Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 11/9-13/10.
Från 299 kr
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 4/6-6/7
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 14/10-12/11.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 31/1-1/3.
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 7/7-8/8
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12. Sankt Peders lek.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 3/5-3/6
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 9/8-10-9.
Frälsningsarméns Mölndalskår firar 75-årsjubileum, år 1983. "Kommunfullmäktiges ordförande Sven Olsson förde kommunens talan vid högtiden." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Midsommardans vid Säfstaholm, V. Vingåkers socken, Södermanland. Oljemålning av J.G. Sandberg (1782-1854). Signerad 1825.
Interiör hos Elisabeth Andersson.
Peters festbord
Interiör hos Fru Karlsson
Motiv från centraleuropa
Minne från prosten Lindells 90-årsdag, Kättilstorp
Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.