2001-12-21,AS.Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt denkvarblev till 1864. D. blev byggnadsminne 1980. Artikel hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Från 299 kr
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. Marieholm är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Artikel hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Prästen C. Landgren. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av "Symboler för svensk industri och ingeniörskonst: de gamla kemiska tecken sedan mer än 3000 år. Passare. geometri, ingeniörskonst och arkitektur. Kemiska tecken för guld, bly, järn och koppar fram till 1800-talets början. Triangeln: vattenkraften. Åskviggen: elektroindustrien. Koncentriska cirklar: skogsindustrien. Kugghjulet: mek. verkstadsindustrien. Svavel tecken: kemiska industrien.
Här använder man radioaktiva bakterier för att undersöka olika tvålars och tvättmedels förmåga att rengöra tvätt. Matade med radioaktivt material har bakterierna sedan placerats på små tygstycken, vart och ett därefter tvättat med olika tvålar. Om en enda radioaktiv bakterie kvarblivit på tygbiten, kan detta konstaterats. Teknikern på bilden undersöker med Geigerräknare mängden av kvarstannade radioaktiva bakterier på sådana tygbitar.
Yxfabriken låg vid riksvägen genom Säter, som här kallas Järnvägsgatan. Fabriken startade vid Björshyttan, ca 7 km från Säter, men flyttades 1907 till de nybyggda lokalerna i Säter. I många etapper har sedan fabriken utbyggts och moderniserats. Tillbyggnaderna i "modern" tid var pressmedjans tillkomst 1947 och ombyggnaden av den gamla hammarsmedjan till sliperi 1958.
Bölan. För första gången nämnt på 1500-talet. 1666 ägdes torpet av Vilhelm Drakenberg som sålde till Velamsund dit torpet hört sedan dess. Sista bofasta var ungkarlen Klas Ohlsson som var född på Nilstorp. Han bodde där till sin död 1959. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Markplan med kontorsbyggnaden som idag används av Stockholms brandförsvar. Vänstra delen av byggnaden har utökats sedan drifttiden. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ulvöhamn. Unikt fiskeläge Norrlands största och äldsta fjärrfiskeläge av medeltida ursprung med kapell av stort kulturhistoriskt värde. Fast befolkning sedan 1800 talet. Flera av Lubbe Nordströms tidiga noveller utspelas i denna miljö. Hamn med långsmala tomter och karaktäristisk bebyggelsebild med kokhus från 1900 talets början. Kapell från 1622 rikligt inrett med många målningar från 1719.
Bönhams fiskeläge. Handlaren-fiskaren-torparens bostadshus, till höger det äldre boningshuset, kokhuset nu använt som magasin. Före detta säsongsfiskeläge som under århundranden spelat stor roll för Nordingrås näringsliv med bofast befolkning sedan 1700 talet. Stora sjöbodar och båthus kring hamnen och ovanför liggande bostadshus. Kapell från 1600 talet.
Bönhamn. Före detta säsongsfiskeläge som under århundranden spelat stor roll för Nordingrås näringsliv med bofast befolkning sedan 1700 talet. Stora sjöbodar och båthus kring hamnen och ovanför liggande bostadshus. Kapell från 1600 talet. Frideborg Sjölander (vänster), Sofia Nordin (höger) skakar ur skötarna utanför Janne Sjölanders brygga. Frideborg född omkring 1904. Sofia dog årsskiftet 1944-45, 65 år gammal. Förmodligen är bilden från mitten av 1930-talet.
Patron Clas Gavelius guldbröllop. Guldbröllopet måste ha gått av stapeln omkring 28 juli 1894. Det var då 50 år sedan brukspatronen på Graninge bruk, Claes August Gavelius, född 10 juli 1818 i Utansjö, gifte sig med Hilda Augusta Hedberg, född 10 januari 1818 i Färnebo socken i Värmland.
Lidens gamla kyrka. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol. Av medeltida inventarier finns bl a krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet
Dokumentation av Karlssons Klister. Karlssons Klisters logotype är en åsna med slogan "Alla använder Karlssons Klister utom jag - ty jag är en åsna". I reklamen användes flitigt en riktig åsna. Men på slutet av 60-talet tillverkades en modell som sedan ambulerade runt i butikerna som reklam för Karlssons Klister. Åsnan står numera i Cederoths fabrik i Falun.
Galjonstimret ligger lös på botten framför fören. Timret är svagt böjt och sedan spetsig mot slutet. Notera hålen och det rektangulära hålet. Dessa har haft förbindningar i form av tross som hållit det ovanpåliggande bogsprötet på plats. Fartygslämning L1978:4814 Fredrik Wilhelm.
Ångermanland, Trysunda. Den som inte bedriver fiske ägnar mycket tid till att pyssla och pynta sina boningar. Här är f d fiskaren och industriarbetaren Gustav Adolf Lundströms sjöbod. Lundström köpte gården efter sin far 10 år sedan och använder den nu som sommarbostad.
Ångermanland, Trysunda. Jeep tillhörig Sten Allan Vågberg. Under den tid man hade minkuppfödning var det några fiskare som skaffade sig fordon för att underlätta utdelning av foder m.m. Sedan man slutade med minken har den bara fått stå och förfalla, eftersom det inte finns några körbara vägar på ön.
Utslagsvinden 1972. För att få spanten exakta tillverkade man av ritningen-arbetsbeskrivningen pappersmodeller av spanten i skala 1/1 som sedan användes som mallar vid tillverkningen av de riktiga Spanten. Detta arbetsmoment kallades utslagning. Utslagsvinden ligger på övre våningen i stora verkstaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.