Förste kände ägaren av Gannor var Peder Gangdarve 1570. Peer Gannor var ägare 1648 och Peer Classon 1653, vilket troligen är samma person och kanske barnbarnsbarn till Peder. 1670 var Nils Gannor ägare, möjligen son till Peer. 1674 var en Lars Bote ägare gården, men Gannor tycktes vara på obestånd och var helt skatteöde under 1670-talet. Lars Olofsson och hans hustru Juditta Hansdotter stod som ägare 1681, iom att det är nya namn, kan de ha köpt gården. De hade sönerna Anders och Olof, av vilka Olof Larsson övertog gården, gift 1692 med Svenborg Hansdotter från Gumbalde, de stod som ägare 1701. De fick 5 barn och gården delades, troligen mellan två av syskonen. Eftersom gården redan från början var liten, blev parterna sannolikt för små och man gick i konkurs, 1719 var Gannor ett kronohemman. Denna part köptes av Påvel Hansson född 1655, gift 1698 med Anna Båtelsdotter född 1668, båda från Smiss. Dottern Gertrud Påvelsdotter född 1700 gift 1724 med Per Persson född 1695 från Bondarve i Eksta tog över parten omkring 1730. Av deras 4 barn tog äldste sonen Pål Persson född 1727 och hans hustru Märta Larsdotter född 1736 från Haidslunds i Havdhem över omkring 1762 och löste då in gårdsparten till skatte. Dottern Gertrud Pålsdotter född 1767 blev näste ägare, gift 1795 med Johan Tomsson född 1771 från Gläves i Burs. De fick två söner och två döttrar, varav dottern Cajsa Marta Johansdotter född 1801 ärvde parten 1825. Hon gifte sig 1823 med Hans Larsson född 1791 från Botels och deras son Johan Hansson född 1828 blev ägare 1858. Han gifte sig med Anna Lovisa Larsdotter född 1834 från Husarve. Enda dottern Lovisa Maria Johansdotter född 1858 gifte sig 1879 Karl Karlsson född 1853 från Kauparve. Äldste sonen Karl Karlsson född 1882 övertog parten 1910, gift 1912 med Anna Nilsson född 1885 från Hallsarve. Sonen Birger Karlsson född 1915 gift 1937 med Vera Pettersson född 1914 från Smiss i Lye tog över parten 1949. På bilden ser vi familjen Karlsson posera i finkläder framför manbyggnaden. Från vänster ser vi: Lovisa Maria Johansdotter 45 år, dottern Gerda Sigrid Lovisa nästan 8 år, sonen Nils Ragnar Leonard nästan 5 år, maken Karl Karlsson 50 år, modern Anna Lovisa Larsdotter 69 år och okänd kvinna, hon kan möjligen vara Karls brorsdotter Rosa Johanna Maria Karlsson 17 år. Det var Anna Lovisa och hennes man Johan som uppförde manbyggnaden i bakgrunden 1874, ett likadant hus som byggdes på Karls föräldragård Kauparve året före.

Från 299 kr

Porträtt av Abraham Ahlquists (1794-1844) Ahlqvist gick i skola i Kalmar 1804; student i Uppsala höstterminen 1813; fil mag 1818-06-16; prästvigd samma år 20/12 i Kalmar; collega scholæ i Kalmar 1820-09-15; konrektor 1826-03-28; pastoralexamen 1825-04-30; kyrkoherde i Runstens församling samma år 22/9, tillträdde 1827-05-01; prost över egen församling 1831-09-18; kontraktsprost i Ölands medelkontrakt samma år 14/12; riksdagsman 1828 och 1834; inspektor för pedagogien i Borgholm 1841; medlem av Götiska förbundet 1825; korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1829; samma akad:s ombud på Öland samma år; ledamot av Kungliga Lantbruksakademien 1831; av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1833; av Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Köpenhamn 1834 m fl lärda samfund. Hans Ölands historia och beskrifning 1822-27, har vunnit stort anseende och hans Anmärkningar öfver Ölands fysiska beskaffenhet och vegetation 1821, lämna, liksom hans Flora Runsteniensis 1815-17, viktiga bidrag till kännedomen om det blomsterrika Ölands naturförhållanden. Han gav också bidrag till Nils Isak Löfgrens utgåva av ett herdaminne för Kalmar stift, Clerus Calmariensis. Under sin tid i riksdagen använde han tiden mest till arkivforskningar, varav frukten blev hans Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur Presteståndets archiv fr. 1523-1649, ett arbete vari han biträddes av prostarna Sven Peter Bexell och Anders Lignell, men som aldrig hann avslutas före hans död. Ahlqvist är en typisk representant för den s.k. linnéanska prästtraditionen. Död 1844-07-09 klockan 18 vid Vickleby Hälsokälla i Stora Frö i Vickleby socken, av leverinflammation och nervfeber. Begravd 1844-07-19 vid Runstens kyrkas södra sakristivägg tillsammans med sin hustru och dottern Catharina Helena. Gift 1826-09-01 i Kalmar stadsförsamling med jungfrun Sara Gustafva Bruun, född 1801-05-04 i Kalmar stadsförsamling, död där 1866-01-21 av bröstkramp, 64 år, 8 mån, 17 dagar gammal, dotter till handlanden i Kalmar Peter Bruun och Sara Maria Brandtberg. Barn: Barn: Pehr Ahlqvist, född 1827, tullkontrollör, död 1878. Sara Maria Ahlqvist, född 1831-01-13 i Runstens sn, död ogift och barnlös 1879-09-20 i Resmo sn. Hilda Augusta Ahlqvist, född 1832-10-17 i Runstens sn, död 1896-03-04 i Vislanda sn. Gift 1854-08-22 i Runstens sn med kyrkoherden i Resmo församling Carl Ludvig Carlsson Johanna Charlotta Ahlqvist, född 1836-03-08 i Runstens sn, död ogift och barnlös 1895-05-01 i Mörbylånga sn. Alfred Gustaf Ahlqvist, född 1838; lektor vid H:a lärov, historisk författare; död 1881. Catharina Helena Ahlqvist, född 1840-12-13 i Runstens sn, död där 1841-06-11.

Från 299 kr

Porträtt av Abraham Ahlquists (1794-1844) Ahlqvist gick i skola i Kalmar 1804; student i Uppsala höstterminen 1813; fil mag 1818-06-16; prästvigd samma år 20/12 i Kalmar; collega scholæ i Kalmar 1820-09-15; konrektor 1826-03-28; pastoralexamen 1825-04-30; kyrkoherde i Runstens församling samma år 22/9, tillträdde 1827-05-01; prost över egen församling 1831-09-18; kontraktsprost i Ölands medelkontrakt samma år 14/12; riksdagsman 1828 och 1834; inspektor för pedagogien i Borgholm 1841; medlem av Götiska förbundet 1825; korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1829; samma akad:s ombud på Öland samma år; ledamot av Kungliga Lantbruksakademien 1831; av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1833; av Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Köpenhamn 1834 m fl lärda samfund. Hans Ölands historia och beskrifning 1822-27, har vunnit stort anseende och hans Anmärkningar öfver Ölands fysiska beskaffenhet och vegetation 1821, lämna, liksom hans Flora Runsteniensis 1815-17, viktiga bidrag till kännedomen om det blomsterrika Ölands naturförhållanden. Han gav också bidrag till Nils Isak Löfgrens utgåva av ett herdaminne för Kalmar stift, Clerus Calmariensis. Under sin tid i riksdagen använde han tiden mest till arkivforskningar, varav frukten blev hans Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur Presteståndets archiv fr. 1523-1649, ett arbete vari han biträddes av prostarna Sven Peter Bexell och Anders Lignell, men som aldrig hann avslutas före hans död. Ahlqvist är en typisk representant för den s.k. linnéanska prästtraditionen. Död 1844-07-09 klockan 18 vid Vickleby Hälsokälla i Stora Frö i Vickleby socken, av leverinflammation och nervfeber. Begravd 1844-07-19 vid Runstens kyrkas södra sakristivägg tillsammans med sin hustru och dottern Catharina Helena. Gift 1826-09-01 i Kalmar stadsförsamling med jungfrun Sara Gustafva Bruun, född 1801-05-04 i Kalmar stadsförsamling, död där 1866-01-21 av bröstkramp, 64 år, 8 mån, 17 dagar gammal, dotter till handlanden i Kalmar Peter Bruun och Sara Maria Brandtberg. Barn: Barn: Pehr Ahlqvist, född 1827, tullkontrollör, död 1878. Sara Maria Ahlqvist, född 1831-01-13 i Runstens sn, död ogift och barnlös 1879-09-20 i Resmo sn. Hilda Augusta Ahlqvist, född 1832-10-17 i Runstens sn, död 1896-03-04 i Vislanda sn. Gift 1854-08-22 i Runstens sn med kyrkoherden i Resmo församling Carl Ludvig Carlsson Johanna Charlotta Ahlqvist, född 1836-03-08 i Runstens sn, död ogift och barnlös 1895-05-01 i Mörbylånga sn. Alfred Gustaf Ahlqvist, född 1838; lektor vid H:a lärov, historisk författare; död 1881. Catharina Helena Ahlqvist, född 1840-12-13 i Runstens sn, död där 1841-06-11.

Från 299 kr

Masse har hälsat på Per Olsson med familj i kvällningen en sen augustidag. Delar av familjen sitter på bänken mot gamla husväggen, sonhustrun står i dörren med ett barn på armen, det ser ut att vara idyll. Den gamla husdelen stod kvar ytterligare 2 år, 1918 revs den och ett nytt köksbakbygge uppfördes. Bulbrygghuset stod kvar till 1935, då det ersattes av en tvättstuga i resvirke med brutet tak. Bodlängan är på den här bilden kapad jämfört med Bild 997. Vad bodlängan har innehållit är okänt, likaså hur länge dubbelboden på bilden stod kvar. Dörrarna ser ut att vara återanvänd från en manbyggnad, så här fina dörrar hade inte en bodlänga. Bertel Andersson född 1645 delade troligen sin gårdshalva mellan sina söner Olof och Anders Bertelsson. Olof Bertelsson född 1684 ärvde den här parten, som alltså låg mellan de nuvarande Mattsarveparterna (?) innan släkten flyttade upp till nuvarande boplats. Olof gifte sig 1710 med Mallena Jacobsdotter från Telleby i Garde och de fick 5 barn, varav dottern Brita Olofsdotter född 1720 övertog gårdsparten. Hon gifte sig 1742 med Rassmus Olofsson från Mattsarve, okänt vilken part han kom ifrån och om de var släkt. De fick sonen Olof Rassmusson 1744. Brita dog tidigt och Rassmus gifte om sig 1748 med Margareta Jakobsdotter född 1722, även hon från Mattsarve, kommen från den norra parten. Rassmus i sin tur dog och Margareta gifte om sig 1757. Sonen i första giftet Olof Rassmusson tog över parten på 1780-talet, gift 1765 med Christina Nilsdotter född 1743 från Bönde. Det var Olof och Christina som byggde stenhuset 1792 som de fick skattebefrielse för, se Bild nr 996. Av deras 4 barn blev det dottern Brita Olofsdotter född 1772 som ärvde parten. Hon gifte sig 1796 med Anders Olofsson född 1771 från Kauparve. Av deras 5 barn blev det äldste sonen Olof Andersson född 1798 som blev näste ägare, gift med Vahlborg Mattsdotter född 1803 från Starrlause i Stånga. De fick 6 barn och äldste sonen Anders Olofsson född 1825 ärvde parten. Han blev gift 1852 med Margareta Helena Dorotea född 1822 från Bjärges i Lye. De fick inga barn, men tog en fosterdotter Anna Eriksdotter född 1857, okänt varifrån. Anna gifte sig 1876 med Per Olsson född 1855 från Gläves i Burs, det är han som står på Bild 997. Det är Anna och Per med åtminstone de två yngsta av de 5 barnen samt andre sonen August Persson född 1882 med hustrun Ida Johanna Karlsson född 1889 på När som flyttar hit. August och Ida fick 4 barn och sonen Erik Persson född 1913 ärvde parten. Han gifte sig 1941 med Marta Nilsson född 1920 från Mattise på När och övertog parten 1947. De fick döttrarna Inga Lena 1941 och Barbro 1942. Inga Lenas son (?) är nu ägare av gårdsparten och merparten av marken är utarrenderad. På bilden ser vi från vänster: Ida Persson 27 år med dottern Gullan (Gurli) 1 år på armen, troligen svärmor Anna Olsson 59 år, sonen Erik 3 år och maken August 34 år.

Från 299 kr

Denna part har en obruten ägarlängd sedan 1546 då Jacob Koparve köpte gården av Peder Kauparve och Hans Gox . Jacob tycks ha köpt gården ung och brukat den ända in på 1600-talet, då sonen Anders Jacobsson tog över 1614. 1621 stod sonen Joen Jacobsson som ägare och efter honom sonen Jacob Kauparve. Hans son Joen Jacobsson var ägare 1653 och 1670 hade hans son Peer Koparfve tagit över. Dennes son Lars Persson född 1638 var ägare till gården 1681 och han hade 7 barn, varav sonen Per Larsson ärvde gården. Vid slutet av 1600-talet delades Kauparve i två parter mellan Per Larsson och Bengt Hansson så Per Larsson fick denna part. Han gifte sig 1693 med Mallena Persdotter från Snausarve och de fick 5 barn. 1714 gifte sig äldsta dottern Catarina Persdotter född 1698 (?) med Olof Rassmusson och de tog över parten 1725 och fick 4 barn. Sonen Per Olofsson född 1717 gift 1738 med Anna Christensdotter från Botels tog över. De fick sönerna Olof, Per och Hans, vilka delade gårdsparten 1777 i tre lika delar. Hans Persson född 1754 fick denna part 1778 när han gifte sig med Appolina Mattsdotter född 1754 från Hallsarve. De byggde ett nytt stenhus 1795 och fick 20 års skattebefrielse för det. Deras ende son Per Hansson född 1789 ärvde parten och han gifte sig 1803 med Stina Maria Hansdotter född 1782 från Sunnkörke. Av deras 6 barn och en fosterdotter köpte sönerna Carl Johan och Per gårdsparten 1847 av fadern och delade den ännu en gång mellan sig. Per Persson född 1814 fick denna part. Han gifte 1848 med Greta Christna Larsdotter född 1827 från Hallbjäns och de fick två söner, varav en drunkande ung i Närsån. Per Persson dog redan 1856 och Greta Christina gifte om sig året därpå med drängen Hans Hansson Alberg från Alskog och de fick två barn. Sonen Lars Persson född 1853 från första äktenskapet ärvde gårdsparten 1881. Han gifte sig med Helena Johanna Larsdotter född 1851 från Gumbalde och de fick 4 barn, varav äldste sonen också drunknade som ung i Närsån. Yngste sonen Lars Pettersson född 1886 blev näste ägare, gift 1911 med Ester Eliasson född 1890 från Bosarve på När. De fick 4 barn, varav sonen Erik Pettersson född 1915 tog över gårdsparten. Han gifte med Elsie och de fick 3 barn. Sonen Magnus Pettersson född 1954 tog över gårdsparten 1981. Han var gift med Ingela (?) och de fick 4 barn. Magnus dog rätt tidigt och gårdsparten arrenderades delvis ut, delvis brukas den av systern Gunlög Pettersson. Magnus äldste son Andreas Pettersson född 1980 har blivit ny ägare. På bilden ser vi troligen Lars Pettersson 51 år, dottern Laura Kristina 26 år och sonen Hans Vilhelm 23 år stå framför manbyggnaden med den alldeles nygjorda verandan.

Från 299 kr

Familjen står framför den nya stora manbyggnaden uppförd 1888, en stor parstuga med dubbla fönster på långsidorna till de båda rummen. Under hela huset är en källare. T v syns köksbakbygget med brygghus i källarvåningen. Huset är påverkat av tidens snickarglädjestil, se Fie Bild 727-729. Förste kände ägare till Mattsarve var Lasse Maldesarue 1523 och näste var Anders Maldsarve 1570. Skrivningen av gårdsnamnet tyder på en annan bakgrund än personnamnet Matts (Mattias). 1648 var Peer Mattsarve ägare och hans son Anders Peerson övertog gården omkring 1650, han dog 1688. 1670 delades Mattsarve i två parter, troligen mellan bröderna Anders och Jacob Andersson, Jacob dog 1694. 1681 bodde ovannämnda Anders och Jacob med familjer på parterna tillsammans med de yngre husbönderna Lars född 1635 och Anders och deras familjer, däribland Anders son Bertel Andersson född 1645. 1694 var Mattsarve delat i 3 parter, Lars, Anders och Bertel med respektive familjer hade 1/3 var. Lars dog 1698 och då verkar gården en tid varit i två parter, brukade av Bertel Andersson och av Lars Olofsson, som köpt sin part. Möjligen brukade Bertel med sina söner Olof och Anders två parter, för 1719 var det åter 3 parter, då brukade av två husbönder: Bertel Anderssons son Anders Bertelsson och Jacob Jacobsson, okänt vem denne Jacob var. 1745 var Mattsarve delat i 4 parter med 4 gifta husbönder, nämligen: Bertel Andersson, som troligen härstammade från Anders Maldsarve 1570, vidare Rassmus Olofsson, som möjligen var barnbarn till nämnde Lars Olofsson, vidare den 1719 nämnde Jacob Jacobsson och Jon Pehrsson. Anders Bertelsson gifte sig 1706 med Beata Jacobsdotter från Botvatte i Ala och de fick 5 barn. Äldste sonen Bertel Andersson född 1708 gifte sig 1731 med Elisabet Hindrichdotter från Vinkels i Sjonhem och de tog över parten omkring 1740. Av deras 3 barn tog äldste sonen Anders Bertelsson född 1732 över, gift 1759 med Cecilia Christensdotter från Fie. Även här blev det äldste sonen Hans född 1766 som tog över parten. Hans Andersson gifte sig 1791 med Margareta Larsdotter född 1767 från Goks. De fick två barn, varav sonen Anders Hansson född 1795 ärvde parten. Han gifte sig 1819 med Anna Stina Hansdotter född 1791 från Pavalds på När och de fick 6 barn. Dottern Lena Andersdotter född 1827 gifte sig 1852 med Hans Larsson född 1821 från Hallvands i Garde och de tog över gårdsparten 1857. Av deras 3 barn blev det sonen Lars Hansson född 1858 som med sin hustru Margareta Lorentina född 1861 från Husarve, som tog över 1882. Sonen Henrik Larsson född 1885 och gift 1916 med Rosa Johanna Maria Karlsson född 1886 från Kauparve ärvde parten 1921. Av deras två söner blev det äldste sonen Sigvard Larsson född 1916 som tog över. Han gifte sig 1948 med Stina Sellin född 1919 från Eskelhem och de fick dottern Birgitta 1948. Hon gifte sig 1968 med Eddie Olsson född 1944 från När och de fick sönerna Mikael 1968 och Roger 1971 (?).

Från 299 kr