Albin Ahrenberg Flygfotografi. Albin Ahrenbergs flygföretag, Ahrenbergs flyg och AB Flygtrafik i Bengtsfors och Dals Långed, fotograferade Sverige från luften under 30-talet fram till 80-talet. Fotografer var bl a Oscar Bladh, Olof Liljekvist, Gottfrid Pettersson, Yngve Sönne. En stor del tillhör en samling som länsmuseerna i Sverige förvärvade på 1990-talet .
Från 299 kr
Thure Bäckström f. 1845 drev fotoateljé i Töreboda. Firman etablerades 1886. 1896 tog dottern Karin Bäckström över verksamheten och drev den fram till 1916. 2002-04-18,AS. Thure Elgåsen. f. 26/6 1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. I övrigt se personarkiv i Västergötlands museum, Skara.
Ida Zellander. Carolina Josefina Rydholm f. 1827 d. 1880. Drev fotoateljé i Uddevalla 1860-1880. Syster till Sven Leonard Rydholm. Övertog sin broders ateljé på Södra Drottninggatan 13. Maria Lundbäck, f. 1857 d. 1927, övertog Carolina Josefina Rydholms ateljé 1880, då denne dog, och drev den fram till 1883, då hon startade ateljé under eget namn.
Maria Bäckström f. Lilja. Gift med Thure Bäckström. De hade barnen Karin, Greta, Elsa, Sigrid, Henrik och Erik. Thure Bäckström f. 1845 drev fotoateljé i Töreboda. Firman etablerades 1886. 1896 tog dottern Karin Bäckström över verksamheten och drev den fram till 1916.
Götlunda sn. Garveri i Tidan. Nylén, Anna-Maja, 1912-76, etnolog, dräkt- och textilhistoriker, docent i Uppsala 1957. N. anställdes vid Nordiska museet 1938, förestod Etnologiska undersökningen 1961-65 och var 1:e intendent vid textilavdelningen från 1965. Hon utgav bl.a. standardverket Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut (1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=273252
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av "Symboler för svensk industri och ingeniörskonst: de gamla kemiska tecken sedan mer än 3000 år. Passare. geometri, ingeniörskonst och arkitektur. Kemiska tecken för guld, bly, järn och koppar fram till 1800-talets början. Triangeln: vattenkraften. Åskviggen: elektroindustrien. Koncentriska cirklar: skogsindustrien. Kugghjulet: mek. verkstadsindustrien. Svavel tecken: kemiska industrien.
Mölnvik. Ingick i den förläning Sven Månsson fick på Norrköpings beslut villkor 1605. Oxenstierna bytte till sig gården 1637. Från 1806 och fram till nu hör gården till Gustavsberg. Nuvarande husen är gamla men moderniserade. Lilla Mölnvik är vackert beläget vid sjöstranden. Sista bofasta är Ludvig Westerlund som fick stället av sin far, rödfärgarn. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Skevik. Gustav Gabriel Oxenstierna ägde Skevik från 1640. Gården har skiftat ägare fram till 1760-talet då gården ägdes av en grosshandlare Almkvist som upplät den med nyttjanderätt till den finska sekten Skevikarna. 1903 köptes gården av Gustavsbergs kommun som transporterade köpet till Gustavsbergs fabrikers intressenter. Gården var en period även fattighus för Vermdö socken. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Bleket. Flyttade till nuvarande plats år 1825. Här inrymdes vaxljusfabrik fram till början på 1840-talet för att finasiera den mindre lönande porslinstillverkningen. År 1881 startade snickarmästare August Lorang snickeriverkstad här som övertogs vid dennes död 1921 av sonen Gustav Lorang. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Utställningen Teknoleket är en spännande miljö för små nyfikna genier med lust att upptäcka. Här finns roliga, utvecklande saker att testa och utforska, framförallt för de yngsta barnen. I Teknoleket kan de yngsta barnen leka och lära om mekanik, ljud, ljus och tid. Med spännande kulbanor och färgglada kugghjul som barnen sätter samman och får att fungera, växer nyfikenheten för teknik och mekanik fram.
> samarbete med Telemuseum och Tekniska Museet. Formgivning Mikael Sylwan och ulrika Wolff. Idé och koncept Anna-Lena Wibom." >Vy från "foajen" i utställningen. T.h "biljettlucka" rakt fram Garbo-avd. Inför filmen 100 år gjordes en utställning "Magiska Bilder komik, erotik, optik" den 26 april - 12 jan 1997. Producerad av Svenska Filminstitutet i>> samarbete med Telemuseum och Tekniska Museet. Formgivning Mikael Sylwan och ulrika Wolff. Idé och koncept Anna-Lena Wibom.
Dokumentation av Läkerol. Utställning. Trapphuset i kontorsbyggnaden visar hur en kontorsmiljö kan ha sett ut på 1920-30 talet. Porträttet rakt fram är Fredrik Ahlgren (f. 1858 d. 1907. Reklamplanschen längst till vänster, gubben med halsduken, ritades av reklamfirman Hugo Krantz i mitten av 1920-talet.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Den gamla sopförbränningsanläggningen på höger sida, kyl/frys återvinning rakt fram och den senare sopförbränningsanläggningen till vänster.
Ytskärande propeller av rostfritt stål för motorer på 400 hk och hastigheter upp till 90 knop. Vid dessa farter ligger båten ovanför vattenytan och drivs fram av propellerbladens yttersta del, som måste tåla extrema påfrestningar. Fotograferad i Ferrum utställningen för Daedalus 2003.
Manbyggnaden på Ångermanlandsgården. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. V
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.