Vy österut från Fässbergs kyrka mot Tempelgatan till vänster och Bergmansgatan till höger. En del av Mölndals centrum. Längst ner i bild ser man taket på P-huset vid Tempelgatan 6. Byggkranen till höger, står mitt i nybygget av SCAs nya kontorsbyggnad vid Mölndals bro. I fonden, höghusen i rött tegel, är bostadsområdet Silverskatten.
Från 299 kr
Odengatan mot väster från Änkhusgatan i Jönköping. Det framskjutande huset är nr 20 eller Gröne trädgård. År 1901 beslöt staden att plantera alléträd utmed blivande Odengatan. Träden tynade bort för att marken var för vattensjuk, men ersattes senare av nya. I fonden ett av de hus som blockerade Odengatans framdragning.
I fonden Västra Storgatan 27 och Kapellgatan 2 i Jönköping. Det ägdes av H. Halls Boktryckeriaktiebolag, som bland annat gav ut Jönköpings-Posten. I hörnet låg J. A. Lindahls diverse- och mjölhandel, grundad år 1900. Bakom trästaketet gömmer sig tändsticksfabrikens disponentvilla, Villa Strand.
Stora torget med Svante Lundbergs hus i fonden. Senare vanligen kallat spritbolagets hus eller helt kort Bolaget. Då avdelningen mot Storgatan hade ölutskänkning benämdes denna oftast "Tuppens". År 1941 övertog Wera-Magasinet denna del, varför den i fortsättningen fick heta "Wera". Det var i denna del som branden i december 1963 började. Hela komplexet brann ned till grunden.
Tryckt text på kortet: "Fiskebäckskil." "Förlag: Tyra Dahlqvists Pappershandel, Fiskebäckskil." Noterat på kortet: "Fiskebäckskil Skaftö(landet). 10 Aug. 1955." Vy mot öster fr. bergen ovanför badplatsen. Den ensamma villan till h. Wilhelmsons. Till v. i fonden Gulllmaren. Hitom, ngt. till h. Rödberget."
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923
Linköping 1953 genom Djurgårdsgatans nedre lopp mot dåvarande Drottninggatans stäckning. Kort efter fototillfället skulle stora ingrepp av miljön påbörjas. Hus i fonden var beslutade att rivas för utläggningen av Bredgatan (Drottninggatebacken) till gagn för den ökade genomfartstrafiken. Drottninggatans ursprungliga övre del kom efter avslutat arbete att döpas om till Elsa Brändströms gata. Efterhand skulle även de flesta av bildens hus utmed Djurgårdsgatan närmast betraktaren rivas. Bland andra gatans nummer 11 till höger.
Nedslag i Linköping år 1950 i en miljö som närmast fullständigt omstöpts. Vy utmed Göran Dyks gata mot Repslagaregatan. En tid före bilden hade stadens planerare låtit den förstnämnda gatan att bryta igen den äldre bebyggelsen och förbinda Repslagare- och S:t Larsgatorna. Saneringsarbetet skapade även en ansats till det som skulle komma att bli Lilla torget (Gyllentorget). I ett senare skede byggdes Göran Dyks gata igen av Gyllenvaruhuset och bildens fria sikt försvann. I fonden dåvarande Repslagaregatan 25.
Parti av Stångån, tillika Kinda kanal, i Linköping. Året är 1898 och visar hur betydelsefull pråmtrafiken en gång var på kanalen. Till vänster ses det som vid tiden kvarstod av Tinnerbäckens ångsåg. Verksamheten var nedlagd och tomten försåld för fortsatt bostadsproduktion inom området Tinnerbäckslyckorna. Den öppna platsen mitt över ån, omedelbart söder om Ladugårdskällan, har periodvis använts för upplag, reparationer och även nybyggnation av båtar för främst Kinda kanal. I fonden skymtar ytterligare pråmar invid stadens båda kallbadhus.
Vasavägen i Linköping med blicken vänd österut. Då som ännu tog den trädkantade paradgatans bägge körfält slut här. De var planerade att fortsätta ända till den blivande Abiskorondellen, men avsikten lämnades därhän och istället lades Vasatorget ut och Vasavägen leddes förbi med ett trafikstråk. Bebyggelsemässigt ser vi fem utmärkande hus för staden. Från vänster Miljonpalatset, i fonden Övestehuset, Linköpings Litografiska bortom Flickskolan och närmast Brandstodsbolagets kontor.
Lantlig idyll i Tannefors vid förra sekelskiftet. Länge var förstaden bebyggelsemässigt skild från Linköping. Särskilt utmed Stångåns södra sida där den blivande stadsdelen Hejdegården ännu skulle dröja. I fonden Tannefors kvarnby som vid sidan av krossverk även gav plats för bland annat Linköpings vattenverk. Sedan Kinda kanals tillkomst 1871 skär den mäktiga slusstrappan höjden. Märk väl att bilden bär spår av dubbelexponering vid sidan av andra tekniska brister.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bland de utställare som kan uttydas ses närmast till höger montern till möbelfirma Alb. Jacobsson & Co, med fabrik i Ladugårdsbacke. Bortom denna skymtar arbeten från Sandberg & Co, en annan av stadens stora möbeltillverkare. Mot väggen i fonden gör fotograf Didrik von Essen reklam för sina alster.
Vy från hamnkajen vid Stångs kvarn med blicken vänd söderut. I fonden Stångebro i den skepnad överfarten erhöll efter en nödvändig anpassning i samband med Kinda kanals tillkomst. Den stora byggnaden till höger i bild tillhörde vid tiden O L Anderssons ångtvätt, senare mer känd som Stångebro-tvätten. Hitom anas gaveln till stadens klapphus. På tanneforssidan till vänster låg då som länge därefter Linköpings ledande bryggeri.
Ett illustrativt perspektiv över militärens rekreationsområde Ankdammen i Linköping. Till vänster löper den vid tiden nyligen anlagda allén som fungerade som infart till regementena I 4 och I 5. Leden förband även Djurgårdsgatan med Smedsstadsvägen. I fonden skymtar logementsbyggnaden och kanslihuset till stadens tredje regemente, Svea trängkår (T 1). Bilden huvudsakliga skäl var ändå att visa på den museala miljö som skapats av hitflyttade militiebyggnader invid den rofyllda fågeldammen. Vykort postgånget 1928.
Parti av Linköping 1901, Nygatan mot öster sedd från korsningen av Klostergatan. Till höger Mamsell Dufvas gård. Längre ned på gatan skymtar Saluhallen från 1888 och bortom denna ses en snedställd gavel som förklaras av Trädgårdstorgets då vinkelställda västra sida. I bildens vänstra del ses det så kallade Trasberget, där bagare Jacob Lind senare kom att uppföra sitt affärshus. Stenhuset i fonden uppfördes 1885 i italiensk nyrenässans och är den enda byggnaden på bilden som ännu är bevarad.
Refvens grund i Norrköping 1906. Då som ännu sökte man fiskelycka i Strömmens krök mot nuvarande Saltängsbron. I övrigt har miljön förändrats i grunden, men de något till åren komna Norrköpingsbor minns ännu Tuppens fabrikskomplex i fonden. Norrköpings Bomullsväfveri var dess egentliga namn, Tuppen i själva verket ett varumärke. Kallbadhuset var i någon mån mobilt och stod vid fototillfället förtöjt vid Strömmens västra sida. Träbyggnaden vid kajkanten till höger tjänade vid tiden som stadens klapphus.
Hägnade med gärdesgårdar gav förr landskapet sin prägel. Att hålla djuren på betesmarkerna var av största betydelse. Här en vy över gärdena vid Kammarbo i Hannäs socken. I fonden tornar Bremansö, där man kan ana, de vid tiden för bilden saliga, makarna Bremans boställe. Anders Breman hade från 1829 varit kronobåtsman i Tjusts kompani och med hustrun Ulla och barn varit bosatt i Björntorpet. Omkring år 1850 hade han av ålder erhållit avsked och sannolikt uppfördes då undantaget på ön för familjen.
Del av Tanneforsgatan i Linköping med utblick mot Stora torget. Året är 1968 men en nutida betraktare känner igen sig i det mesta. Dock kommer trähuslängan till vänster att rivas kort efter fototillfället för att ge plats för ett modernt affärshus. Även Hushållningssällskapets fastighet, det lägre huset i fonden, kommer vidare att jämnas med marken för att ge yta för affärshuset Filbyter. Vy mot väster från Tanneforsgatans skärning med Klostergatan.
Ett sällan sett panorama mot Linköping. Vy mot norr från fotografens bostad utmed Djurgårdsgatan. Året är 1903 och ännu kallar man den ringlande leden Djurgårdsvägen. Närmast till höger växer arbetarstadsdelen Stolplyckan fram med enkla bostäder för att möta tidens stora inflyttningen till staden. Stadsjorden till vänster är som synes närmast obebyggd och brukas ännu på lantmannavis. I fonden själva staden med ett antal igenkännbara byggnader.
På den fria ytan mellan biografen Grand och Drottninggatan i Linköping kunde man en tid spela minigolf, som synes på fantasifulla banor. Förströelsen hade uppstått i USA på 1920-talet och kommit till Sverige 1931, då en första bana byggdes i Eskilstuna. Nu är året 1944 och det billiga nöjet är redan väl etablerat i landet. Biografen Grand i fonden uppfördes som Victoria-biografen 1917 och fick sitt nya namn i samband med en ombyggnad för ljudfilm 1933.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.