Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Adressens orginella nyrenässansbyggnaden uppfördes 1892-95 av byggmästare Frans August Påhlman. Fotoåret 1902 var byggnaden ännu privatägd. Påföljande år skulle Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) hyra in sig i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Det sistnämnda bolaget kom att inköpa fastigheten 1920.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från Ågatan 41 i Linköping, den så kallade Spegelmakaregården.
Badstugränd i Söderköping har fått sitt namn efter S:t Ilians badstuga som en gång i tiden låg i området. Här en vy längs gränden söderut med en skymt av stadens rådhus i bakgrunden. Närmast betraktaren Badstugränd 3.
Sanering inom kvarteret Drabanten i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Bilden visar gårdshus till Nygatan 10 under rivning. Vy från sydväst mot Snickaregatan.
Panorama över Linköping. Vy från utsiktstornet Belvederens höga läge med blicken vänd mot nordost. Detaljer i bilden daterar den till år 1899.
Del av Linköping från Galgbergets höjder. Foto 1893 och med kameran riktad närmast rakt österut. På höjden närmast bildens betraktare ses från vänster fastigheterna Högsätter, Carlsborg, Högtomta och Gustafsberg. Bortom ringlar Tinnerbäcken djupt skuren i landskapet mot Tinnerbäckslyckorna i bildens väntra kant. Den sällan avbildade spången över bäcken från staden mot dess omland anas framför bebyggelsen.
En för tiden unik vy mot Linköping. Utblick över Tannefors och Kungsladugårdsområdet mot staden i västlig riktning. Odaterad bild som preciserats till 1913.
Gårdsinteriör från Vadstenagatan 4 i Skänninge. Om inte idylliskt så ändå fridfullt, men snart ska den nya tiden komma ikapp de gamla husen. På platsen uppfördes det affärs- och bostadskomplex som bland annat länge inrymde stadens systembutik.
Vy från Kanberget i Linköping med blicken vänd mot staden i nordostlig riktning. Bebyggelsen i förgrunden löper utmed Barnhemsgatan.
Gulfs nya tappställe på Kungsgatan 26 i Linköping 1946. Bensinen släpptes fri från ransonering den 13 november 1945 och många nya bensinmackar kom till. Men än skulle omställningen ta tid. I byggnaden bortom bensinpumparna fortsatte försäljningen av gengaskol och ved.
Två fastigheter utmed Läroverksgatan i Linköping som vid tiden för bilden ansågs tjänat ut. Det vackra Nisbethska huset som skymtar till höger var för egen del gravt förfallet men skonades lyckligtvis. Foto 1972.
En sista stund för Storgatan 35 och 37 i Linköping innan grävskoporna på allvar sätts in. De gamla husen i kvarteret Apoteket kom närmast helt utraderas för att ge plats för handelshuset Filbyter. Foto 1971.
I samband med saneringen av kvarteret Ambrosia revs närmast all äldre bebyggelse. Endast det så kallade Hagdahlska huset har fått följa med in i vår tid. Således utgjorde fastigheten Domkyrkogatan 3 inget undantag. Foto 1966.
Dåvarande fastigheten Storgatan 17 i Linköping. Gårdens djup speglar väl äldre tider med ofta långsmala tomter. Bildens gårdshus låg ungefär mitt i tomten som sträckte sig från gatuhuset mot Storgatan i fonden och lika långt till Ågatan bakom fotografens rygg. Fastighetens hus revs fotoåret 1964 för att ge plats för det blivande EPA-varuhuset.
Gårdsinteriör från den så kallade Levanderska gården i Skänninge.
Gårdsinteriör från Repslagaregatan 18 i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum inför sanering av kvarteret Dykaren. Foto 1949.
Anderska gården i Linköping bar tills gatuhuset monterades ned adressen Nygatan 62. Nedmonteringen blev aktuell efter att Nygatans sträckning i området lades igen i början av 1950-talet till fördel för ny trafiklösning. Att huset inte helt sonika revs, likt andra i grannskapet, kan vi tacka existensen av det då relativt nyinvigda friluftsmuseet Gamla Linköping, där byggnaden erbjöds utrymme. Gårdens namn är hämtat från konstnären Knut Ander som växte upp i huset och vidare kom att bli dess ägare. Foto 1929. Notera förekomsten av fingeravtryck i bilden, som här inte retuscherats utan lämnats kvar till varnagel för försiktighet vid hantering av fotonegativ.
Storgatan 39 från sydost. Gården inköptes 1887 av köpmannen Axel Karlsson, som här drev en bred handel dock främst inriktad mot ekipering. Kort före bilden hade han låtit förändrat byggnadens fasad kraftigt, bland annat sattes skyltfönster i gatuplanet.
Vy mot Ågatan 57 (Huitfeltska gården) i Linköping. Uppkallad efter läkaren Åke Huitfeldt som från 1860 var ägare till gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Linköping expanderar. Året är 1937 och invid Vasavägen etableras kvarteret Ametisten. Huskroppen i blickfånget är Vasavägen 26-32. Till vänster skymtar vägens skärning med Banérgatan. Vy från det blivande kvarteret Apeln i Vasastaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.