Handskriven text på baksidan av bild 0001: "Ingeniör Hebbel med fru. Hebbel var anställd hos "Kullgrens änka" som ritare och arkitekt, var tysk till börden också hans fru. Kortet är från 1890 - 1900 2 st kort till medföljer, 1 på frun och 1 på 2 av barnen Alfild Johansson Fiskebäckskil var barnjungfru där som 16 åring". Längst ner på baksidan av kortet står handskrivet: "Gåva till museet från Henry Kilenberg Jordhyttegatan 4 A, Göteborg
Från 299 kr
Handskriven text på baksidan av bild 0001: "Ingeniör Hebbel med fru. Hebbel var anställd hos "Kullgrens änka" som ritare och arkitekt, var tysk till börden också hans fru. Kortet är från 1890 - 1900 2 st kort till medföljer 1 på frun och 1 på 2 av barnen Alfild Johansson Fiskebäckskil var barnjungfru där som 16 åring". Handskriven text på baksidan av bild 0003: "Barnen Hebbel". Längst ner på baksidan av kortet står handskrivet: "Gåva till museet från Henry Kilenberg Jordhyttegatan 4 A, Göteborg
I Arboga firas Riksdagens 500-årsjubileum. Kung Gustaf V, och delar av den kungliga familjen, närvarar. Här är en uppbyggd scen, framför Rådhuset. Konungen mottager Kungssången, som spelas av Livgrenadjärregementet (I3) från Örebro. De står uppställda på Stora torget (utanför bild). Bakom kungen står prins Wilhelm och intill honom landshövding Valter Murray. Till vänster, efter de båda uniformerade männen, står borgmästare Wilhelm Wester (mörk överrock) tillsammans med sin hustru (vit hatt). (Arbogautställningen pågår samtidigt. Kungen ska hinna med ett kort besök där också).
Arkitektur, Klocktornet, Peking, Fotografi, Photograph
Arkitektur, Klocktornet, Fotografi, Photograph
Klocktornet, Arkitektur, Fotografi, Photograph
fotografi
Sjöofficeren, bankmannen, publicisten och riksdagsmannen André Oscar Wallenberg behöver ingen närmare presentation. Här ska endast kort tecknas för hans tid i födelsestaden. Född i Linköping den 19 november 1816 som son till dåvarande lektor Marcus Wallenberg och dennes maka Anna Laurentia Barfoth. Familjen var vid tiden bosatt i släktens stadsgård invid Nygatan inom nuvarande kvarteret Epåletten. Kort efter André Oscars nedkomst valde fadern att lämna lärarollen för ny yrkesbana inom kyrkan. Prästvigd 1817 utnämndes han redan 1819 till biskop i Linköpings stift. För familjen innebar det ny hemvist i stadens biskopsgård, då som nu belägen alldeles norr om domkyrkan. År 1825 skrevs André Oscar in vid det intilliggande Linköpings trivialskola och gymnasium. Efter sju års studier avlade han examen vårterminen 1832 och kort därefter avreste han till Karlskrona för att som jungman mönstra på för en resa till Västindien. Han var då ännu inte 16 år fyllda. Åter i Karlskrona avlade han sjöofficersexamen 1835 och seglade därefter några år i svenska flottan. Vid sidan var han en tid även befälhavare på passagerarfartyget, med det för Wallenberg passande namnet, Linköping. Fartyget som gick traden Linköping-Stockholm var byggt på Motala varv och var det första svenska fartyget som framdrevs med propeller. Under den beskrivna tiden var Wallenberg ännu skriven i Linköping. Fadern hade dött redan under Wallenbergs resa till Västindien. Modern hade därav fått lämna den forne biskopens tjänstebostad och hyrde därefter in sig i den så kallade Slottsflygeln, som innan den revs var belägen alldeles invid Storgatan. Först omkring år 1845 lämnade Wallenberg födelsestaden för vidare öden i Sundsvall och inte minst Stockholm, där han bland annat kom att grunda Stockholms Enskilda Bank och lägga grunden till Wallenbergs affärsimperium.
Brevkort med interör från Wallfartskirche Basilika Birnau vid Bodensjön i Tyskland. Text baksida kort: "Überlingen 23/6 1938. Hej! Skall bara tala om att jag är lyckligt hemkommen fr. alpvandringarna om vilka jag antar mamma vet att jag varit med om. Familjen som jag är hos heter Uhlenhoff med ... för t. Dom är ruskigt hyggliga allihopa. Jag har hittills bara hunnit bada en gång i Bodensjön men då har jag ju bara varit här i Überlingen 3 dar. Resten har jag varit i Bayern. Jag var i München ungefär 1 timme på hemresan och hann se litet av den staden bl. a. någon slags parad eller dylikt. Hälsa alla Bengt".
En grupp människor som har en picknick utomhus, troligen under tidigt 1900-tal. Text baksida kort: "Kära syster jag har ej tid att resa å ta upp Potatisen för Gunnar har idag fått order att han skall till Stockholm å exsera den 1 oktober så ja skall sy skjortor å sticka vi strumpor. Så om du vill ta opp våra så betalar vi dig eller om Tildas flickor kunde göra det så att de kommo opp ifall det skulle bli kallt i höst, din syster Tina".
Genom påskrift och jämförande porträtt kan identiteten av Maria Klockhoff anses vara säkerställd. Här i övre tonåren omkring 1880 och ännu som Jacobsson och dotter i köpman Carl Jacob Jacobsson och Clara Maria Sandbergs hem vid Nygatan, där fadern även drev sin handelsrörelse. Marias tjugonde levnadsår skulle komma att innebära både lycka och tragik. Den 23 november 1884 gifte hon sig med lektorn och filosofie doktorn Oskar Klockhoff. Två dagar därefter flyttade hon till sin make i Karlstad. Den 2 juli 1885 nedkom hon med ett för tidigt fött gossebarn som inte överlevde dagen. Maria som bar på lungsot dog själv kort därpå.
Porträtt av David "Kurre" Klingspor. Son till kaptenen med samma namn och dennes maka Christina Hertzman. Modern avled kort efter "Kurres" nedkomst och den kvarvarande familjen kom att föra en ambullerande tillvaro. Vadstena, Jönköping, Trehörna och åter Vadstena blev familjens bostadsorter till faderns bortgång 1888. År 1894 flyttade "Kurre" till Ronneby och gifte sig samma år med Ulrika (Ulla) Bogeman. Från år 1900 var paret etablerade i Urshult där de lät uppföra en karaktärfull villa som fick namnet Kurrebo. Likt sin far gjorde "Kurre" en militär karriär och nådde kommendörs grad. Porträttets tillkomst uppskattas till 1890-talest första hälft.
Ett av de bättre exemplen på god 50-talsarkitektur i Linköping får sägas vara Folkets Hus, sedan 1987 gamla dito. Komplexets arkitekt Sven Markelius hade en rad krav att ta hänsyn till. I första rummet var miljön invid stiftets domkyrka känslig. Andra önskemål kom från byggherren. Sex samlingslokaler och kontorslokaler för arbetarrörelsens behov jämte åtta bostadslägenheter och en rad affärslokaler ingick i beställningen. Lösningen blev genealisk med en central, kubisk byggnadskropp med lägre konstruktioner runt en torgbildning. Här dokumenterad 1988, kort före en dessvärre ganska hårdhänt renovering.
Född i Linköping 1849 av föräldrar som kort dessförinnan inflyttat från Gävle respektive Göteborg, växte Robert Johansson upp i ett gudfruktigt hem vid Nygatans nedre ände. I sin 10-årsålder flyttade familjen till Vallerstad för faderns tillträde som församlingens kyrkoherde, en tjänst han skulle inneha till sin död 1871. Efter den händelsen flyttade änkan och de nu fyra barnen till Uppsala. Väl där och i ålder lämpade sig teologiska studier för Robert och han avlade sin första examen 1878. Han prästvigdes året därpå och erbjöds efter en tid plats som komminister i S:t Olai församling i Norrköping. Foto omkring 1875.
Claes Egnell hade som son till Linköpings borgmästare rimligtvis goda förutsättningar i livet. Likväl visade han på handlingskraft när han ensam och endast nyss fyllda 20 år tog över arrendet av gården Stora Grönhögs 2 mantal i Furingstad. Hösten 1876 tog han nästa steg och blev enskild ägare till gården Eriksberg i Kvillinge. Efter ett kort nedslag i Kuddby köpte han år 1880 den större gården Skäggestad i Törnevalla. Där gift 1883 med Helena Amalia Ottilia Vesslien (1853-1944), bördig från Dagsberg och ägare av Ravnäs säteri i Konungsund. Paret flyttade till säteriet 1895 och framlevde där till respektives död. Här porträtterad i Norrköping omkring 1865.
Laverad tuschteckning. Blästerugn med beskrivning 1769. Det är en laverad tuschritning över "de uti Östra och Västra Dahlorterne brukelige Myrugnar eller så kallade Bläster-Wärk" ritad i Falun av Jonas Billow. Den visar en blästerugn i Dalarna och verktyg som används vid järnframställning vid den tiden samt beskriver kort järnframställningens förlopp. En kvinna trampar här blästern samtidigt som hon spinner på en slända. Rubriker: Om yrket och dess påfinande. Dess råstande. Myr-Ugnens Anläggande. Ugnens praeparerande til brukning. Yrkets opsättande på Ugnen. Huru mycket kan tillvärkas Hvad af Myr-jernet blir fabriceradt. samt bereder ugnen til ny blåsning
På emblemet på dräkten kan man läsa FGJX. Tillsammans med fotot löst liggande blad med följande text: Detta kort är taget 1923 då denna grupp av duktiga gymnaster från Samrealskolan reste till Göteborg på utställning. Under ledning av Agda Knutsson t.h. och Erik Nilsson t.v. lärare vid skolan i fysik, gav de uppvisning i gymnastik, enda gruppen från Halland. I nedersta raden synes ytterst Ulla g. Fältström, nr 4 Margot Skantze. I andra raden ytterst Astrid Nilsson, den vackra tösen som hade hattaffär på Storgatan till- sammans med sin syster Dagny gift Stehn. Lokalen är Samrealskolans gymnastiksal.
Text på baksidan bild 1: Köinge gamla kyrka. Elsa Johnsson 1940. Nere vid norra hörnet vid vägen var trappa samt en liten port upp till kyrkogården. De som kommer ner från byn gingo upp där. När det regnade brukade folk stå under porten och skyla. Text enl. inv kort 1179 a: Kyrkans exteriör. Den anses vara uppförd under 1200-talet, längd 29 alnar och bredd 12 alnar. 1537 tillbyggdes korpartiet och sakristia med samma utformning fast mindre bredd och höjd. Nedrevs 1906. (museets kommentar:skall vara 1896). 1179 b: Kyrkans interiör. Se vidare Elsa Johnssons "Hembygdsminnen" sid 51. Till bild 2 finns kartong med Helfrid Elsners tryck.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.