fotografi
Från 299 kr
scenmodell, scenografi, Gustaf lll
bybo, människa, by, bygata, grästak, hus, fotografi, photograph
Det här är en imponerande ladugårdsbyggnad, uppförd 1867 och lite ombyggd på 1910-talet med större dörrar och fönster. Gaveln med mindre fönster i två våningar är orörd. Den är också uppförd i sten ända upp till hanbalken, så bara översta gavelspetsen är brädklädd. Det är ett äldre sätt att bygga än fähuset bredvid, där hela gavelfältet är brädklätt och resningen är något flackare. Beteshagen är avgränsad mot ladugårdstomten med en mycket kraftfull slantun byggd av rejäla stolpar och breda bräder. Grinden t h är av traditionell modell med slanorna intappade i stolpar med korslagda snedsträvor. Ris i hagen tyder på torrsommar, där djuren stödutfodrats med löven från avhuggna askkvistar.
Offerdal 1:1-2
Strömmingsgarnen skulle alltid torka efter de använts. De hängdes upp över en garnstake i vardera ändan av garnet. Staken i sin tur vilade på två stolpar, förr med självvuxna grenklykor, kallade gistar eller stjekar. Vid alla fiskelägen fanns förr ett inhägnat markområde kallat gistgard eller braidning, där garnen hängdes på tork. Dit fick inte betande djur komma in och trassla sönder garnen.
Resningen av de mycket höga takstolarna ser en smula vådlig ut! Att takstolarna står på så höga "stolpar" beror på att man avser att göra ett högt foderloft med brädpanel ovanpå fähuset i sten. Den totala takhöjden blir den samma, men volymen på loftet blir mycket större genom träväggen och taket blir därigenom betydligt flackare.
Teatergatan 1 i Linköping. Axel Brunskogs ritningarna från 1911-12 resulterade i en tvåvånings villa under valmat tak. De breda, smårutiga fönstren kunde i den övre våningen täckas med luckor. Verandan med sina snidade stolpar är typisk för den nationalromantiska epoken. Foto 1918.
Avfotograferad bild över 1800-talets Bollnäs. Närmast är de gamla kyrkstallarna vid "Lortbäcken". Det stora omålade huset i mitten är det hus där Hagbergs klädafför senare fanns, det stora huset till höger därom inrymde senare Sandberg och Styfs järnhandel. I bakgrunden till vänster Ohnbacken. Husen på stolpar vid vattnet uppe till höger inrymde hamnkontoret m m för båtlinjen över sjön Varpen.
Fabrikör Ernst Lundbergs villa vid Öresjö. Fabrikörerna i Borås byggde sina sommarvillor längs Öresjös stränder. Populära lägen var Skogsryd, Frufällan och Sparsör. Närheten till Herrljungabanans hållplatser gjorde resan till sommarnöjet bekvämt. Många villor finns kvar än idag, nu omgjorda för åretruntbruk. Villorna byggdes stora och i, för sin tid, moderna stilar. Schweizerstilen var mycket omtyckt med sina sirliga trädekorer, men också den mer robusta nationalromantiska stilen var på modet. Erns Lundberg ägde Lundbergs färgeri i nuvarande (2008)Stadsparken. Han föredrog den nationalromantiska stilen när han på tidigt 1900-tal byggde sitt sommarhus i Sparsör.
Ett balklid består av två stolpar med urtagna hål i. På ena stolpen sitter hålen i mitten, på den andra i ena hörnet. Runda slanka stammar, balkarna, stoppas in i hålen. De hålls på plats av en bräda, lidfalen, som hängs på två lidkrokar av trä, t v på bilden. Översta och nedersta balken saknas. Balklid hade man där man körde ganska sällan, det var ju mycket plock att ta i och ur alla balkarna. Det är inte klarlagt var bilden är tagen.
'Bildtext: ''Hällparti med spricka. Riktning 232.'' I förgrunden berghällar med enbuskvegetation och i sprickan granvegetation. På avstånds syns 2 rader med långa stolpar, 8 st i varje rad. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Schakt G utvidgas åt väster mot den gamla landsvägen. Foto taget i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Centralt i bilden syns en rad med stolpar. För att få med fortsättningen av denna stolprad fattades beslut om att utvidga schaktet åt väster. I förgrunden syns röret till en diafragmadriven handpump som var nödvändig för att undersökningen av schaktet skulle gå att geomföra med tanke på inträngande vatten från Huskvarnaån.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.