Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927.
Från 299 kr
Västgöta regemente, I 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ur- sprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927.
Västgöta regemente, IÂ 6. F.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet Västgöta regemente. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet Västgöta regemente. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. 1929 övertogs fabriken av ingenjör Gunnar Larsson. Fasaden åt öster hösten 1938. På fabriken tillverkades pumpar av metall och celluloid, reflexer, pumphållare, ventiler för velocipeder samt reflexer för hästfordon och bilar jämte friskluftsventiler för byggnader. Arbetsantal cirka 50 man.
W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. 1929 övertogs fabriken av ingenjör Gunnar Larsson. Fasaden åt söder våren 1938. På fabriken tillverkades då pumpar av metall och celluloid, reflexer, pumphållare, ventiler för velocipeder samt reflexer för hästfordon och bilar jämte friskluftsventiler för byggnader.
Yxfabriken låg vid riksvägen genom Säter, som här kallas Järnvägsgatan. Fabriken startade vid Björshyttan, ca 7 km från Säter, men flyttades 1907 till de nybyggda lokalerna i Säter. I många etapper har sedan fabriken utbyggts och moderniserats. Tillbyggnaderna i "modern" tid var pressmedjans tillkomst 1947 och ombyggnaden av den gamla hammarsmedjan till sliperi 1958.
L.M. Ericssons minnesrum flyttades i sin helhet till Tekniska museet 1976 och ingick i utställningarna på Telemuseum. Väggpaneler av mahogny och annan inredning återställdes. Ett skåp som företaget fått i gåva av kunden Nordiska Kompaniet har motiv av telefonlurar. I samband med en översyn av rummet lades parkettgolv in 2001.
L.M. Ericssons minnesrum flyttades i sin helhet till Tekniska museet 1976 och ingick i utställningarna på Telemuseum. De vävda tapeterna som skadats av skruvhål efter utställda väggtelefoner och andra föremål ersattes med nyvävda jacquardtyger efter gammal förlaga. Stuckaturtaket togs ner i delar och restaurerades på sin nya plats.
Domkapitelhuset och ligger numera på Nygatan 14.; Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson. År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats. Byggnaden restaurerades då exteriört efter orginalritningar. Byggnadsminnesmärke 1935
Huset kallas Domkapitelhuset och ligger numera på Nygatan 14.; Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson.; ; Alltsedan 1882 inryms här kontor och sessionslokaler för domkapitlet.; ; År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats.; Byggnaden restaurerades då exteriört efter orginalritningar.; Byggnadsminnesmärke 1935
Kyrkan, exteriör. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn vid norra långsidan. Nyklassicistisk stil även i inredningen (av Jonas Edler). Vid restaureringen 1920 murades ingången på södra sidan igen och sakristian flyttades från tornrummet till en nybyggnad bakom altaret. Huvudingång vid tornet.
1971 flyttades Wulkanska huset upp till Murberget. Uppmärksamheten kring flytten var stor och förevigades av flera artiklar i de lokala tidningarna. Natten mellan den 5 och 6 maj ägde själva flytten rum. Wulkanska huset lyftes upp på en trailer och kördes till sin nya plats på Murberget.
Domkapitelhuset, numera på Nygatan 14. Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson. År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats. Byggnaden restaurerades då exteriört efter originalritningar. Byggnadsminnesmärke 1935
Nätra kapell. År 1867 uppfördes kapellet, men flyttades till nuvarande plats 1915.Kapellet är uppfört av timmer klätt med vitmålad panel. Endast ett kors över ingången på västra gaveln visar att byggnaden är ett kapell. Även invändigt präglas kapellet av enkelhet. Väggar och tak är klädda med vitmålad pärlspontpanel. Bänkarna saknar ryggstöd och är brunmålade. I en fristående klockbock hänger klockan.
Ulvö kapell. År 1867 uppfördes kapellet, men flyttades till nuvarande plats 1915.Kapellet är uppfört av timmer klätt med vitmålad panel. Endast ett kors över ingången på västra gaveln visar att byggnaden är ett kapell. Även invändigt präglas kapellet av enkelhet. Väggar och tak är klädda med vitmålad pärlspontpanel. Bänkarna saknar ryggstöd och är brunmålade. I en fristående klockbock hänger klockan.; (Ur kyrkoregister på länsmuseet)
Murbergets friluftsmuseum. Interiör av handelsboden. Byggnaden är ursprungligen ett bostadshus från 1700-talets Härnösand. Den låg i kvarteret Banken vid Storgatan och kallades för "långstugan" Huset flyttades 1942 till Murberget och inreddes som handelsbod.Butiksinredningen från 1920-talet är hämtad från Jonke Berglunds lanthandel vid köpmanholmens ångbåtsbrygga strax söder om Örnsköldsvik
Huset kallas Domkapitelhuset och ligger numera på Nygatan 14. Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson. Alltsedan 1882 inryms här kontor och sessionslokaler för domkapitlet. År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats. Byggnaden restaurerades då exteriört efter orginalritningar. Byggnadsminnesmärke 1935
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.