Segelångfartyget[kallades inte så utan ångskonert] TELEGRAF[EN] som gick till Enånger på 1880- och 1890-talen. Byggt i Stockholm 1855. 22,5 nyläster. Redare Åkeson, Andersson & Co. för Ångfartygs AB Trafik. Enligt 1899-1900 års skeppslista övergått till Stockholm och fått namnet ARNE. Uppgifter om fartyget finns i "Stockholms Ångbtssjöfart" (1933). [Den boken innehåller mycket felaktigheter, se hellre Sjöhistorisk årsbok 1996-1997: Svensk Kustsjöfart 1840-1940]
Från 299 kr
Dubbelskrovhjulångfartyget CALAIS-DOUVRES av Calais liggande i Dover på 1880-talet. De båda skroven höllos tillsammans av järnspant. Paddelhjulen sittande mellan skroven. 4 skorstenar. Direkt ångtryck. 600 hkr. Farten var 13 knop. Togs ur trafik 1887. Såld till kolupplag på Themsen efter ha legat upplagd i Tilbury.
1883 Beställd av Marstrands Nya Ångfartygs AB för leverans hösten 1884. Fartyget ska först heta "Sveriges Madeira" som är ett gammalt smeknamn på Marstrand men man väljer "Lysekil" istället. Kontrakterad byggnadskostnad 138.500 kr. 1884-10 Fartyget klart för leverans. Beställarna är dock inte helt nöjda och kräver vissa förändringar innan leverans kan ske. 1885-04 Levererad av Lindholmens Varv som Lysekil till Marstrands Nya Ångfartygs AB, Marstrand. Eftersom kolförbrukningen ligger en halv kubikfot över kontraktets bestämmelser får rederiet 15.600 kr i kompensation av varvet. Trafik på traden Göteborg - Marstrand - Lysekil - Smögen. 1895 Akterdäcket förses med ett stabilt trätak och kommandobryggans front glasas in. 1951 Övertagen av Marstrands Rederi AB för 40.000 kr. Ombyggd vid Aalborgs varv, Danmark. Motoriserad. 2 x Nohab MG, 1.137 hk, 836 kW, installeras. 1953 Uthyrd till AB Sundfart, Malmö. Trafik i Öresund mellan Helsingborg och Köpenhamn. 1962 Såld till AB Sundfart, Malmö. Trafik på traden Strömstad - Halden. 1963 Såld till Rederi AB Nordö, Kalmar för 90.000 kr och omdöpt till Nordöland. Ombyggd för att även kunna frakta bilar (14 st). Trafik mellan Oskarshamn och Byxelkrok. 1971-12 Såld till Persöner & Co, Ystad för 19.000 kr för skrotning. 1972 Skrotad. (Skärgårdsbåtar.se)
Stationshuset vid Ryningsnäs med tilliggande vevställverk.19 maj 1875 kunde stationen öppnas för allmän trafik och då flyttade även posten dit. 1909 byggdes det till en tillbyggnad samt 1913 gjordes ett mindre ekonomi hus . Ny plattform anlades mellan 1930-1932. 1939 gjordes en stor rust av hela stationshuset. Stationen avbemmandes helt den 1 juni 1975.
Centralstationen, Stationshus i sten, delvis tvåvånings. Fogstruken röd tegelmur. Erhöll sedermera ökat utrymme genom uppförandet av ett särskilt ilgodshus. Arkitekt: Edelsvärd. Stationen ombyggd 1918.Stationen öppnades för trafik 15 oktober 1872.Stationen kallas "Linköping Central" från 15.5.1927 1919 tillbyggdes stationshuset mot norr och söder
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31. Elektrisk prov-motorvagn utvecklades av ASEA och ASJ. Denna prov-motorvagn insattes i reguljär trafik på ett flertal platser i Sverige, bland annat i Boden och Västerås-Enköpings-området. Proven utföll till SJ fulla belåtenhet och beslut togs att konvertera 30 stycken dieselmotorvagnar till elektriska motorvagnar.
BLS ellok 252. BLS är ett privat järnvägsbolag i Schweiz. Bolaget har ett normalspårigt järnvägsnät på 440 km och är därmed den största privatbanan i Schweiz. Förutom egen trafik kör bolaget även pendeltågen kring Bern och Luzern. Huvudägare i BLS är kantonen Bern som äger 55,8% av bolaget och Schweiziska staten som äger 21,7%.
Gamla stationshus. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det damla stationshuset är numera museum.
Karlskrona station från gatusidan. Karlskrona - Växjö Järnväg öppnades för allmän trafik 1874. Samma år färdigbyggdes stationshus i två våningar. Bangården utformades så att denna hade plats för fem spår. Moderniseringen av stationen skedde år 1946. Stationen hette Karlskrona Central under perioden 1.9.1954 - 1.9.1957.
Banbyggnad av Statsbanan Sundsvall - Torpshammar som byggdes om från smalspårig (1067 mm) till normalspårig (1435mm), när Statens Järnvägar (SJ) köpte upp järnvägen av Sundsvall - Torpshammars Järnväg (STJ) Mellan år 1884 - 1886. Det sista smalspårståget gick mellan Sundsvall och Högom 11 juni 1886. 12 juni kunde så Statsbanan Sundsvall - Torpshammar öppnas för normalspårig trafik.
Bro över Torne älv. Den östra av de två broarna över Torne älv. Torneå kyrka syns till höger. Foto i slutet av 1920-talet.Invigning av sammanbindningsbanan Haparanda - Torneå skedde 1919-10-06. Järnvägsförbindelsen med Finland öppnades för allmän trafik och invigdes den 1919-10-06.
LyJ 1 Tillverkad av Nohab i Trollhättan 1914. Vid järnvägsspåret mellan Lysekil och Smedberg. Banbyggnaden startade i juni 1911 och som entreprenör var ingenjören Joh. Svensson. Arbetet bedrevs i rask takt och 14 juni 1913 invigdes banan av landshövdingen G Lagerbring. Samma dag öppnades banan för allmän trafik.
Statens Järnvägar, SJ Xa4 206 byggdes av ASEA och levererades till SJ 1938. Den gick i trafik i Malmöregionen fram till 1970, och skrotades någon gång mellan åren 1970-73. Litterat vid leverans var Xa4, men ändrades till Xoa4 1940 och slutligen till X4 1970. Här står motorvagnen inne på Hagalunds bangård, bilden troligen tagen strax efter leverans.
Statens Järnvägar, SJ F 1271. Loket tillverkades 1916 av Nydqvist och Holm AB och tillhörde de största konventionella ånglok som SJ ägt. SJ F1271 såldes 1937, tillsammans med övriga F-lok, till Danske Statsbaner, där det gick i trafik fram till 1970 då det slutligen skrotades.
Statens Järnvägar, SJ Cc-lok på ingående Stationen öppnade för trafik 1 oktober 1869. Byggnaden (en- och enhalvvånings i tegel) moderniserades 1946 då vatten och avlopp installerades. Station öppnad 1/10 1869, hållplats 18/6 1973, men kvar som trafikteknisk station. Stationshuset sålt
Karlskrona - Växjö Järnväg öppnades för allmän trafik 1874. Samma år färdigbyggdes stationshus i två våningar. Bangården utformades så att denna hade plats för fem spår. Det första provisoriska lokstallet byggdes redan 1872 norr om Karlskrona station. Nytt lokstall byggdes samtidigt med bangården 1874 helt av tegel och inrymmande 6 stallplatser.
Stationen öppnad 1877 för allmän trafik. 1902 flyttades stationshuset till sin nya plats, en bit närmare staden. Under förflyttningen byggdes ett provisoriskt stationshus, som syns på bilden. Expeditionen, telegraf och väntesalen fanns in i det primitiva skjulet. Utanför, på en telegrafstolpe, är upphängd en trätavla med stationsnamn.
Flygfoto över stationen Stationen kallad Falköping-Ranten från 1864 ,efter 1.7.1931 (15.5.1931 enl. HNJ)"Falköping Central". Första stationshuset byggt i trä 1857-58, bestod av en mittbyggnad, kvadratisk i plan, med trafik- och expeditionslokaler i nedre och bostäder i övre våningen, samt långa envåningsflyglar med väntsalar, vilorum för väntande nattågspassagerare och restaurationssalar mm.Nytt stationshus 1934.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.