Italiensk skådespelerska, Sophia Loren gästar i Sverige. Hon kom med tåg till Stockholm central och mötts av jublade folksamling.
Från 299 kr
Italiensk skådespelerska, Sophia Loren gästar i Sverige. Skådespelerskan kom med tåg till Stockholm central och mötts av jublade folksamling.
Sekreterare Mr Cyrel Radford längst till vänster, nästa person är James Sharpe, från Internationella Friendship league gästar Stockholm.
Tre Canadasystrar gästar hembygden. Mrs Ida Williamson, 76 Mrs Emma Larson, 74 Mrs Johanna Mithaug, 72 från Assioniboia, Sakk, Canada.
Skara. Bordtennis. Engelska BT-spelare gästar Skara BTK 22/1 1953. Överl. gåvor Nils-Erik Nilsson ass. Lars-Börje Johansson "Lärka".
Arbogabor gästar radioprogrammet Frukostklubben, ett underhållningsprogram som sänds på lördagsmorgnar. Kapellmästare Andrew Walter håller takten med tamburin.
Arbogabor gästar radioprogrammet Frukostklubben, ett underhållningsprogram som sänds på lördagsmorgnar. Publiken sitter vid runda bord och dricker kaffe.
Manbyggnaden, framsidan och ena gavelen. Uppförd av kalksten, spritputsad och avfärgad i vitt. Tak täckt med svart skiffer. Balkongen uppförd 1930 efter ritningar av arkitekten Erik Fant. Innan altanen tillkom fanns även i bottenvåningen sju axlar. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Skurkvarn vid Jordhamn. Några kilometer norr om Sandvik ligger Jordhamn. Här står Ölands enda bevarade vinddrivna skurkvarn. Intill kvarnen finns även lämningar av äldre kreatursdrivna skruvandringar. Sedan lång tid tillbaka har ölänningarna använt sig av kalksten. Den blev också tidigt en viktig handelsvara. I städerna runt Östersjön finns byggnader som innehåller både obearbetad och slipad kalksten från Öland. För att kunna slipa stenen byggde man ett s.k. skurverk (skurkvarn). Ölands äldsta kända skurverk framkom vid arkeologiska undersökningar av den gamla handelsplatsen i Köping. De visar att man redan under tidig medeltid slipat sten på ön. Till en början drogs skurverken av oxar eller hästar s.k. hästvandring. I mitten av 1800-talet kom så skurkvarnen där man utnyttjade vinden som kraftkälla. Att sköta skurkvarnen var mestadels en kvinnosyssla medan männen seglade runt för att sälja stenen. Skurverk har funnits över hela Öland, de stora flertalet återfanns dock på norra delen av ön längs den s.k. "Stenkusten". I Persnäs socken fanns under en tid ett ca. 20-tal verk. Gamla fotografier visar att det fanns 4-5 verk i Grönhögen på södra Öland omkring år 1905. (Hämtat från www.olanningen.com)
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
Konstnär Schmidtz hämtar sin post vid brevlådesamling i Skeppsdal. Bilåkande lantbrevbäraren Erik Johansson på linjen Åkersberga-Singö-Björnhuvud-Åkersberga. Foto augusti 1961.
Lantbrevbärare Österberg, motorcykelåkande, lämnar och hämtar posten vid handelsboden i Löka. Vid den "gemensamma" brevlådan hämtas posten av Britt-Marie Tornvall (t.v.) och Karin Pielecke från Köln.
Transportör Sture Stenberg, Stockholms Distrikt, hämtar sista avgående posten från postexpeditionen Stockholm 51 den sista dagen som postexpeditionen var i bruk. Experimentalfältet intill Djursholmsbanan.
SLIPNING AV FRÄSSKÄR Höger hand hämtar skär och placerar i fixturläge. Vänster hand håller hela tiden i låsspak. Se även bild neg nr E 1118/33. >>
Personalsamling den 19 december 1978 Idrotts- och skytteverksamheten vid regementet har stor bredd, men också en spets som regelbundet hämtar sina priser. Här ser vi tygverkmästare Lennart Lundström.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.