Laholm 38:1
Från 299 kr
Laholm
Vaxholm 11:1
Härslöv 11:1
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Fundamenten till det luftbevakningstorn från andra världskriget som stod i en träddunge på Gamla Påskberget. Det var ca 10 meter högt och byggt av trä. Här ska också ha funnits ett litet hus, byggt av stora gatstenar, varifrån flyglottorna spanade och kunde rapportera eventuella inkommande bombflyg. På Bild 1 ses kanonen från Varbergs fästning skymta bakom träden. Karl Fredrik Olsson var redaktör (1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel.
'Bildtext: ''Bild 330. Utsikt från Fredriksstens fästning i Norge. Idefjorden. I förgrunden Halden (Fredrikshald). I bakgrunden till vänster Lommelands socken i Sverige.'' Vy över staden Halden med hus och byggnader intill vattnet. Båtar i hamn, väg och skogsklädda berg och havet. :: :: Fotonr. 7046:1-84 indelade som ''Landskapsbilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Lindhovs kungsgård sedd från ovan. Manbyggnaden uppfördes 1838 och gården är ett byggnadsminne i Lindbergs socken, norr om Varberg, som ligger på platsen för stadsbildningen Ny Varberg. Staden brändes ned 1612 och invånarna beordrades att flytta till Platsarna. Slottsherren på Varbergs fästning, Mogens Gyllenstierna, byggde då en ladugård på platsen och senare uppfördes där även en manbyggnad och gården fungerade därefter som överstelöjtnantsboställe fram till 1723.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.