Dokumentation av bebyggelsen vid Helgonagatan 3 i Skänninge.
Från 299 kr
Mangårdsbyggnaden på Dömestad norrgård i Västerlösa. Vid tiden för bilden ägdes och drevs gården av makarna Ture Vilhelm och Ylva Karin Henriksson. Vy från väster.
In på gården till Hunnebergsgatan 9 i Linköping. Vy från sydväst 1929.
Vy över Hindö i Sankt Annas skärgård. Vid tiden för bilden arrenderades gården på ön av före detta sjökapten Karl Ferdinand Björklund.
Disponentbostaden till Svenska Chokladfabriks AB (sedermera Cloetta) i Ljungsbro. Uppförd 1934 fördelad på sju rum och kök. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Där Nya Tanneforsvägen tidigare övergick i Åtvidabergsvägen låg denna sammanbyggda länga med gatunummer 77. Som Nya Tanneforsvägens sista bostadshus vid ledens östra ände kom det att stå i vägen för områdets exploatering och revs sannolikt kort efter bildens tillkomst 1949.
In på gården i vad som i Linköping var ett av Tannefors kvarter. Fotoåret 1926 hade en ny fastighetsindelning börjat införas i staden och just Tannefors kvarter erhöll kvadrater med namn på begynnelsebokstaven D. Området väster om Trädgårdstorget namngavs Delfinen och där hittar vi förklaringen till namngivningen av Definpalatset som sedan 1927 pryder torgets sida. På samma plats stod fotografen för att dokumentera tiden före husets tillkomst.
Sammanbyggd stuga på gården Kushult söder om Ödeshög. Ursprungligen uppförd vid mitten av 1700-talet men ombyggd i senare tid.
Lindbladsgården, tonsättaren Adolf Fredrik Lindblads barndomshem i Skänninge. Fasad mot Vadstenagatan. Dokumentation av Östergötlands museum 1936.
Specerihandlaren Axel Edvard Rehn lät på 1920-talet uppföra denna väl tilltagna villa vid Drottninggatan 4 i Linköping. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning.
Hällgatan 12 A i Linköping. Det oanseliga torpet kom att ge namn till stadsdelen Vimanshäll. När området styckades i tomter för villabebyggelse 1922 behövdes ett samlande begrepp för trakten. Av flertalet lanserade förslag valdes det på platsen befintliga Wimanstorp/Wimanstorpet som inspiration till områdesnamn. Torpets namn hade för egen del sannolikt sin grund i soldaten Johan Wiman (död 1779). Namnet
Det anspråkslösa torpet Sveden bar en ålderdomlig prägel redan när fotografen Thorin passerade stugan sommaren 1920. Den väderbitna timmerstommen hade nödtvunget brädfodrats men inte kostats på någon färg. En farstukvist hade kommit till och gårdsplanen grusats, likväl som boende låtit växlighet ta plats endast till trevnad. Det nämnda hade i torpets tidigare tid ansetts gränsa mot tillgjordhet men nu hade nya seder fått fäste även i den enklaste miljö. Något kunde bero på hemmets upplåtelseform. Sveden var, åtminstone en tid, så kallat förpantningstorp med en säkrare besittningsrätt för de boende och rätt att få ersättning för gjorda förbättringar vid eventuell återinlösen. Störst betydelse låg ändå i vem som disponerade platsen. I Svedens fall var det torparen Alfred Karlsson Öster och som vi rimligtvis ser stå lutad mot trädgårdsbordet under vårdträdet.
Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Den äldre mangården vid hemmanet Segerbo i Rönö. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden ägdes gården av hemmansägare Anders Gustaf Johansson och dennes maka Anna Johansdotter. Vidare kom byggnaden att förvärvas av Rönö hembygdsförening.
Exempel på ursprunglig bebyggelse i bostadsområdet Åbylund i Linköping. Stadsdelen hade från det sena 1800-talet vuxit fram under relativt oreglerade former. En omfattande sanering kom till stånd under 1950-talet och fortsatte in i påföljande decennium. Den tidiga bebyggelsen utmed den senare igenlagda Åbylundsgränd höll emot längst. Ett av husen var bildens Åbylundsgränd 9 som dock revs kort efter fototillfället 1967.
Bostadshuset till Färgaregatan 1 i Tannefors. Dokumenterat av Östergötlands museum före rivning.
Folkungagatan 13 följt av gatans nummer 15. Två närmast sammanbyggda bostadshus med skilda uttryck. Den snickarglada nummer 13 kom att rivas kort efter bilden. Det mer ordinära nummer 15 står ännu kvar men har sedan bilden togs försetts med tegelfasad.
Med extern hjälp har denna vy lokaliserats och den visar sig visa ett stycke gryende Tannefors vid sidan av kvarnbyns äldre bebyggelse. Vad som senare ska bli Nya Tanneforsvägen smiter förbi Augustberg, där handlare August Curman friköpt lägenheten Snutlyckan. På platsen lät han omkring 1870 uppföra "Villa Curman" med väl tilltagen veranda och oblyg snickarglädje. Fotografiet är odaterat men torde vara taget omkring år 1900. Husets läge motsvarar dagens Nya Tanneforsvägen 57. . Motiv ur Didrik von Essens samling där vi trots det högra husets särpräglade karaktär inte lyckats lokalisera platsen. Utifrån Essens verksamhetsområde är bilden möjligen tagen i Linköping med omnejd. Här behöver vi hjälp.
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som länge var oigenkänt men som lyckligtvis lokaliserats. Berga slott i Linköping innan det kunde bära så stolt epitet. "Slottets" kärna består av bildens huskropp som uppfördes av färgaren Jakob Widoff 1832. Färgarens dotter kom att gifta sig med tidningsmannen Carl Fredrik Ridderstad och så långt i historien användes huset som sommarviste för ägarna. Med makarna Ridderstads son Anton Ridderstad som ägare, följde förändringens vindar. Vid mitten av 1880-talet hade den historieintresserade militären grundat Östergötlands fornminnes- och museiförening och i hans planer fanns vidare att förlägga ett Östergötlands museum på gårdens ägor. Av detta blev som bekant en annan lösning men längre bar tanken att vid Berga skapa ett östgötskt friluftsmuseum, vari det ännu existerande Berga minnespark var en del i. Men slottet då! Jo, både ägaren, hans samlingar och idéer tarvade en större och mer ståndsmässig byggnad på platsen. År 1896 lät han därför bygga ut sommarbostaden till den slottsliknande byggnad som ännu består. Bilden är odaterad men 1894/95, möjligen 1896, är tänkbart som en beställning kort före ombyggnaden.
Narbäck, Ödeshögs socken. Ingen ytterligare information är oss given, men sammanhanget talar för att bilden stogs i samband med en byggnadsantikvarisk dokumentation av Nordiska museet i början av 1900-talet. Sannolikt en äldre mangårdsbyggnad i byn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.