Gårdsinteriör från Repslagaregatan 18 i Linköping. Dokumentation av Östergötlands museum inför sanering av kvarteret Dykaren. Foto 1949.
Från 299 kr
Anderska gården i Linköping bar tills gatuhuset monterades ned adressen Nygatan 62. Nedmonteringen blev aktuell efter att Nygatans sträckning i området lades igen i början av 1950-talet till fördel för ny trafiklösning. Att huset inte helt sonika revs, likt andra i grannskapet, kan vi tacka existensen av det då relativt nyinvigda friluftsmuseet Gamla Linköping, där byggnaden erbjöds utrymme. Gårdens namn är hämtat från konstnären Knut Ander som växte upp i huset och vidare kom att bli dess ägare. Foto 1929. Notera förekomsten av fingeravtryck i bilden, som här inte retuscherats utan lämnats kvar till varnagel för försiktighet vid hantering av fotonegativ.
Storgatan 39 från sydost. Gården inköptes 1887 av köpmannen Axel Karlsson, som här drev en bred handel dock främst inriktad mot ekipering. Kort före bilden hade han låtit förändrat byggnadens fasad kraftigt, bland annat sattes skyltfönster i gatuplanet.
Vy mot Ågatan 57 (Huitfeltska gården) i Linköping. Uppkallad efter läkaren Åke Huitfeldt som från 1860 var ägare till gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Linköping expanderar. Året är 1937 och invid Vasavägen etableras kvarteret Ametisten. Huskroppen i blickfånget är Vasavägen 26-32. Till vänster skymtar vägens skärning med Banérgatan. Vy från det blivande kvarteret Apeln i Vasastaden.
Linköping 1931, mitt i svåra tider för byggbranschen med sänkta löner och uppsagda avtal. Här och var byggdes det ändå, som här på tomten till den anrika restaurangen Druvans tidigare läge. I sammanhanget breddades även gatuavsnittet. Det färdiga affärs- och bostadshuset fick adressen Bokhållaregatan 1. Något senare revs det gamla hörnhuset och byggnaden under produktion förlängdes till Nygatan.
Den från Stockholm verksamme arkitekten Björn Hedvall har ritat en mängd vackra hus i Linköping. Hans avtryck spänner över 50 år, från 1912 till 1961. År 1928 kunde Linköpingsborna räkna in praktfulla Platensgatan 6. I affärsplanet har en rad butiker passerat. Som nytt och lång tid därefter låg här exempelvis en bilhandel som saluförde Chevrolet. Från en senare tid minns många Sportmagasinet. Foto 1971.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
Björnåkra som begrepp är knappast bekant för dagens Linköpingsbor. Men några hus står ännu i skrivande stund kvar i det lilla villaområdet mellan järnvägen och Norrköpingsvägen vid stadens utfart i öster. Odaterad bild från omkring 1915.
Konstapel i korsningen av Ågatan och Platensgatan i Linköping. I bakgrunden ses Ågatan 53 och delar av bebyggelsen på Platensgatan 4. Dokumenterad av Östergötlands museum inför sanering 1927.
Levanderska gården i Skänninge som den tog sig 1952. Efter fototillfället har större butiksfönster tagits upp i gatuhusets fasad, vilket förändrat byggnadens karaktär.
Parti av Linköping. Vy mot kvarteret Däckeln sett från korsningen av Nygatan och Klostergatan. Trähusbebyggelsen revs 1926.
Parti av Linköping. Vy mot stadens nordvästra del. De bägge större byggnaderna på bilden är Folkungskolan till vänster och Folkskoleseminariet till höger.
Vy över Gränna. I fonden Gränna kyrka som återinvigdes 1895 efter att ha nedbrunnit 1889.
Sista resterna av den 200-åriga bebyggelsen öster om Stora torget i Skänninge stretar emot. Snart är dock allt rivet för att ge plats för nytt och modernt.
Innergården till Norrköpings Förenade Bryggerier. 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings förenade bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här producerades ett tiotal olika ölsorter och ett tjugotal läsksorter. Bryggeriet lades ner i början av 1970-talet och bryggeriet är idag ombygt till bostäder. Vy mot sydväst.
Vy över Linköpings östra delar. Fotografiet fångar staden som den tog sig ut 1901 i ett panorama från Jonn O Nilsons hus i bildens vänsterkant till Linnéskola i dess högra del.
Refvens grund i Norrköping 1906. Då som ännu sökte man fiskelycka i Strömmens krök mot nuvarande Saltängsbron. I övrigt har miljön förändrats i grunden, men de något till åren komna Norrköpingsbor minns ännu Tuppens fabrikskomplex i fonden. Norrköpings Bomullsväfveri var dess egentliga namn, Tuppen i själva verket ett varumärke. Kallbadhuset var i någon mån mobilt och stod vid fototillfället förtöjt vid Strömmens västra sida. Träbyggnaden vid kajkanten till höger tjänade vid tiden som stadens klapphus.
Vy mot Repslagaregatan 2 i Linköping. Byggnaden uppfördes 1882 av byggmästare Frans August Påhlsson som även kom att flytta in i huset. Byggnadens pampiga yttre bidrog medvetet till att göra området intill den relativt nyuppförda järnvägsstationen mer ståndsmässigt. I husets bottenvåning låg länge konditoriet Scandia-terrassen, en populär servering och musikestrad.
Parti av Barnhemsgatan i Linköping som den tog sig ut fotoåret 1955. Närmast Barnhemsgatan 12. Vy mot norr.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.