nr 1 tidigare). Villan ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren och uppfördes 1904 till stadsfiskal Nils Olof Samuelsson. Provinsialläkare Karl-Holger Hejll flyttade in i villan 1945, därav namnet.
Tegelbruket i Hagaström byggt 1886-88. Provkörning 1891-94. Produkt 12" ca 2 miljoner tegel per år. "Bondtegel". Första lertäckterna norr om ån (Bl.a i Bjursve Hage). Sista stora leveransen gick till Björksätra i Sandviken, ca. 12 miljoner tegel. Hagaströms LM-skola fd. folkskola byggd omkring 1945 arkitekt Dahlén. 1981 före rivningen.
"Societetshuset". Arkitekt Adrian C Petersons ritning till byggnaden fastställdes av byggnadsnämnden i april 1883. Invigningen av restaurangen ägde rum 3 juli samma år. Året därpå försågs byggnaden med taktäckta verandor, som ses på bilden, samt den s k vattenpaviljongen till höger i bild. Utöver brunnsdrickande kunde man där handla cigarrer, frukt och blommor och flanera under tak.
Kungsgården i Åskloster. Bostaden hade då en veranda till entrén och en tillbyggnad österut med plåttak. Huset ritades av arkitekt Carl Hårleman (som även färdigställde Stockholms slott) och stod klart 1807. På platsen låg tidigare cistercienserklostret Ås och bostadshuset är beläget ungefär där klosterkyrkan då stod.
Brevkort, "Flickskolan - Halmstad." Efter att ha hyrt lokaler sedan 1875 fick flickskolan1889 en nybyggd egen skolbyggnad, ritad av arkitekt Knut Beckeman. Han var stadsarkitekt i Halmstad 1884–1890 och ritade även stadens varmbadhus. Flickolan hade i sina två våningar 12 lärosalar, bönsal och gymnastiksal. Men elevantalet ökade med åren såpass att man 1905 byggde på ytterligare en våning, vilket ses på bilden.
Kolorerat vykort, "Läroverket, Halmstad.", sekundär notering: Högre allm. lärov. Med den gamla läroverksbyggnaden från 1869, vid slottet, i dåligt skick och ökande antal elever beslöt stadsfullmäktige år 1902 att uppföra en ny läroverksbyggnad på den så kallade Söderlingska lyckan, norr om Västkustbanan. Byggnaden ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906 av biskop Edvard Herman Rodhe.
Kolorerat vykort, "Aulan i Nya Läroverket Halmstad". Förmodligen avses byggnaden för det Högre allmänna läroverket som ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906. Aulan har en kyrkoinspirerad utformning med orgel och korliknande podium. Här finns både nationalromantiska (armatur, tak) och klassicerande (valv på kolonner med korintiska kapitäl).
Restaurering av Domkyrkan i Härnösand.; Arkitekt Johan Adolf Hawerman.Nyklassistisk stil.Vitputsad stenkyrka med ett mittorn,två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan blandannat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum.Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.