För denna vy utmed Storgatans östra sida hade fotografen positionerat sig i hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast Storgatan 5 som länge inrymde Östgötabankens kontor. Efterföljande nummer 7 hyser ännu och sedan än längre tid Söderköpings bokhandel. Närmast till höger en skymt av Storgatan 4, vars närmsta del rivits och ersatts med en ny byggnad i linje med den övriga husraden.
Från 299 kr
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bilden visar prov på de stilideal som rådde i landsorten runt förra sekelskiftet, där en traditionell formuppfattning ännu efterfrågades. Mot väggen i fonden gör fotograf Swen Swensson reklam för sina alster.
Sommaren 1929 dokumenterade Östergötlands museum Hunnebergsgatans äldre bebyggelse. Här hade fotografen nått in på gården till gatans nummer 13 och makarna Oskar och Olga Karolina Anderssons bostad. De hade bägge haft tidigare äktenskap och tillsammans med sina gemensamma barn gav stugan plats för åtta personer. Här sannolikt deras två söner och kamrater till dessa.
Ett av tiden skamfilat motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling, där inga besked om varken tid eller plats lämnats oss. Miljön kan emellertid bestämmas till Lilla Tvärgatan i Lund, där Anderssons Bryggeri drevs från gatans nummer 2. Fototiden torde vara omkring sekelskiftet 1900.
Scen med ett talarbord sett framifrån. Det står Jesus på talarbordet. En blåsorkester står på scenen snett mot publiken. De har sina instrument i händerna. Börje Andersson står som nummer tre från vänster. Vid talarstolen, som tvåa från höger står Rolf Sjöö.
Vy över tilläggningsplatsen precis söder om Amiralitetsskyrkan inne på varvsområdet. Längs kajkanten syns ett antal träbyggnader på rad, nu rivna. Vad som ser ut som en fiskeminsvepare med beteckningen H 713 ligger förtöjd närmst kameran. Längre bort syns även minsveparen ULVÖN med nummer 58 ligga förtöjd.
Malmö - Trelleborgs Järnväg, MTJ, lok 1. Sadeltanklok inköpt 1904. Tillverkat av Nydqvist & Holm 1904. Axelföljd C, det vill säga tre drivande axlar. Vid förstatligandet fick loket SJ nummer 1638 littera K17. SJ sålde loket vidare 1948 till Svenska Sockerbruksaktiebolaget, SSA i Hököpinge. Loket skrotades 1961.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. Statens Järnvägar SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Statens Järnvägar SJ C2b 329, på Norra Järnvägsbron på sträckan mellan Stockholm Central och Riddarholmen.
Reo-buss tillverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna för Västervik - Vimmerby - Löfsta. Under 1928-1937 ASJ ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. Buss nummer 1.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. Statens Järnvägar SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Bron som syns är Kungsgatsbron, och där bakom driftplats Norra Bantorget.
Göteborg. Säröbanans station i Göteborg, bangårdssidan, till vänster Slottsskogen. Tåg med ånglok nr 6 lånades från ÖCJ, Östra Centraljärnvägen. Loket var ett tenderlok med axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 3 drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Vid GSJ fick loket nummer 6. Det här loket återlämnades till ÖCJ efter år 1904.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnväg SJ C 182. Statens Järnväg SJ AB 289. Statens Järnväg SJ A 103. Även personvagn Statens Järnväg SJ B 4738 syns på bild.
KURJ lok 7. KURJ lok12. Enda ordinarie tåg möte under dagen. Tåg nummer 6 inkommer på Karmansbo station med lok 12. Fotot taget från lok 7. KURJ, Köping - Uttersberg - Ryddarhyttans Järnväg. När Köping - Uttersbergs Järnvägsaktiebolag ,KUJ, köpte Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, URJ av Riddarhytte AB 1 januari 1911 beslöt man att de båda järnvägarna skulle få ett nytt namn, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, KURJ..
OKB E 6 med invigningståg Bilden visar OKB E6 som den 1 november 1926 står berett att avgå med invigningståget på delsträckan Gävle - Söderhamn. När OKB förstatligades 1933 återkom loket till SJ där det fick tillbaka sitt gamla nummer E 1330. Byggd 1917, 1925 fd. SJ E 1330, 1933 åter SJ E 1330.
En del av hotellets tjänstepersonal omkring 1893. Som nummer 3 i främsta raden från vänster märkes fröken Matilda Mühlbock från Ed, som då gjorde sina första lärospån på hotellet. Det var fröken Mühlbock, som sedermera grundade det stora och välskötta Mühlbocks Pensionat på Ed.
OKB E 6 med invigningståg Bilden visar OKB E6 som den 1 november 1926 står berett att avgå med invigningståget på delsträckan Gävle - Söderhamn. När OKB förstatligades 1933 återkom loket till SJ där det fick tillbaka sitt gamla nummer E 1330. Byggd 1917 , 1925 fd. SJ 1330 , 1933 åter SJ E 1330
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 10 "Kimstad", tillverkat av Nohab 1904 för spårvidd 891mm. På bilden syns loket efter ombyggnaden av axelanordning från 1C till 1C1. Det ombyggdes 1935. 1950 efter förstatligandet fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, SJ S26p 3172.
Statens Järnvägars station Eslöv omkring 1905. Persontåget på bilden är ett tåg från Landskrona & Helsingborgs Järnvägar, L&HJ, draget av lok nummer 14 "R Tornerhjelm". Det ursprungliga stationshuset från 1858 ombyggdes 1866 och fick det utförande som bilden visar. Det revs 1914 och ersattes av ett nytt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.