Byggnader från vänster kv Pan 5/Sundsvalls enskilda bank, kv Rätten 1/Centralhotellet, kv Stadshuset 1 och till höger kv Nyttan 6/Hirschska huset. I förgrunden parken Vängåvan med fontän och i bakgrunden syns en del av Stora torget där torghandel bedrivs. Text till bild "Vängåfvan. Sundsvall" Brevkort.
Från 299 kr
Vy från Safjället på Kvarnbygatan österut, okänt årtal. Till vänster skymtas Viktualieföreningens affärs röda fasad vid Gamla Torget samt Soabs industriområde. Till höger, uppifrån: "Strumpan" (Kvarnbygatan 10-14), Ahlafors textilindustri (Carlsberg) samt Stora Götafors på Götaforsliden. Närmast till höger ses Forsebron samt Byggnad 2013 (Kvarnbygatan 4).
Lars Börjesson tillsammans med sin dotter Isabell ståendes på Forsebron i Mölndal, 1970-tal. Lars Börjesson var konstnär och på besök hos tant Karin, d.v.s. Karin Gren som ägde skoaffären vid Gamla Torget. Han var även kusinbarn till densamma. I bakgrunden till vänster ses byggnader tillhörande SOAB, i mitten Stora Götafors och till höger en tobaksaffär på Götaforsliden 1-5.
Från Rädda Barnens försäljning på Stora torget 1963. Vagnen är lånad av Lottakåren i Falköping. Rädda Barnen: Ruth Blom, född Eriksson, ordförande i Rädda Barnen, Anna Lisa Johansson, född Johnsson (i mitten), Rut Rudberg, född Svensson (längst till höger), Eva-Marie Mohlin (i barnvagnen).
Utsikt över Falköping. Streck nr 1 något snett från vänster mot Slakteriet. Streck nr 2 mot Gamla Folkskolan. Streck nr 3 mot Hästbacken. Streck nr 4 snett från vänster mot C.H-s villa. Pil nr 5 vägen till Jönköping. Streck nr 6 mot Gamla kyrkogården. Streck nr 7 mot Stora torget. Streck nr 8 mot Blåsås.
Barnens Dag firas med en parad av utklädda barn. Här kommer Snövit och de sju dvärgarna med var sin hacka över axeln. En stor publik har samlats på Stora torget för att titta på. Pojken med cykeln, till vänster i bild, kan vara Ronny Blom.
Statsutskottet besöker Arboga. Den glade mannen till höger är Nils Brodin. Bakom honom går Jonas Carlsson tillsammans med Gösta Bohman, som är utskottets ordförande (senare Moderatledare). I bakgrunden ses Stadsgården, infarten till Västerlånggatan, Sture-Bio och bilar på Stora torget. Efter rådhusväggen står många cyklar parkerade.
Kung Gustaf V är i Arboga och deltar i Riksdagens 500-årsjubileum. Konungen, och flera andra personer, står på en uppbyggd scen framför Rådhuset. Framför Kungen står en uniformsklädd man med en taktpinne i handen. Han dirigerar musikerna från Livgrenadjärregementet (I3) i Örebro. De står uppställda på Stora torget och spelar.
Bro 129:1
En jättelik kö ringlade dagarna före jul 1954 ut från Stora torget 10 och ut på torget. Det var medlemmarna i Linköpings stads erkända sjukkassa som köade för att få ut sina tillgodohavanden. Många trodde att deras tillgodohavanden skulle gå förlorade vid årsskiftet när den allmänna sjukförsäkringen infördes. Sjukkassans namn förklarades från den 39 juni 1933 och var den enda stadsbidragsberättigande sjukkassan i Linköping. Bidrag. Ersättning. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ett till synes spontant ögonblick i Linköping. Dagen skrevs den 25 februari 1948, som till synes var en efterlängtad senvinterdag, om än slaskig. Stora torgets östra sida.
En sekund av livet på och runt Stora torget i Linköping. Fotografiet togs omkring förra sekelskiftet och trots sin klumpiga utrustning tycks fotografen hanterat den obemärkt och gav oss ett för tiden intimt ögonblick i människors vardag. En vandring i bilden stannar vid mannen till vänster som blickar ut över torget invid sin bycicle, kanske en Gripen tillverkad i staden. Sökte han månne någon bekant eller var han bara ute och finåkte? Rakt mot betraktaren möter oss två myndiga herrar i höga stövlar och kravatter. Något väcker deras intresse mot hållet av Jonn O Nilsons pampiga hus. Närmast utbyter väninnor tankar och de tycks förtroliga, fotografen får inget höra. På torget i bakgrunden reser sig skacklar mot himlen och markerar en blygsam torghandel. Vid ett av salustånden skymtar en försäljerska som hastigt stillar hungern. Undra vad hon fick till livs.
Tavastgatan österut vid Stora Hargränd (t.h.). Tornet i fonden är Wicanders korkfabrik. Kv. Haren Större, senare kv. Leporiden.
En ankommen vy från Linköping som i sin exklusivitet är väl värd att sprida. Den till synes dubbla dateringen i bildens nedre hörn, 1900 och 1903, stämmer båda väl med vad tidens Linköpingsbor såg från Hospitalstorget med blick vänd mot Bokhållaregatan och vidare Stora torget. Bildens vänstra del upptogs ännu av Westmanska gårdens gytter av trähus. Gårdens huvudbyggnad var av förnämare karaktär och låg med fasad mot Stora torget. En del av byggandens tak och gavel ses bortom huset med brutet takfall. Kort efter bildens tillkomst revs all bebyggelse för att ge plats för Centralpalatset, inflyttningsklart 1909. Till höger ses del av Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Urmakare Evert Lundbergs långa verksamhet i huset skulle dock med tiden fördunkla det gamla gårdsnamnet.
Inga Lill Lindblad visar upp ett plagg från linköpingsfirman Andersson & Beckman. Firman hade årliga modevisningar i Linköping. I slutet av mars år 1953 var det högsta modet tulpansiluetten, man kan se den typiska formen på det nedhasade axelpartiet på dräkten. Andersson och Beckman vid Stora torget i Linköping. Formella namnet på affären var AB Andersson, Beckman & co. Företaget grundades som diversehandel år 1852, senare koncentrerades verksamheten till manufakturaffär. Mode. Kläder. Påskris. Stora torget i Linköping. Handel. Påsk. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Bilden visar en vy över Storgatan. Fotografen står nästan uppe vid krönet på Storgatan och fotograferar ned mot Stora Torget. Närmast till höger sida syns ett flertal affärer, cykelaffär, sportaffär, specerier och tryckeri i Baron von Lingens gård: Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 58. Byggnaden uppfördes av biskop Andreas Rhyzelius på 1720-talet. Den återspeglar den karolinska strävheten - det nakna rödtjärade timret, de smårutiga fönstren med grågröna foder och det valmade spåntaket. Gårdsidan har en liten annan karaktär, den dubbla fritrappan ger den en öppenhet som gatufasaden saknar. Till gården hör en fristående köksflygel. År 1784 köpte friherre Herman von Lingen gården. År 1958 skänkte Östgöta Stadshypoteksförening gården till Gamla Linköping. Längre ner på höger sida, i hörnet Storgatan- Apotekaregatan ligger en ostaffär, på samma ställe finns Norins Ost idag, 2000-05-24. Nere vid Stora Torget hänger en banderoll tvärs över gatan, som annonserar för en konstutställning
Smålandsfödde Walfrid Hjertberg kom till Linköping 1843 för att ta tjänst som bodgosse i handlare Dederings butik invid Stora torget. Med tiden blev han egen köpman och konsoliderade sitt liv i staden genom att 1863 gifta med Amalia Chatarina Wilhelmina Metzén och i hast nedkom en rad döttrar. Det till synes goda livet i Linköping till trots flyttade familjen till Göteborg 1867 och även där skrev han sig som handlare. Här porträtterad något av 1870-talets år.
Bilden är tagen den 15 maj 1864 på det då betydligt mindre Stora Torget som var utsträckt i nord-syd med Västra (då södra) Torggatan i bildens högerkant. Till vänster ser vi en del av residenset med landskontoret till höger om portalen och mitt i bild dominerar Frimurarlogen på samma tomt som nuvarande byggnad. På bilden överlämnar fruntimmersdeputerade Euphrosyne Nygren ett standar till kapten Sparre i skarpskyttekåren.
Jonn O Nilssons palats år 1898. Del av Stora torget med Storgatan till höger. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.