Julita 25:1
Från 299 kr
Kungälv 9:1
Bygdeå 40:1
Hjälmseryd
Ekebyborna
Fotot gåva av Ingeborg Hellberg Torggatan 6 D 311 31 Falkenberg, den 7 nov 1989. Följande text ur häftet: Kv. Kyrkan, Prästgården m.fl. 1989. År 1902 köpte byggmästare Leonard Carlsson inägan 208 G. Där byggde han 1904 ett större bostadshus med elegant putsad fasad. En större uthuslänga byggdes också. 1924 byggdes ett mindre uthus. 1978 beviljades rivningslov för tomtens samtliga byggnader och därefter byggde Fbgs Bostads AB det nuvarande affärs- och bostadshuset. Fotot:Byggmästare L Carlsson längst fram med kubb.
Porträtt av Carl Magnus Wezén, rimligtvis under hans tid som komminister i Rinna. År 1878 skulle möjlighet öppnas för honom att få leda en egen församling. I Västra Husby hade kyrkoherde Wiede fått ett för honom attraktivt erbjudande i Ekebyborna och församlingen behövde således ny kyrkoherde. Där kom han att verka i 50 år. Hur länge han var praktiserande kyrkoherde är oklart men han var bosatt i prästgården tills hans liv nådde sin ände 1928, då 96 år gammal.
Hemkonsulent Rut Ingeborg Jonsson (nr 4 från vänster, Högstedt som gift) omgiven av kursdeltagare i den veckolånga konserveringskurs som gick av stapeln i prästgården i Björklinge hösten 1934. Björklinge husmodersförening anordnade kursen medan Hushållningssällskapet bekostade den. Hemkonsulent Jonsson hade hållit liknande kurser i Hjälsta, Nysätra, Alunda, Hacksta och Bälinge. Hon tyckte att vad man framför allt får lägga an på är att lära eleverna lättare och bättre arbetsmetoder i konserveringsarbetet.
Hamrånge kyrka. Invigdes 1854, ligger på en skogklädd höjd. Gamla kyrkogården är bevarad och omges av en låg kallmur. Tidigare fanns en hög rappad bogårdsmur med spåntak och ingångar med stigluckor. 1842 revs stigluckorna och ersattes av murade stenpelare och järngrindar. Gamla kyrkans klockstapel uppfördes 1649 på en höjd omkring 200 meter väster om kyrkan. 1850 revs stapeln. Strax söder om gamla kyrkogården ligger prästgården.
Johan Bernhard Lundberg. Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svårt att förstå Lundbergs intresse för spiritism, men f.ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle Lundberg". Se: Kjell Kolthoff "Mitt liv i naturen", sid 22 -Med en naturentusiast i västgötamarker.
Hjälstads sn. Prästgården på prosten Carlssons tid. Fotot gåva av kyrkoh. C. O. Friberg, Levene. Nylén, Anna-Maja, 1912-76, etnolog, dräkt- och textilhistoriker, docent i Uppsala 1957. N. anställdes vid Nordiska museet 1938, förestod Etnologiska undersökningen 1961-65 och var 1:e intendent vid textilavdelningen från 1965. Hon utgav bl.a. standardverket Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut (1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=273252
Bröllopsbild av Ammiel och Gertrud Lundqvist sommaren 1893. Bilden bär på en del mystik. Enligt påskrift är den tagen invid prästgården Korsnäs i Skällvik socken, men paret vigdes i Örebro. Hur som och måhända arrangerat ser vi ett vackert porträtt av sonen till kyrkoherden i Skällvik, Gustaf Leonard Lundqvist och makan Jacuette, född Ljunglöf. Bruden Gertrud var född Kjellström och bördig från just Örebro. Rimligtvis är det den fotointresserade kyrkoherden som tagit bilden.
Gatuvy från Västra Vallgatan i Varberg, två bilder. Porträtt av en man, möjligen "Mauritz i Sp" (notering i negativalbum), där Sp står för Spannarp. Han var en slaktare som stod på torget med sina varor. Mannen är klädd i överrock och hatt. På den lilla byggnaden till höger på bild 1 sitter en butiksskylt för "SKRÄDDERI AFFÄR KLAS GLANS", kv Gästgivaren. Bebyggelsen bakom butiken ligger i kv Läkaren. Mellan kvarteren går Bäckgatan och på bild 2 ser man hörnen av Gerlachska huset samt prästgården närmast i bild.
Den södra stigluckan mot stora landsvägen, likluckan kallad, är inte medeltida. Den byggdes sannolikt 1765, varvid några medeltida stenar återanvändes, troligen från den nedrasade prästgården och kastalen på kyrkans baksida. Tidigare hade här stått en stiglucka i trä av okänd ålder. Likluckan har nämnda medeltida stenar som nedre poster på utsidan mot vägen. I övrigt är den byggd av kalksten, putsad och vitkalkad och försedd med faltak. Mot vägen är en brädvägg isatt med en gångdörr i, vilken har ett vackert klinklåshandtag. Golvet i stigluckan är täckt av sandstenshällar, varav vissa varit gravhällar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.