SSU-möte i Yllestad omkring 1955. Sittande från vänster: okänd Mullsjö, Gulli Karlsson, Kättilstorp, Rolf Wallin, Kättilstorp. Stående främre raden från vänster: Maj Karlsson, Långebacke, Yllestad,Gunnar Karlsson, Ängsro, Yllestad, Inga Wallin, Kättilstorp, Inger Klingstål, Kättilstorp. Stående bakre raden från vänster: Berthold Lundh, Kättilstorp, Bengt Warrén, Berga, Kättilstorp, Benny Gustavsson, Sjöberget, Yllestad, Ture Söderkvist, Kättilstorp, Göte Meijer, Stationshuset, Kättilstorp, Gunnar Klingstål, Kättilstorp, Inge Ahl, Kinnarp (skymd), okänd Mullsjö, okänd, Stina Axelsson, Kättilstorp, Gunnar Gustavsson, Sjöberget, Yllestad, Viola Karlsson, Hallebacka, Yllestad.

Från 299 kr

Vy från Kanberget mot Linköpings centrala delar. Bilden är odaterad men kan bestämmas till något av 1900-talets första år. Motivet får betraktas som unikt i den bemärkelsen att det fångat hovmarskalk Carl Adolf Gyllenrams sällan avbildade bostad. Vi skymtar den herrgårdsliknande bostaden inbäddad i grönska närmast till höger. Byggnaden revs 1906 för att ge plats för det så kallade Lorichska huset med entré vid Barnhemsgatans möte med Storgatan. En annan byggnaden i bilden med få dokumentationer är huset med valmat tak -mitt i bilden- som länge fungerade som boställe för stiftets konsistorienotarie. Vägstråket i förgrunden motsvarar Västra vägens löp i Kanbergsområdet.

Från 299 kr

Nya Teatern i Linköping, året efter invigningen 1903. Allt hade börjat med ett möte i april 1901. Några personer ur stadens honoratiores hade samlats på Stora hotellet för att diskutera behovet av en ny teaterbyggnad i staden. Den gamla teatern skulle rivas inom kort och det saknades lösning för det fortsatta teaterlivet. Ett bolag bildades, Teaterbolaget, med landshövding Robert De la Gardie som ordförande. Efter att medel börjat samlas dristade sig bolaget att kontraktera den välrenommerade arkitekten Axel Anderberg, som tiotalet år tidigare ritat Kungliga Operan i Stockholm. Som ansvarig byggmästare utsågs den till Linköping nyligen inflyttad och inte lika prövade Sigurd Schillberg.

Från 299 kr

Mössebergs Folkets park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr.o.m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets husförening beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 augusti följande år enades man om parkens förflyttning och 7 december samma år undertecknades köpkontrakt med Bernhard Gustafsson om förvärv av området å "Mossen" nära Ällagatan eller nuvarande stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i augusti 1930 och därmed var Mössebergs Folkets park saga all. Denna park låg å Öster Nolgården stadsäga 890, vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergsluttningen ovanför en lägre årsträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.

Från 299 kr

Tryckt text på kortet: "Den gamla båkfyren står ännu på sin ställning - men hur länge. Kägelbanan lutar sig mot sitt fall." Text på bakssidan: "Tre kulturbyggnader i Marstrand håller på att rasa ihop därför att ingen vill göra något för att underhålla dem. I hembygdsföreningen i staden finns pengar, men dessa kan man inte använda eftersom hembygdsföreningen inte på flera år haft något möte. För övrigt är bara fyra marstrandsbor medlemmar i föreningen. Resten är sommargäster. Kulturminnesrådet i Bohuslän har inga pengar och kan inget göra, förklarar landsantikvarie Claes Claesson."

Från 299 kr

15-årsjubileum av 1876 års studenter i Kalmar. Av 18 kamrater var 15 närvarande, nämligen: Stående från vänster: stadsfiskalen Söderling, Vimmerby, postmästaren Th. Holm, läroverksadjunkten Gustaf Thörning (borgholmsbo), läraren Josef Lundgren, tullförvaltaren Karl Malmberg, dennes broder Josef Malmberg, kronolänsman, Oskarshamn, stadskomministern Alfred Lindholm, som sammankallat kamraterna. Sittande från vänster: Komministern Axel Nordstrand, Högsby, komministern Nils Johan Andersson, Döderhult, komministern Karl Hultquist, Södra Möckleby, komministern Emil Rudberg, Stenåsa. Efter samling hos Alfred Lindholm (hörnet av Storgatan och Landshövdingegatan) besök i läroverket, särskilt sista årets studentklassrum. - Middag på paviljongen i Stadsparken. - Beslut om möte vart femte år.

Från 299 kr

15-årsjubileum av 1876 års studenter i Kalmar. Av 18 kamrater var 15 närvarande, nämligen: Stående från vänster: stadsfiskalen Söderling, Vimmerby, postmästaren Th. Holm, läroverksadjunkten Gustaf Thörning (borgholmsbo), läraren Josef Lundgren, tullförvaltaren Karl Malmberg, dennes broder Josef Malmberg, kronolänsman, Oskarshamn, stadskomministern Alfred Lindholm, som sammankallat kamraterna. Sittande från vänster: Komministern Axel Nordstrand, Högsby, komministern Nils Johan Andersson, Döderhult, komministern Karl Hultquist, Södra Möckleby, komministern Emil Rudberg, Stenåsa. Efter samling hos Alfred Lindholm (hörnet av Storgatan och Landshövdingegatan) besök i läroverket, särskilt sista årets studentklassrum. - Middag på paviljongen i Stadsparken. - Beslut om möte vart femte år.

Från 299 kr

Tryckt text på kortet: "Den gamla båkfyren står ännu på sin ställning - men hur länge. Kägelbanan lutar sig mot sitt fall." Text på bakssidan: "Tre kulturbyggnader i Marstrand håller på att rasa ihop därför att ingen vill göra något för att underhålla dem. I hembygdsföreningen i staden finns pengar, men dessa kan man inte använda eftersom hembygdsföreningen inte på flera år haft något möte. För övrigt är bara fyra marstrandsbor medlemmar i föreningen. Resten är sommargäster. Kulturminnesrådet i Bohuslän har inga pengar och kan inget göra, förklarar landsantikvarie Claes Claesson."

Från 299 kr

Kållereds kommunalfullmäktiges sista möte innan sammanslagningen med Mölndal och Lindome. Främre raden fr. v. 1. Evert Eliasson (S). 2. Ragnar Andersson (S). 3. Lars Lind (Fp). 4. Paul Andersson (Fp). 5. Signe Fredriksson (C). Andra raden fr. v. 6. ? 7. Erik Svärd (S). 8. Stina Svensson (Fp). 9. Nellie Kullbring (Fp). 10. Hildur Berndtsson (S). Tredje raden fr. v. 11. Åke Stenström (Fp). 12. Lennart Pajnert (Fp). 13. Gustaf Eklund (C). 14. Ivar Andersson (S). 15. John Adolfsson (M). Bakre raden fr. v. 16. Ivar Carlsson (Fp). 17. Evald Johansson (Fp). 18. Arne Ingelhammar (Fp). 19. Lundberg (S). 20. Klang (C). 21. ? 22. Bengt Johansson (C). 23. ? 24. Sigvard Larsson (S).

Från 299 kr

Mössebergs Folkets park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr.o.m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets husförening beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 augusti följande år enades man om parkens förflyttning och 7 december samma år undertecknades köpkontrakt med Bernhard Gustafsson om förvärv av området å "Mossen" nära Ällagatan eller nuvarande stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i augusti 1930 och därmed var Mössebergs Folkets park saga all. Denna park låg å Öster Nolgården stadsäga 890, vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergsluttningen ovanför en lägre årsträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.

Från 299 kr

I september 1956 valtalade stadsminister Tage Erlander på yttre borggården. Före sitt anförande slog han sig ned på en bänk tillsammans med Ivar Karlsson, Thure Nystrand och H I Hedlund. I sin dagbok skrev Erlander att det valmötet överträffade alla förväntningar. Vid valet 1956 noterades ett 80,7% valdeltagande i Linköping. Tage Erlande valtalade i Linköping inför alla femtiotalets fem val. Han invigde även Folkets hur 1953. I augusti 1955 forlade Erlander dessutom ett möte med den danska stadsministern HC Hansen till Linköping. Tage Erlander var stadsminister i Sverige i 23 år. Tage Erlander. Politik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.

Från 299 kr

Mössebergs Folkets Park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr. o. m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets Husföreningen beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 aug. följ. år enades man om parkens förflyttning och 7 dec. samma år undertecknades köpekontraktet med Bernh. Gustafsson om förvärv av område på "Mossen" nära Ällagat. eller nuv. stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i aug. 1930 och därmed var Mössebergs Folkets Park saga all. Denna park låg på Öster Nolgårdens stadsäga 890 vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergssluttningen ovanför en lägre åssträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.

Från 299 kr

August Andersson, eller Häst-August, musiker och evangelist. Född den 5 maj 1850 i Algutsboda, död den 6 mars 1931 i Kalmar. Han räknas till pionjärerna under Sveriges frikyrkliga framväxt och han blev känd för sina anföranden med mustiga liknelser. Berättelserna var inte alltid uppskattade. Missionskyrkan portförbjöd honom och tidningen Barometern beskrev honom som en komediant. Han kom till Kalmar 1889 från Södra Bondetorp i Algutsboda socken. Efter ett möte i Vittaryds kyrka uppges han ha sagt att "nu är det inte mera att göra i Vittaryd, för där är alla omvända utom prästen, länsman och två drängar". Den första lokalen han skaffade sig låg på Spikgatan i ett numera rivet hus. Lokalen fick namnet Arken och ligger inte så långt från nuvarande Arkagården. När Spikgatan lades om flyttade han sin möteslokal till Nygatan, men även denna är riven sedan lång tid. Vid begravningen i mars 1931 följde stora skaror av människor honom till den sista vilan. Källa:Wikipedia

Från 299 kr

SSU-möte i Tidan. 1. Ingrid Hellberg 2. Gösta Eriksson 3. Lars Schönborg 4. Ingemar Svensson 5. Alrik Jonsson 6. Sigvard Karlsson 7. Inez Johansson 8. Sonja Ask 9. Sigrid Lindberg (Karlsson) 10. Bell Malmqvist 11. Harry Carlsson 12. Sonja Holm 13. Harry Ström 14. Lars Eriksson 15. Margaret Eskilsson 16. Margaret Johansson 17. Sonja Holm 18. Ingegerd Johansson 19. Inga Maj Jonsson 20. Maja Persson 21. Rune Karlsson 22. Allan Friman 23. Albi Persson 24. Eivor (Klein) Johansson 25. Marianne Klein 26. Larsson 27. Lille-Sven Karlsson 28. Göte Berglind 29. Bengt Berglind 30. Evert Friman 31. Lars Johansson "Krokarn" 32. Nils Karlsson 33. Ulla Friman 34. Inga Lill Klein 35. Alice Ström 36. Nils Andersson "Målar Nisse" 37. Hugo Johansson 38. Ingvar Wall 39. Helge Larsson 40. Ove Johansson 41. Sonja Stångberg 42. Rubi Granström 43. Lars Johansson "Lunne" 44. Karl-Evert Hellberg 45. Lars-Erik Eskilsson

Från 299 kr

August Andersson, eller Häst-August, musiker och evangelist. Född den 5 maj 1850 i Algutsboda, död den 6 mars 1931 i Kalmar. Han räknas till pionjärerna under Sveriges frikyrkliga framväxt och han blev känd för sina anföranden med mustiga liknelser. Berättelserna var inte alltid uppskattade. Missionskyrkan portförbjöd honom och tidningen Barometern beskrev honom som en komediant. Han kom till Kalmar 1889 från Södra Bondetorp i Algutsboda socken. Efter ett möte i Vittaryds kyrka uppges han ha sagt att "nu är det inte mera att göra i Vittaryd, för där är alla omvända utom prästen, länsman och två drängar". Den första lokalen han skaffade sig låg på Spikgatan i ett numera rivet hus. Lokalen fick namnet Arken och ligger inte så långt från nuvarande Arkagården. När Spikgatan lades om flyttade han sin möteslokal till Nygatan, men även denna är riven sedan lång tid. Vid begravningen i mars 1931 följde stora skaror av människor honom till den sista vilan. Källa:Wikipedia

Från 299 kr

SSU-möte i Tidan. 1. Ingrid Hellberg 2. Gösta Eriksson 3. Lars Schönborg 4. Ingemar Svensson 5. Alrik Jonsson 6. Sigvard Karlsson 7. Inez Johansson 8. Sonja Ask 9. Sigrid Lindberg (Karlsson) 10. Bell Malmqvist 11. Harry Carlsson 12. Sonja Holm 13. Harry Ström 14. Lars Eriksson 15. Margaret Eskilsson 16. Margaret Johansson 17. Sonja Holm 18. Ingegerd Johansson 19. Inga Maj Jonsson 20. Maja Persson 21. Rune Karlsson 22. Allan Friman 23. Albi Persson 24. Eivor (Klein) Johansson 25. Marianne Klein 26. Larsson 27. Lille-Sven Karlsson 28. Göte Berglind 29. Bengt Berglind 30. Evert Friman 31. Lars Johansson "Krokarn" 32. Nils Karlsson 33. Ulla Friman 34. Inga Lill Klein 35. Alice Ström 36. Nils Andersson "Målar Nisse" 37. Hugo Johansson 38. Ingvar Wall 39. Helge Larsson 40. Ove Johansson 41. Sonja Stångberg 42. Rubi Granström 43. Lars Johansson "Lunne" 44. Karl-Evert Hellberg 45. Lars-Erik Eskilsson

Från 299 kr

Mössebergs Folkets Park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr. o. m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets Husföreningen beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 aug. följ. år enades man om parkens förflyttning och 7 dec. samma år undertecknades köpekontraktet med Bernh. Gustafsson om förvärv av område på "Mossen" nära Ällagat. eller nuv. stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i aug. 1930 och därmed var Mössebergs Folkets Park saga all. Denna park låg på Öster Nolgårdens stadsäga 890 vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergssluttningen ovanför en lägre åssträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.

Från 299 kr

Laguppställning för stadsfullmäktige. De ska spela fotboll mot kyrkofullmäktige (se bild AKF-04199) Stående, från vänster: Karl Matsson, Åke Öhling, Gustav Danielsson, Jonas Carlsson, Sven Moberg och Sven Hedlund. Sittande, från vänster: Thorvald Ernulf, Nils Brodin, Ewert Skoglund, Ingvar Johansson och Karl-Axel Jansson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".

Från 299 kr

Kyrkofullmäktiges laguppställning. De ska möta stadsfullmäktige (se bild AKF-04200) i en fotbollsmatch. Stående, från vänster: John Pettersson, Anna-Greta Åkersten, Bengt Samuelsson, Thure Berggren och Gösta Lindmark. Sittande, från vänster: Charles Fernsten, Rolf Danielsson, Karl Pettersson, Thure Kühne och Rune Matsson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".

Från 299 kr

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16. Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer. I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten. Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. Martin Bratt Länsassessor vid Länstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895 av Rob. Lindahl Ljungskile. Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa. Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger nedre raden 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt) 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, Jönköping(1834 - 1902 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg (1833 - 1897) 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla (1835 - 1905) 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin (1844 - 1901) övre raden 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla. 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858 10. Okänd herre 11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934) 12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854 13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831 14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914) 15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921) 16. Okänd herre 17. Okänd herre. Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar. Martin Bratt fd länsassessor

Från 299 kr