Stationen öppnad av Nässjö- Oskarshamn Järnväg, NOJ 1874. Första stationshus var envånings i trä, det brann i en eldsvåda. 1898 byggdes nytt putsat stationshus i två våningar. 1903 tillbyggdes en halvvånig. Godstrafiken nedlades 1990. Loket som syns på fotot är SJ L29 1781, tillverkat av Motala Verkstad 1910, skrotad 1967 i Vislanda. Det är Mogullok med invändiga cylindrar och 1400 mm. drivhjul. Vid förstatligandet erhöll loket littera L 29 och tjänstgjorde bland annat i Malmö. Skrotad 1967 i Vislanda.
Från 299 kr
Född i småländska Högsby kom Mathilda som barn och faderns yrke som trädgårdsmästare till egendomen Ulvåsa nära Motala. När hon i övre tonåren lämnade barndomshemmet var det rimligtvis genom faderns yrkeskontakter som steget förde henne till Linköping och en plats som mamsell i förre "kungsträdgårdsmästaren" Per Georg Dahlbergs hushåll. Efter en tid i det Dahlbergska hemmet avled husfadern och omständigheten för Mathilda blev gissningsvis osäker. Fortsättningen för hennes liv fann hon emellertid i den levnadsglade, (titulära) borgmästaren Fredrik Behm. Han var visserligen 40 år äldre än Mathilda men bar sina dokumenterade värden, möjligtvis med betoning på "väl". Äktenskapet tycks blivit gott och kom att vara i knappa 20 år. Foto omkring 1865.
Vy mot Linköpings hamn. Vid kaj ligger ångaren Linköping (III), levererad av Motala varv i Norrköping så tidigt som 1848, men ombyggd 1869 och från 1883 i trafik på traden Stockholm-Linköping under sitt nya namn. Bakom ångaren ses stadens hamnpaviljong, ursprungligen uppförd vid mitten av 1880-talet men förlängd för större kapacitet 1895. Ovan paviljongen skymtar det 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Till vänster rusar ett godståg på Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal.
Porträtt av järnhandlare Edward Molander. Född i Västra Stenby 1824 som son till kronolänsman Eric Gustaf Molander och dennes maka Hedvig Blomberg. Redan under sitt födelseår flyttade familjen emellertid till Åtvidaberg där fadern erbjudits tjänst som inspektor vid baroniets lantbruk. I vuxen ålder inflyttade Molander till Linköping för att tjäna som bodbetjänt hos handlare Otto Gustaf Kjellman, i dennes butik invid Stora torget. Efter några år i lära etablerade han sig 1854 i Motala för att som egen driva järnhandel. Från 1861 var han gift med Regina Henrietta Carlsson.
Oscar Fredriks bro, namngiven efter kung Oscar II, byggd på 1830-talet. Det var den femte bron i ordningen på platsen. Den första bron byggdes 1614 och bekostades av hertig Johan av Östergötland. Bron bar namnet Saltängsbron och ledde till Nya Staden på Saltängen. Sedan år 1980 bär bron åter det namnet. Brons fina järnsmidesstaket pryder idag det norra brofästet invid Samarien, terassen mellan Motala Ström och Carl-Johans park. Byggnaderna i fonden är sett från vänster det Ringborgska huset (1784), Stadshuset (1802), Stora Hotellet (1854) och därbakom taket på Teatern (1908).
Ungdomsporträtt av fröken Abela Wallenberg. Född i Linköping 1835 som dotter till Johan Ulrik Wallenberg och makan Andrietta Petronella, född Chierlin. Uppvuxen i Hov där fadern från 1841 innehade tjänsten som kyrkoherde. Efter faderns död 1862 flyttade hon med sin mor till Stockholm, där fotografiet rimligtvis är taget som anges år 1865. Omkring år 1870 var Abela tillbaka i Linköping och ingick till en början i brodern Adolfs hushåll. I Linköping kom hon vidare att träffa sin blivande make, ingenjören Gustaf Rudolf Ström. Från 1880 var de gifta och bosatte sig i skånska Stoby och senare Motala.
Likt många av kyrkans män fick Rudolf Fjetterström tidigt ställa in sig på ett kringflyttande liv. Född i Ekeby 1838 blev han och hans syskon dessförinnan tidigt både moders- och faderslös men till synes väl omhändertagen av faderns andra hustru Maria Charlotta Aurelius. Efter grundläggande studier i Linköping avlade han teologisk examen vid Uppsala universitet 1860. Därpå följde tjänst som vice pastor i Tåby och Motala till en mer stadigvarande tjänstgöring erbjöds honom som komminister i Kimstad. Från 1871 finner vi honom som regementspastor vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Posten kom han att upprätthålla till 1877, även om han redan 1874 utsetts till kyrkoherde i Östra Ryd. Senare delen av sitt yrkesliv utgjorde Vadstena hemort för Fjetterström. Kyrkoherde i S:t Per och Strå församlingar men även som stadens folkskoleinspektör och inspektör för Vadstena allmänna läroverk. Från 1870 gift med Hedvig Livia Charlotta Billstén, vilket i tid ungefärligt motsvarar porträttet.
"Föräldrarne okände", så tvingades prästen i Motala inleda födelseattesten för gossen Hugo Fredrik efter nedkomsten den 2 november 1851. Modern hade en tid före barnets födsel inackorderat sig hos barnmorskan Aurell, men inte uppgivit sitt namn. Trots de till det yttre sparsamma omständigheterna hade det till barnets dop samlats en rad prominenta faddrar; civilingenjören N. Fröding, apotekaren A. Landin och medicine doktor N. Ekwurtzel med flera. Gossen skulle genom livet bära den sistnämnde fadderns efternamn, men sakförhållandet har inte utretts för denna presentation. Vi finner honom efter födseln först i 30-årsåldern som inflyttad från Stockholm till Linköping. Det tycks gått honom materiellt väl, ty i sin nya hemstad tillträdde han en tjänst som läroverksadjunkt. Hans liv blev dock kort. Han avled redan vid 32 års ålder. Fotografiet kan dateras genom fotografen Daniel Kihlbergs verksamhetstid i Falun. Upplysningsvis hade densamme varit verksam i Linköping under åren 1878-1880.
Mångsidige Harald André porträtterad i födelsestaden Motala 1897. Son till "Motalakungen" John Andersson och hustrun Maja Stina. Efter studier i pianospel och musikhistoria i Leipzig och Berlin verkade han en tid i den sistnämnda staden som pianist och repetitör. Åter i Sverige utsågs han till förste regissör vid Kungliga Teatern i Stockholm. Parallellt musikkritiker i Svenska Dagbladet och Stockholms Dagblad. Som ett mellanspel sadlade han därefter om och sålde dammsugare för Axel Wenner-Gren, med anställning som inspektör för Elektrolux i Tyskland. Under åren 1926-1928 tjänstgjorde han som chefredaktör för Stockholms Dagblad och 1932 återvände han till Kungliga Teatern, men verkade samtidigt som chefredaktör på tidningen Nya Dagligt Allehanda. Efter ett långt och innehållsrikt liv avled han i Stockholm 1975.
Hilma Ydén föddes i Skänninge 1845 och växte upp som boende i Allhelgona skolhus där fadern var lärare. Sommaren 1863, vid 18 års ålder, flyttade hon till Kisa och kom där att som mamsell ha husrum i ortens gästgiveri. Där blev hon kvar till hösten 1867. Detta år, i mitten av november månad, flyttade hon till Norrtälje och kom där att ingå i minuthandlare Anders Anderssons hushåll. Efter några år i Roslagens centralort var hon från slutet av år 1874 tillbaka i Östergötland. Ny boplats hade hon funnit i Motala och från 1879 var hon dessutom gift med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Det är omkring den tiden vi ser henne på fotografiet. Deras barnlösa äktenskap nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Anna Klingspor i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Året är 1908 och hon har varit gift med kapten Carl Ridderborg i 20 år. Helt nyligen har de tillträtt fideikommisset Ribbingshov i Norra Vi, där de är bosatta med sina tre döttrar. Vägen dit hade för Annas del gått genom en barndom i Enköpings-Näs där föräldrarna ägde Nybyholms gård, via en kortare tid på Lagnö säteri i Aspö till Uppsala stad. År 1885 flyttade familjen till Stockholm och bosatte sig i en våning i kvarteret Höjden. Här blev Anna kvar till sitt eget giftemål 1888. I förstone kom hon och maken att bosätta sig i den till honom ärvda gården Öna i Tjällmo. Under perioden 1903 till 1907 var istället Motala makarnas hemvist och från det sistnämnda året är skildringen av Annas liv tillbaka till styckets ingress.
Porträtt av grevinnan Louise Posse. Född von Platen som dotter till friherren och grundläggaren av Göta kanal, Baltzar von Platen och dennes maka Hedvig Elisabet, född Ekman. Hon växte omväxlande upp på föräldrarnas egendom Frugården i Västergötland och deras mer stadigvarande hem i Linköping. År 1825 gifte hon sig i Linköpings domkyrka med Axel Mauritz Posse, landshövding i Skaraborgs län. Denne hade tidigare varit vice landshövding över Östergötlands län. Makens vidare utnämningar till justitiestatsminister och riksmarskalk förde paret till Stockholm. Efter mannens död 1850 utnämndes hon till överhovmästarinna hos dåvarande kronprinsessan, sedermera drottning Lovisa. Louise Posse fick ett långt liv, tog sitt sista andetag i hemmet den 22 december 1893. Direkt efter minnesstunden i Östermalms kyrka fördes kistan till Centralstationen för färd till Motala där den nedsänktes i den Platenska graven invid Göta kanal.
1864 Levererad av Motala Verkstad som Norberg till ett bolag i Smedjebacken. Trafik på Strömsholms kanal. 1880 ca. Såld till Värtans AB, Stockholm och omdöpt till Värtan. 1886 ca. Såld till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm och omdöpt till Strömsholms Kanal. 1886 Ombyggd vid Ekensbergs varv, Stockholm. 1906-02-06 Såld till pr/Karl Petter Pettersson, Iniö, Finland och omdöpt till Wäster. 1914-06-03 Såld till Wilho Wallin, Åbo. 1919-12-01 Såld till Sauvon Höyrylaiva OY, Salo. 1923-06-16 Såld till Onni Hakola, Oskar Niemi och Juha Tamminen, Salo. 1923-06-27 Övertagen av Wartsala Ångsågs AB, Åbo. Ombyggd till bogserångare. 1930-12-30 Såld till OY A.E. Ericksson AB, Åbo. Ombyggd till lastfartyg. Motorserad. 1932 Ombyggd till logementspråm. 1959-09-26 Såld till Eelis Lenkkeri, firma Laiva ja Konetarvike, Åbo. Används vid byggandet av en sommarvilla i Åbo skärgård. 1960 Skrotad vid Tykö bruk. (Skärgårdsbåtar.se)
Bogserbåten "Ljusne" . Mått: 75,0´x 17,0´x 9,0´fot. Maskin: Varvets Icy ångmaskin (18´´x 27´´) på 45 Nhk/180 Ihk, ersatt av en okänd 2cy compond ångmaskin på 312 Ihk. Byggdes 1871 vid Motala Mek. för Ljusne Sågverksägare W. Kempe, Stockholm och kostade 48 000 kr. År 1881 till Ljusne-Woxna AB. Såldes 1937 för 10 000 kr till J. G. Forsner och J. E. Byström, Sundsvall som sålde henne till Dahlström, Lervik och bytte namn till "Lervik". Såldes för 10 000 kr år 1940 till Rederi & Transport AB och döptes om till "Hjälparen III". Stockviksverken köpte båten för 5 000 kr år 1964, sålde vidare samma år till F. Andersson, Sundsvall som använde henne som ångcentral i hamnen. S. G. Göransson, Sundsvall köpte henne år 1970 året efter sjönk hon vid Fillans färjeläge. Sundsvall stad köpte henne för 600 kr år 1971 som tog upp och skrotade henne.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. I samband med utställningen hölls ett lotteri på villan på bilden. Villa plus tomt i Rynninge Kronovägen 15 utgjorde vinst i ett lotteri där varje lott kostade 2 kronor. Byggnaden var värderad till 6.000 kr och i priset ingick även det befintliga möblemanget för 2.000 kr och så då tomten värd 3.000 kr. Villan var utställd av föreningen Egna Hem med huvudkontor i Motala. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. Hufvudingången
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.