Linköping från utsiktstornet Belvederen. Vy mot norr med ett blickfång från Kanbergets höjder i vänster bildkant till Jonn O Nilsons hus invid Stora torget till höger. Odaterad bild från omkring sekelskiftet 1900.
Från 299 kr
Bostadshus på Nelinsgatan inom kvarteret Stadsrådet i Norrköping. Byggnaden revs 1952 i samband med framväxten av Söderstaden.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri. Uppförd under 1800-talets andra hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Parti av Ågatan i Linköping 1921. Vy mot öster vid gatans korsning med Apotekaregatan. Närmast till vänster ses den s.k. Huitfeltska gården. Byggnaden plockades ner 1949 och kom att bli det första huset i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vid tiden för bilden stod närmast all bebyggelse inom kvarteret Apoteket inför rivning. I dess ställe planerades affärs- och kontorskomplexet Filbyter att uppstå. Närmast ses Hushållningssällskapets fastighet, uppförd 1878 och länge inrymmande den av Peter Mathias Sahlström redan 1839 grundade bokhandel.
Oscar Fredriks bro, namngiven efter kung Oscar II, byggd på 1830-talet. Det var den femte bron i ordningen på platsen. Den första bron byggdes 1614 och bekostades av hertig Johan av Östergötland. Bron bar namnet Saltängsbron och ledde till Nya Staden på Saltängen. Sedan år 1980 bär bron åter det namnet. Brons fina järnsmidesstaket pryder idag det norra brofästet invid Samarien, terassen mellan Motala Ström och Carl-Johans park. Byggnaderna i fonden är sett från vänster det Ringborgska huset (1784), Stadshuset (1802), Stora Hotellet (1854) och därbakom taket på Teatern (1908).
Eduard Anderssons garn- och vävnadshandel i gatuplanet till vad som kan kallas Bielkeska gården. Fotoåret 1902 var huvudbyggnaden omkring 100 år, då uppförd av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som vinterbostad. Nu var Eduard Andersson hälftenägare och bodde med sin familj i husets övervåning.
Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1850-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bildade Linköpings norra gräns. Vid tiden för bilden låg det varken i stadens utkant eller bedömdes vara särskilt imponerande.
Linköping tidig vår 1907. Den som är förtrogen med staden hittar igen vyn från mötet av Järnvägsavenyn och Vasavägen med S:t Larsgatan. Det vackra hörnhuset hade stått klart 1905, uppfört i jugendstil efter ritningar av firma Pihlström & Eklund. Entreprenaden omfattade även den tillbyggda industridelen till vänster. Beställare av husen var Linköpings Litografiska AB som önskade en bostads- och affärsdel invid en modern industrilokal. Längre bort utmed S:t Larsgatan anas S:t Larskyrkan som vid tiden precis fått ny och ännu gällande tornhuv.
Stora hotellet i Linköping från en tid före hotellet påbyggdes med en våning. I byggnadens markplan drevs butiker, närmast Frans Wilhelm Österbergs klädesbutik följt av Johan Conrad Krouthéns manufakturaffär. Byggnaden uppfördes 1852 efter ritningar av Jonas Jonsson.
Parti av Djurgårdsgatan i Linköping med fastigheten Djurgårdsgatan 27 centralt i bilden. Utblick norrut från gatans korsning med Träng- respektive Lasarettsgatan. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Stilla gatuliv utmed Storgatan och över Stångebro närmast betraktaren. Ett nedslag från sommaren 1902 där vi bland annat kan konstatera att en ny lasttrappa anlades mellan brospannet och fattighusets välordnade trädgård. I bakgrunden stadens bägge kyrkotorn, där S:t Lars ännu kröntes med sin äldre spira.
Follingegatan i Skänninge 1952, vy mot norr. Närmast till vänster Follingegatan 30, den så kallade CH-gården. Dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Bergslagsgatan 57 i kvarteret Beckershov, Norrköping.
Vy mot kvarteret Dalkarlen i Norrköping, från dåvarande korsningen av Kvarngatan och Klockgjutaregatan. Byggnaden i förgrunden har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på platsen. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder på den gamla garveritomten. Kvarngatan 13 motsvarar idag Kvarngatan 9. Vy mot sydost.
Från utsiktstornet Belvederen med kameran riktad västerut. Det var så fotografen planerade och genomförde sin exponering över Linköpings sydvästra utkant 1921. I förgrunden bebyggelsen utmed Djurgårdsgatan med del av stadsområdet Stolplyckan till vänster. I fonden några för staden betydelsefulla anläggningar i Trängregementet, Westmanska BB och stadens vattentorn. Framför tornet ligger Epidemisjukhuset och bortom detsamma skymtar Folkungaskolan.
Vy mot Badhusgatan, dåvarande Biskopsgatan, österut. Tiden är omkring år 1890. I bildens förgrund ses delar av Grand hotells trädgård. Skylten på paviljongen visar vägen till Albert Fredrik Anderssons sadelmakeri. Byggnaden har tidigare förmodats ingått i Grands trädgård och fungerat som serveringspaviljong. Ny forskning visar att paviljongen istället uppfördes 1874 som fotoateljé för linköpingsfotografen Svante Leonard Rydholm. Upplysningsvis flyttades huset till friluftsmuseet Gamla Linköping 1958 för att där fungera som försäljningsställe. I bildens mellangrund ses trähusbebyggelsen inom kvarteret Bokbindaren.
Miljön i hörnet av Hospitals- och Linköpingsgatorna i Söderköping är en av många omgivningar som fått följa med in i vår tid. Foto 1963.
Vy mot Nygatan 34 i Linköping. Den rustika byggnaden i blickfånget uppfördes 1884 efter ritningar av Sven Hansson Gratz, som vid tiden var anlitad av linköpingsföretaget Nylanders Ritbyrå. Fastigheten inrymde en längre tid körsnärsfirman Aeimertohn.
Rivningsarbete i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan i Linköping. På tomten planerade tidningen Östgöten uppföra ny officin. Vintern 1947.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.