Född 1838 på säteriet Ed i Sund socken inledde August Åstrand redan i unga år en militära karriär som kadett vid Karlbergs krigsskola 1853. Ännu ej fyllda 20 var han i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vid tiden för bilden hade han nått löjtnants grad och han kom över tid att avancera till överstelöjtnant. Han avslutade sitt militära liv som överste och därmed chef över Jönköpings regemente.
Från 299 kr
Stångån med Kinda kanal från Stångebro med kameran riktad söderut. Vattendraget delade i historisk tid Linköpings stad från dess omland i öster. Det förklarar bebyggelsemönstret som avspeglas i bilden från 1906. Ännu var Tannefors-sidan mot ån i det närmaste obebyggd med undantag av industrier och mer funktionella anläggningar. I bilden ses roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Strandzonen till höger var däremot tidigt bebyggd. Närmast delar av fattigvårdens anläggning.
Passagerarfartyget Kinda görs redo för färd från Linköping söderut på Kinda kanal. Ännu är hon förtöjd i hamnen invid Nykvarns sluss. Fartyget var byggt i Söderköping redan 1872 och gick en första tid som lastfartyg under namnet Björkfors N:o 1. Omkring år 1890 fick hon ny ägare, modifierades för passagerartrafik och erhöll sitt nya namn. Det är även där eller kort efter vi får söka bildens datering. I bakgrunden ses Nykvarns Bindgarnfabrik med kontor och arbetarbostäder.
Heda kyrka från nordväst. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Kyrkan uppfördes ursprungligen vid 1100-talets mitt. Ganska snart, och under lång tid, genomgick byggnaden många om- och utbyggningar, varför kyrkans byggnadshistoria svårligen kan beskrivas. Klart är att Heda medeltida kyrka med tiden ansågs för liten och 1846 beslöt man riva den. Efter påtryckningar av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och lundaprofessorn Carl Georg Brunius, valde församlingen att i stället restaurera sin kyrka. År 1858 var ombyggnaden klar.
Lerigt, spårigt och lantligt alldeles inpå kunten till centrala Linköping omkring förra sekelskiftet. Vid tiden benämndes den Tornygatan, stråket som ledde in till staden från gårdarna i norr och som vi sedan en tid döpt till Gråbrödragatan. Uthuslängorna till vänster tillhörde gården Kungsgatan 43, vars bostadshus då som ännu ligger utmed nämnda gata. Till höger skymtar de trähus som till största delen hörde till Biskopsgården. Domkyrkan måtte nämnas. Här med domens norra fasad mot betraktaren och ännu med sitt skifferbelagda sadeltak.
Personalen vid Borggårds bruk 1905. Vid tiden hade brukets omställning från stångjärnstillverkning mot redskap och järnartiklar pågått en tid. Grepar, tjugor, spadar och skyfflar var som synes viktig del i produktionen, men tiden pekade mot mindre artiklar som krokar, söljor och skruvar med mera. I mannen med högst position i bilden, såväl som i realiteten, iklädd något ljusare kostym ser vi brukets delägare Adolf Trägårdh.
Tinnerbäckslyckorna var ett begrepp i Linköping som sedan länge tappat sin betydelse. Från början ett jordbruksområde söder om staden, som från det sena 1800-talet började bebyggas med villor och flerfamiljshus. I bostadsbristens tid växte här fram en relativt oreglerad förstad som idag ingår i stadsdelen Hejdegården. Omkring 1910 kunde man finna denna vy mot området. De stora husen låg utmed dåvarande Tinnerbäcksgatan. Kallbadhuset tillhörde Tekniska fabriken Gripen.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet och dess omgivning.
Porträtt av fotografibiträde Anna Göransson från hennes tid i lära hos Ernst Ovesén i Helsingfors 1913-14. Född i Linköping 1881 lämnade hon som vuxen hemstaden för ta tjänst som fotografbiträde i nämnda Helsingfors följt av Östersund och Sundsvall. År 1917 återflyttade hon till Linköping för att ta tjänst eller eventuellt ta över Maria Teschs ateljé vid Nygatan. Från 1926 drev hon under alla omständigheter egen fotoateljé i Kanikegården i Mjölby.
Den märkvärdiga Ledbergsstenen på kyrkogården till ortens kyrka. Inget är känt om stenen från dess tillkomst tills att riksantikvarie Johan Hadorph ritade av den på 1600-talet. Då satt den inmurad i väggen till kyrkans sakristia. År 1847 rev man den nuvarande kyrkans föregångare och i sammanhanget lösgjordes stenen, men insattes som byggnadsmaterial i den nya kyrkogårdsmuren. Stenens tid i kyrkogårdsmuren tycks dock blivit kort, och efter en viss "träta" i församlingen kom den att resas på sin nuvarande plats.
Porträtt av Carl Magnus Wezén, rimligtvis under hans tid som komminister i Rinna. År 1878 skulle möjlighet öppnas för honom att få leda en egen församling. I Västra Husby hade kyrkoherde Wiede fått ett för honom attraktivt erbjudande i Ekebyborna och församlingen behövde således ny kyrkoherde. Där kom han att verka i 50 år. Hur länge han var praktiserande kyrkoherde är oklart men han var bosatt i prästgården tills hans liv nådde sin ände 1928, då 96 år gammal.
Porträtt av Fanny Åman, eller egentligen Fanny Nordvall, då hon enligt tidens namnskick behöll sitt flicknamn även som gift. Det påtalade äktenskapet hade inletts 1856 och gällde lasarettsläkaren Ludvig Åman. Vid tiden för bilden hade äktenskapet varat i omkring 10 år och parets två första barn var födda. Makarna skulle välsignas med ytterligare två under 1870-talet. Familjen var vid fototillfället och lång tid därefter bosatt i tjänstebostaden till länslasarettet i Linköping, där maken var verksam.
Konsul Anders Ljungstedts donation för en skola med praktisk inriktning i födelsestaden Linköping, kom att få stor betydelse för stadens skolväsen. Ljungstedts precisa önskemål blev emellertid svåra för stadens styrande att upprätthålla och tolkningar skapade över tid såväl förbistring som prov på ekonomisk kreativitet visavi Ljungstedts friskola och kommunens folkskola. År 1858 stod bildens skolbyggnad klar invid Kungsgatan, som trots donatorn namn endast i liten utsträckning kom att erbjuda skolgång med praktisk inriktning. Odaterad bild från sekelskiftet 1900.
Porträtt av Waldemar Stenhammar. Från år 1898 i tjänst vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Han var därefter regementet trogen tills han år 1927 begärde avsked vilket beviljades med majors grad. Sedermera utnämnd till överstelöjtnant i armén. Vid sidan av aktiv tjänst var han en tid lärare vid Krigsskolan, regementskvartersmästare och registrator i Försvarsdepartementets kansli. Tillsammans med Reinhold Stenbock utgav han även en diger historik över regementet, "Andra livgrenadjärregementet 1552-1927". Från 1904 var han gift med Olga Löfwall.
Porträtt av garvaremästare Nils August Friedleiffer iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Linköping 1829 kom han åter till staden från Jönköping 1845. Han tog tjänst som garvargesäll hos mästaren Sven Söderholm. Med tiden blev Friedleiffer själv mästare. Efter att ha arrenderat Söderholms verkstad en tid kunde han omkring 1860 friköpa densamma. Efter ett tiotal år sålde han den vidare till garvarmästaren Germund Lindhe. Verstaden låg dåvarande adressen Tannefors kv 9, nuvarande Storgatan 32. Friedleiffer avled som ogift 1902.
Porträtt av Ebba Tibell. Född och uppvuxen i Linköping kom hon att utbilda sig till småskolelärare i Stockholm. Redan som seminarieelev tog hon dock periodvis tjänst som privatlärare. Från år 1886 var hon stationerad som lärare i östgötska Stora Åby socken och där blev hon kvar till sin pension 1924. Efter en kort tid i Mjölby flyttade hon åter till Linköping och blev där kvarboende till sin död som ogift 1932. Fotografiets datering kan genom fotografens verksamhetsadress bestämmas till åren 1887-91.
Linköping en solskensdag i början av förra seklet. Ännu skulle det dröja innan torget smyckades med Carl Milles folkungamonument. Stora hotellet känns lätt igen in i vår tid. Bilden har lämnat oss daterad 1921 men det finns skäl att betvivla uppgiften. Den så kallade hotellflygeln, hotellets utbyggnad, ser misstänkt nybyggd ut i avsaknad av fasadputs. Huskroppen togs i bruk under hösten 1905. En rimlig datering torde således vara 1905, möjligtvis 1906.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. På hamburgerskåpet och längs bröstlisten står kannor som minner om familjens tidigare tid i Ryssland, där Edvard varit militärattaché. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Nygatan 51, i hörnet av Nygatan och Sankt Korsgatan i Linköping, uppfördes troligen några decennier in på 1700-talet, men hade innan det flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping om- och tillbyggts i flera omgångar. Gårdens ägarelängd var komplicerad och tidvis var den splittrad på ett stort antal delägare. En av dessa ägare var en tid bryggaren Anton Edvard Wavrinsky och makan Augusta Wilhelmina Nordvall, vars äldste son Edvard Wavrinsky gått till historien som bland mycket annat Sveriges första förbundschef för det enade IOGT.
Trädgårdssysslor i trädgården vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna. Till höger i bild ser vi Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bredvid henne stöttar sig väninnan Ölle mot spaden i hand. Anm: Väninnans identitet har inte kunnat styrkas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.