Värnamo station. Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995 för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Från 299 kr
Värnamo station.Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995 för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Wernamo station. Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995 för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Pensionärsmöte i Boulognerskogen. 10 augusti 1953. Boulognerskogen kom till 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne i Paris. Blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som mest fanns fem kaféer. Musik var vanligt under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades här 1907. Här finns en scen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spår- vagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Det fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som flest fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolf- bana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mellan Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Snickerifabrik uppförd 1884 i nuvarande kv Renen, tidigare Snickaren. Vyn går längs den stengärdsgårdskantade Norra vägen som möter Gamlebyvägen, där fabriken ligger med hög skorsten och träbodar. I början av 1900-talet ägdes stadsägorna här, nr 355 och 357, av Varberg-Borås järnväg. Varbergs Snickeri AB köpte fastigheten 1911. När det gick i konkurs 1928 tog Karl Nilsson över, som i sin tur sålde företaget till Ivar Andersson 1930, varpå Carl Svenssonoch drev Varbergs Trävaruaffär här från 1949 och slutligen tog Torsten Evers vid fram till slutet av 1960-talet. Då startade han med kompanjonen Alf Löfgren istället firman Levata och sålde fritidsmöbler tills Varbergs kommun köpte fastigheten 1982. Byggnaderna är numera rivna.
Fornminne. Fotograferna Sten och Görel Mohlin (Dagåhs) vid Asmunds källa i närheten av Sibbarps by. Källans namn härstammar från första hälften av 1000-talet då enligt traditionen den tredje Skarabiskopen Asmund/Osmund sägs ha döpt de första kristna i trakten här. Osmund lär ha varit engelsman med nordiskt påbrå och blev på Olof Skötkonungs bekostnad omkring år 1020 sänd till Bremen för att undervisas i kristendomen. Därifrån återkommen blev han först biskop i Skara och utnämndes senare av kung Edmund Gamle till ärkebiskop över hela Göta rike. Både före och efter Osmund användes källan som en offerkälla. Men här var också en samlingsplats för bygdens folk, särskilt på midsommaraftnarna då man offrade och festade. Vägen från kusten mot inlandet och till Asmunds källa var förr en riksväg som gick mot Gödeby och förenade sig längre fram med Ätrastigen. Vid källan stod förr en offerstock, omnämnd i kyrkoböckerna på 1600-talet, och de gåvor man då fick in där skulle användas till Sibbarp kyrkas prydnad.
Flygbild över området kring Femsjö kyrka, vilken ses centralt i bild till vänster. Till höger om den ligger folkskolan och småskolan (den mindre byggnaden). Upptill ses sjön Södra Färgen. Vägen från skolorna går rakt ned till prästgården, där den store vetenskapsmannen inom mykologi, Elias Fries, växte upp. Idag inryms ett museum till hans ära i den lilla byggnaden som skymtar precis ovanför prästgårdstaket. Nederst i bild ligger Dullagård. Elias M. Fries levde 1794-1878 och räknas näst efter Linné som den främste inom botaniken i vårt land. Hans fokus var svampar och "Systema Mycologicum- svampsystemet" av Fries blev normgivande gällande svamparnas namngivning. Elisas Fries var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854. Han arbetade för att få folk att börja äta svamp och skrev 1836 den första svenska boken om matsvampar.
Stockhaus Per Emil. Fanjunkare. Per Emil Stockhaus föddes 28 Juli 1866 i Fänlid, mellan Ruda och Fliseryd, där han bodde hela sitt liv, utom de sista åren, då han bodde iStockholm, men begravdes i Fliseryd. Han avled19 Augusti 1948. Stockhaus var fanjunkare i Kalmar regemente. Han gifte sig 30 December 1892 lärarinnan Emma Judith Sundberg född 21 Mars 1868 i Kalmar, och död 30 April 1937 i Fliseryd. Bröllopet stod i Fliseryd. Under senare tid bodde Stockhaus i Ekelund, på vägen till Fliseryds gård. Stockhaus avgick med pension 28 Juli 1916. judith kom till Fliseryds skola som 19-åring från Kalmar. Paret fick såsmåningom 10 barn. Stockhaus uniform finns i muséets samlingar , skänkt av Marita Stockhaus- Nygaard. KLM 35801:16.
Hasselfors bruk 19 augusti 1965 En liten flickbaby som på huvudet har en liten hätta samt är klädd i liten blus och underbyxor ligger på en veranda vid ett hus vid Hasselfors bruk. Hon ligger på mage. Bredvid henne sitter en äldre man på huk och klappar henne på vänster axel med sin högra hand. Till vänster invid vägen står en dockvagn. Över denna hänger en ställning med två herrkavajer på galgar. I förgrunden står två bänkar. På den ena ligger leksaker samt två stolsdynor. I bakgrunden syns ett litet bord med duk på. Vi sidan om bordet står en liten barnstol. Ovanpå duken står en leksaksbil. Under det lilla bordet ligger en boll. Till vänster i bakgrunden är en öppen dörr som leder in till ett hus med en liten trätrappa framför. Ovanför dörren hänger en ampel med en blomma i. Inne i huset vid fönstret står en kvinna iklädd förkläde och tittar ut genom fönstret.
En och en halvvånings bostadshus. 2 vuxna och 5 barn framför huset. Erik Granbergs familj: Föräldrarna Erik och Augusta Granberg och barnen: pappan Erik håller Elsa i handen, mamman Augusta med Karin, Ivan håller i cykeln med Elmer vid hjulet och Ina vid busken. Familjen bodde i Granbergsdal. Pappan Erik byggde nytt hus 1922, Hagvägen 24, Almby, snett över vägen till Granbergsdal. De fick 6 barn, 4 flickor och 2 pojkar. Dottern Inga finns inte med på bilden. Dottern Elsa Viklund, född Granberg (uppgiftslämnarens mamma) föddes 1913 och dog 2007, nästan 94 år gammal. Elsa och hennes man köpte år 1954 Hagvägen 24 av Erik Granberg. Hon bodde kvar där fram till 1996. Grunden till Granbergsdal finns kanske kvar i botten av det hus som står där nu. Det blev på- och ombyggt.
En och en halvvånings bostadshus, 2 vuxna och 5 barn framför huset. Erik Granbergs familj: Föräldrarna Erik och Augusta Granberg med barnen: pappan Erik håller Elsa i handen, mamma Augusta med Karin, Ivan håller i cykeln med Elmer vid hjulet och Ina vid busken. Familjen bodde i Granbergsdal. Pappan Erik byggde nytt hus 1922, Hagvägen 24, Almby, snett över vägen från Granbergsdal. De fick 6 barn, 4 flickor och 2 pojkar. Dottern Inga finns inte med på bilden. Dottern Elsa Viklund, född Granberg (uppgiftslämnarens mamma) föddes 1913 och dog 2007, nästan 94 år gammal. Elsa och hennes man köpte år 1954 Hagvägen 24 av Erik Granberg. Hon bodde kvar där till 1996. Grunden till Granbergsdal finns kanske kvar i botten av det hus som står där nu. Det blev på- och ombyggt.
Sommarstuga med fastighetsbeteckning Gårda 2:45 och adress Varvsvägen 13 i Gårda, Lindome, i Mölndals kommun. Fotografiet är taget under slutet av 1960-talet. I trädgården ses Harry och Margit Johansson med svärdottern Monica. Stugan uppfördes år 1944. Den införskaffades år 1965 av Harry och Margit Johansson som bodde på Eklandagatan 54c i Göteborg. Den tidigare ägaren hette Asp. Köpeskillingen var då 16 000 kr. Byggnaden var en sommarstuga utan isolering, men var utrustad med både vedspis i köket och öppen spis i stora rummet. Ett mindre sovrum fanns också samt ett utedass. Vägen fram till stugan var en enda gyttjepöl på våren. Det bodde då tre permanentfamiljer på området. Resten av tomterna bestod av sommarstugor.
Bron över Ljusnan ungefär vid Exelan och över till Röstebo. Mannen med cykeln är Nils Dahlin, född 1893 och död 1968. Han bodde i Röstebo utanför Bollnäs. Mannen på broräcket är okänd. Cykeln som står till höger tillhörde fotografen Per Lindberg. Foto ca 1915. Ny väg byggdes 1878-79 från Växbo mot Bollnäs i västlig riktning, över skogen till Röstebo och över Ljusnan och järnvägen fram till landsvägen Bollnäs-Arbrå. Vid Röstebo byggdes med hjälp från Ljusne älvs flottningsförening samt byarna Röstebo-Röste och Växbo bro över Ljusnan. Bron stod färdig våren 1879 och avprovades då synnerligen effektivt. Det var nämligen Ljusnan själv som utförde provet. Bron bestod inte provet, varför den delvis måste byggas om påföljande vinter. Underhållet av bron blev dock betungande, varför vägen omlades 1898 till sin nuvarande sträckning på östra sidan av Ljusnan ner till älvbron vid Rehn. Den forna byvägen är nu allmän väg och underhålles av vägdistriktet. Bron revs 1930.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.