Övertorneå 58:1
Från 299 kr
Hietaniemi 170:1
Grävlingsberg
Nacka 38:1
Nacka 102:1
Nacka
Halvkakssundet
Boo 25:1
Villa. Bostadshus i två våningar med trädgård i hörnet Norra vägen 46-Magasinsgatan i Varberg. På kartor fram till åtminstone 1988 har denna fastighet inte inkluderats i kv Tattarkullen, i vars sydöstra hör den ligger. Bilden är tagen mot öster så Magasinsgatan går längs tomten till höger. Vuxna och barn står i trädgården, på verandan och uppe på den delvis glasade balkongen. Fastigheten lär ha kallats Gustafsberg och var bebyggt 1876 och då bodde modellsnickare Nils Johan Karlsson (född i Rolfstorp 1843) där med sin familj. De flyttade därifrån 1893. Det utvändiga trapphuset på gaveln antyder att huset rymde mer än en bostad. Byggnaderna på tomten revs 1995.
Mot gränden i Söderköping som i ett senare skede namngivits Bengt E Nyströms väg. I väster begränsad sedan 1911 av det vackra stadshotellet och i öster av den så kallade Nyströmska fastigheten sedan över 100 år dessförinnan. En glimt av husets gavel ses till höger i bilden. Från födseln år 1886 var upplysningsvis gatunamnets upphovsman uppvuxen i huset. Fadern var stadsläkare i Söderköping, själv kom han i vuxen ålder att bli lärare men är kanske främst ihågkommen som poet och psalmdiktare. Bortom trädet skymtar stadens brandstation, sedan länge riven. Foto 1948.
Här är skollärare Söderdal ute på Lausbackar med barnen för att plantera tallar en solig vårdag. De står nära Masses torp, vars ladugård skymtar till höger och i mitten syns ladugården till Söderlund/Jakobssons torp. Tallarna bakom barnen är den "tallunden" Masse nämner om i Bild 875. Pojkarna gör tydligen hål för plantorna med spett. Man kan gissa att det är flickorna som skall stoppa ner plantorna i hålen. Söderdal myser och det ser ut att vara trevlig stämning. Tallplantorna tog sig och hela backarna är nu nästan igenvuxna, bara norra ändan som röjts är öppen och en bit vid Bjärges mot Kauparve och öster om Mattsarve.
Vy mot Råby chokladfabrik öster om Ljungsbro. Industrin på Råbys ägor invid Motala ström hade redan vid tiden för bilden gamla anor som bland annat yllestamp, färgeri och oljeslageri, men epoken som chokladfabrik var kort, knappa tio år. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. Efterhand övertogs verksamheten av Cloetta med Olof German Svensson som disponent och under dennes ledning växte tillverkningen fort förbi platsens kapacitet. Ny fabrik, dagens Cloetta, kom därför att uppföras vid Malfors. När den stod klar 1902 var den upplysningsvis Skandinaviens största chokladfabrik.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Ammanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels oberarbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimmensioner var 4,25 x 6 m med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar del av källaren mot öster.
2000-11-29, AS. Kyrkan av sten har medeltida ursprung. Den förlängdes 1787 mot öster med ett tresidigt kor och försågs 1824 med torn. I kyrkornas relikvarier förvarades helgonreliker, mikroskopiska delar av helgon eller ting som de vidrört. De var av stort värde för kyrkan och förvarades därför ibland i särskilda skrin som ofta utformades som kyrkor. Skrinet från Jäla är ett av de större som bevarats in i vår tid. Det är från 1100-talets andra hälft och består av en trälåda klädd med förgylld koppar. Den latinska texten berätar att skrinet innehållit delar av Johannes Döparens huvud.
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personregister i Västergötlands museum, Skara. Den spånklädda timmerkyrkan från 1400-talets senare del är en av Sveriges få bevarade medeltida träkyrkor. Den förlängdes mot öster med ett tresidigt kor 1684. Sakristian byggdes 1705 och takryttaren 1735. Interiören har takmålningar från 1757. Altaruppsatsen härrör från 1696. Ett triumfkrucifix och ett Mariaskåp härrör från 1200-talet liksom dopfunten av täljsten. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=351766 Nationalencyklopedin 2002-09-04
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.