Ishockey. Örebro Sportklubb. Så här ser ett kvalsegrande Örebro SK ut efter det att laget klivet upp i div. 2. Spelarna är i bakre raden fr.v. Ulf Kjellman, Lars-Göran Nilsson, Lasse Broström, Åke Pettersson, Sven-Åke 'Fisken' Erixon och Leif Wendt. I mellanraden, Olle Ståhlbåge, Arne Fallkvist, Benny Lennartsson och Bernt Eneroth. Längst ned fr.v. Ivan Aronsson, Jan-Erik Palovaara, Håkan Wilhelmsson, Pelle Jacobson, Jean Eriksson och tränare Åke 'Professorn' Lundström.
Från 299 kr
Vuxna och barn sitter kring ett kaffebord i vad som ser ut att vara en berså i trädgården. I bakgrunden syns ett hus. Från vänster Frans Arvid Lindkvist f. 1890, Rosa Lindkvist f. 1919, Erik Lindkvist f. 1912, Anna Teresia Lindkvist f. 1895, Elna Börjesson f. 1916, Hilda Börjesson Hallgren f. 1883, Gustaf Adolf Hallgren f. 1899 och Åke Börjesson f. 1910. Familjen Lindkvist hyrde övervåningen av Alfred Persson.
Flygfoto västerifrån över stadsdelen Trädgården och Papyrus troligtvis år 1923. Kvarnbyskolan håller på att byggas 1923 eller 1924. Mitt i bild ser vi Papyrus kontor (Villa Korndal) inbäddat i grönska. I husgruppen till vänster därom ses Apoteket (Kvarnbygatan 9) och ett hus där det under en tid fanns en tvättinrättning av något slag. Sist syns huset där restaurang Godhem inrymdes. På Papyrusområdet syns en byggnad i lite diagonalt läge som kallades för Kromo. Vägkorset i vänster underkant är blivande Mölndalsbro.
Vy från Störtfjället över stora delar av centrala Mölndal. Närmast i bild ligger bostadsområdet Silverskatten i rött tegel. Bakom detta, snett ovan till höger, ligger Kvarnbyskolan. Till vänster i bild ser man det pampiga "slottet" som en gång i tiden var Papyrus disponentvilla, idag förvaltat av företaget Forever Living. I fonden till vänster ligger Åbyområdets lägenheter i gult tegel. Den skogsbeklädda kullen bakom höghuset på Storgatan är Åbykullen.
En halvhög stolpe, med en ditsatt svart kedja (som staket), har gått sönder och här har stenen blivit lagad med lim. Verktyg klämmer åt stenen tills lagningen har torkat. Vid sidan om stenen står limburkar och penslar. I bakgrunden ser man vägen som går från "Runde sten" på John Halls väg upp mot slottet. Stolpstenarna står på var sida av vägen med kedjor emellan, för att avskärma mot skogen.
Utsikt från stadsdelen Trädgården i nordost mot Mölndalsbro i sydväst. Vägen strax nedanför är Torggatan. I mitten ligger det röda tegelhuset som är både Polishus och Passexpedition. Mittemot ligger bostadsområdet Timmermannen på Torggatan 64. I fonden ser man Mölndals stad breda ut sig över de tidigare ängsmarkerna. Byggkranen står placerad mitt i SCAs nya kontorsbyggnad vid Mölndals bro. Riskullaverkets skorsten syns långt bort, mitt i bild och Fässbergs kyrka tronar på sin höjd.
Vy från Lelle-Börjes trappor, som från Kryssgatan leder ner mot Torggatan (f.d Trädgårdsgatan). Trapporna kallas även "Börjes Trappor". Enligt gatunämndsbeslut från 1926 skulle gångvägen och trapporna kallas Trädgårdsstigen. Namnet kom emellertid aldrig att användas. Den vita byggnaden i mitten är Passexpedition, en del av Polishusets röda tegelbyggnad på Torggatan 3. Till höger ser man bostadsområdet Timmermannen på Torggatan 64. I fonden ses Bifrostområdet nedanför Västerberget.
Stadsvy över Mölndal. Bilden är tagen från nutida rondellen vid kyrkan och ner mot korsande Storgatan. Den backe vi ser på bilden var då en del av den långa Frölundagatan. Jacobssons Järnaffär till vänster, och bussen är på väg mot kyrkan, Toltorpsdalen, Sahlgrenska och ändstationen Hvitfeldtsplatsen i Göteborg. Till höger syns även grindstolparna in mot Gustav Zackrissons bostad, ägaren till möbelaffären med samma namn. Villagatan går in mellan det vita och det gula huset.
Flygfoto taget från nordväst över samhället Kvicksund som ligger på båda sidorna av Kvicksundsbron i Mälaren som ses i mitten av bilden. Den södra delen ligger i Södermanland i nuvarande Eskilstuna kommun och den norra i Västmanland i nuvarande Västerås kommun. Till vänster i bild på den norra sidan av samhället som ligger på Nyckelön ser vi hotellet. Till höger i bild på den södra sidan skymtar ortens järnvägsstation.
Fastigheten Storgatan 20 förvärvades 1900 av firma N. Ekman. Otto & Helga Warenbergs hem, Storgatan 20. Tyska tomten. Foto taget 1902 före auktionen. Kameran har stått framför tamburdörren. Man ser genom "salen" in i förmaket. Drottningtavlan hänger på ytterväggen mot Ekmans gränd. Fönstren är mot Storgatan. Det breda vita broderiet vid gungstolen hör till en stor duk, som täcker taffelpianot, som på sin tid forslades på landsväg till Höryda, Härlunda, Helgas hem. Gardinerna var hemvävda.
Bilden visar en vy över en bit av Apotekaregatan bort mot Storgatan. En bit in på Apotekaregatan till höger, går Torggatan ner och längre fram skymtar Storgatan. I förgrunden syns en fotoaffär på höger sida och en damfrisering på vänster. Vidare syns bl.a ett finbageri och en järnhandel. I bakgrunden ser man ett torn som tillhörde ett hus som idag, 2000-05-25, inte finns längre där ligger en annan fastighet och på det hörnet finns nu Restaurang Hamlet.
Arboga Tidning, personal och interiör. Det är full aktivitet på tidningsredaktionen; skrivmaskinerna smattrar vid tre skrivbord. Vid det fjärde sitter en person och läser igenom sina anteckningar. En man står upp och läser något på ett papper. Journalisterna har egna telefoner. Askkoppar och tobakspaket ses på skrivborden. Genom fönstren ser man att kontoret ligger på andra våningen. På väggen hänger affischer om det senaste från Riksteatern och biografen.
Masse har gått in på storgården och tagit en bild av manbyggnaden med brygghus och bodar. Man ser att salsdelen t h är större än vardagsstugedelen, ett tydligt tecken på att nedervåningen är uppförd i två etapper, se Bild 657. Huset ser nykalkat ut och i bra skick. T h står en märklig källare med oregelbundet takfall, jämnårig eller äldre än nedervåningen. Brygghuset med faltak står i öppen vinkel mot manbyggnaden, vilket är ovanligt. Mot gaveln står ett par gamla bulbodar med faltak med okänd funktion. Lillgårdsmuren ser rätt tagen ut, så den har nog varit med sen manbyggnadens tillkomsttid. Sedvanliga grindar. När Botvide delades i två parter 1744 mellan Christoffer Christofferssons båda barn Margareta och Lars, fick Lars denna part. Han fick dock inga barn, så parten togs över av systern Margaretas son Hans från hennes andra äktenskap. Hans Hansson född 1750 gifte sig 1776 med Anna född Hansdotter 1753 från Snausarve. Det var de som byggde ny manbyggnad i sten under två etapper, troligen också visthusboden och brygghuset. Deras yngste son Per Hansson född 1785 tog över gårdsparten, gift första gången 1806 med Anna Catarina född Danielsdotter 1779 från Gannor och andra gången med Cajsa född Christensdotter 1779 från Botels. Sonen Christen Persson född 1819 ärvde parten, gift med Anna Lisa född Mattsdotter 1818 från Hallsarve, dessa byggde övervåningen på manbyggnaden. Av deras tre barn ärvde äldsta dottern Anna Cajsa född 1840 parten, gift med Hans Thomsson född 1842 från Kauparve och de fick 6 barn. Av dessa tog sonen Petter Hansson född 1869 över, gift 1907 med Katarina född Hallander 1865 från Hallbjäns. Äktenskapet blev barnlöst (?) och gårdsparten såldes till Jakob Ernst Östman född 1889 från Bjärges, gift 1918 med Alfhild född Hansson 1897 från Alskog. Deras son Herbert Östman född 1918, gift 1942 med Lilly född Nilsson 1921 från Hägdarve på När tog över 1941. Lilly Östman sålde gårdsparten 1989 till Katarina född Wikström 1952 från St Tollby i Fole och hennes man Björn född 1945 från Spånga.
Dessa små uthus ser mycket ålderdomliga ut. De verkar vara äldre än från 1870-talet och är därför förmodligen inköpta och återanvända på detta boställe. Det är troligen 4 sammanbyggda små bulbyggnader med halmtak, som delvis är brädklädda. På gavlarna är små skjul tillförda, varav det med halmtaket är säreget. Alla byggnadsdelar är nog fähus utom skjulet med faltak, vilket kan vara vedbod. Vilka djur man hållit är osäkert, särskilt med tanke på att man inte hade någon jord att tala om förrän 1911. Det kan ha varit 1-2 kor, ett par kalvar, någon gris, några lamm och lite höns. Jordlösa fick slå och beta vägkanter och dikesrenar.
Uthusen på denna lilla boplats var anspråkslösa. T v ser vi den lilla ladugården med halmtak. Gissningsvis var det en bulladugård, som panelats in och byggts på med ett foderloft. Högra delen innehöll ett fähus med plats för 1-2 kor, någon kalv, ett par grisar och lite höns. Boden med faltak kan också ha varit i bul under bräderna. Vad den haft för funktion är inte gott att veta, redskaps- och vedbod kanske. Längst t h står ett dass. Men vad är det för underlig liten bod på fötter där emellan? Masse har stått på stora vägen och tagit bilden, manbyggnaden finns utanför bilden t h. Se Bild 588.
Här ser vi stugans baksida. Bakdörren tyder på att det fanns ett litet kök innanför framför skorstensstocken. T h måste bostadsrummet ha legat och t h var det "sal". Möjligen var det tvärs om med rummen. Huset var ett inpanelat bulhus, man skymtar riskallarna/bjälkändarna, med spåntak, senare täckt med papp. Det sägs att Ferdinand Jacobsson hade köpt huset i Garde och flyttat hit det, gissningsvis fick det då panel och spåntak. Men vad bodde den förste ägaren Niklas Larsson i så fall i? Det yngre huset t h står ofärdigt och oanvänt.
Man undrar om de fåtaliga rakarna med rågskupor är det väsentliga i Masses motivval. Snarare kan man tro att det är landskapet med Bjärges västra part, Arvid Danielssons, i bakgrunden. Från vänster ser man Bjärges stolpkvarn, fribaptistkapellet, klappade askar längs Bjärgeskvior med möjligen stentunen framför, Arvid Danielssons gård där ladugården ännu har agtak, ladugårdsflyglar,manbyggnadens flygel, manbyggnaden med bakbygge och alldeles inpå smedjan innan den flyttades utanför tomten. De höga träden står i den s k Melanderska lunden. Bjärges norra och östra gårdsparter döljs av raken t h.
Denna 9 år äldre bild av ladugården visar att den var mycket sliten redan omkring sekelskiftet. Man får intryck av att ladan är äldre, men det är svårt att veta. Det är lite märkligt att ladan nästan inte har någon puts, det ser nästan ut som om den aldrig har varit riktigt putsad. Gödselhögar ligger utanför fähusen och en liten halmstack utanför ladan. Tunen håller på att rasa ihop. T v står en flovedstrave och en trave bjälkar ligger intill, troligen gamla som skall bli ved. Vid gaveln står en stor mängd nysågade trolar till bandtunar och bakom dem ses en glimt av astu byggningi, grannens bostadshus.
När denna gårdspart flyttades till sin nuvarande plats här på nordvästra sidan om Andersekväiar är ännu inte känt. Det kan ha skett när parten etablerades 1732, men hur partena flyttats vid Botels är inte lätt att få grepp om. Bilden är tagen just vid nerfarten till Andersekviorna. Här ser vi ladugården, där den långa delen i sten under halmtak är tämligen nybyggd. T h står ett tröskhus under faltak från omkring 1870. Byggnaden i bulteknik t v är mycket märklig och av hög ålder.
Här står alla slåtterkarlar och blivande sådana uppställda för gruppfoto. Att slå med lie var ett typiskt mansjobb och något som pojkarna fick träna tidigt på. Att vara en god slåtterkarl hade hög status. Och det var mycket som skulle slås. Allt vinterfoder som man tog ur änget, myrmarker mm innan man började odla hö på åkrarna slogs med lie. All säd skars med lie (säd slog man inte, man skar den, kommer sig av att före lien skar man säden med en kraftigt böjd kniv kallad skära). På bilden ser det ut som änget redan är slaget, gräset är lågt. Tranänget finns inte kvar, det låg mellan sågen och myrvägen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.