Utställningen "Lindomemöbler" på Mölndals Museum, Norra Forsåkersgatan 19, Mölndal, pågick från 27 mars till 27 november 1994. Lindome var ett västsvenskt centrum för möbeltillverkning under 1700- och 1800-talet. Det unika med lindomemöblerna är förutom deras höga kvalitet att stolarna från ca. 1790-1840 är signerade, vilket annars bara förekommer i Stockholm. Utställningen satte möblerna i ett stilhistoriskt, men också lokalhistoriskt sammanhang. Det visades även en del privatägda möbler som inte visats tidigare för en större publik.
Från 299 kr
Dagisbarn som leker utomhus vid Katrinebergs daghem. En flicka står inne i en rund, hög (ca 1 meter), smal trätunna som är omgärdad av spännband i stål. Det liknar en slags enkel kiosk, gjord av långsmala högstående ribbor, med ett fyrkantigt stort hål i mitten, så att man kan titta ut. Utanför står en liten flicka, klädd i byxor, jacka och blommig mössa. Hon tittar på den lite större flickan innanför.
Växlingsrygg på Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Stationshuset Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
17 april 1906, strax efter det att nya ”mötesspåret” Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades
17 april 1906, strax efter det att nya ”mötesspåret” Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades.
Snöslunga Ett ånglok användes för att skjuta slungan. Därför var det ganska dyrt att använda slungan för det krävdes ju två besättningar á två man på lok och slunga. SJ hade tre ångdrivna snöslungor. De hette A1 och A2 (de var lika, från runt 1907) samt A5 från 1944 och som var avsedd för särkilt tjurig och ihopblåst snö i Skåne. A5 var större än de äldre. SJ hade också två eldrivna slungor med ungefär samma kapacitet från 1924, A3 och A4.
Större stationshus i sten, tvåvånings, rappat och putsat, samt fyrspårig banhall. Huset invigdes 2/7 1866. Banhallen riven 1899.Stationen omb. 1919, K-märkt 1986. Stationen öppnad 3 juli 1866. Banhall m tre spår. På bangården ett godsmagasin av trä samt lokomotivstall av sten.1900 tillkom nya ranger- och uppställningsspår, godsmagasinet förlängdes ytterligare och en särskild godsexpedition uppfördes. 1930 tillkom fem nya spår på rangerbangården och 1933 kompletterades spårsystemet på personbangården.Godsmagasinet brinner ner, 8(?) februari 1995.
Stenstorps lilla stationshus flyttades 1873 och ändrades till betjäningshus på platsen. I stället byggdes ett nytt större envånings stationshus av sten, som sedemera tillbyggts .Stationen öppnades för trafik den 1/9 1859. Det första stationshuset byggdes 1858. Ny station, som ännu användes, uppfördes 1873 i samband med att HSJ öppnade för trafik. Gamla stationshuset revs 1995-04-25 för att ge plats åt de nya plattformarna. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Tullstugan vid Stångebro. Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Bilden visar en vy över Djurgårdsgatan. Fotografen står med Nygatan i ryggen och fotograferar bort över Drottninggatan som korsar Djurgårdsgatan. På höger sida ligger ett flertal butiker, ett skrädderi, en damfrisering och en speceriaffär. På vänster sida så skvallrar en liten skylt om att här finns T. Danielsson, Skräddare. Längre fram på gatan syns en större ljus byggnad med ett torn. Den byggnaden finns kvar idag, 2000-05-25, dock med annat tak även på tornet.
Roddarmadamer på Arbogaån. Två båtar ligger förtöjda vid en brygga ut till ett hus. Det sitter två kvinnor i varje roddbåt. En pojke sitter i aktern på den närmsta båten. På bryggan står fyra kvinnor och en ung man. I bakgrunden ses en magasinsbyggnad, en kaj med tunnor uppställda. Till höger skymtar fören på en något större båt. Enligt text på den avfotograferade bildens baksida, kostar roddturen 2 öre enkel sträcka. Bilden är tagen innan Hamnbron byggdes 1899. Bildens baksida, se AKF-14703
Utan Masses dokumentationssinne hade en bild på så här enkla uthus aldrig har blivit tagen. Nu får vi en god insikt om människornas levnadsvillkor för 100 år sedan bara genom att se på bilden. Den större byggnaden är en liten bulladugård, förlängd med en resvirkesdel t h där det större fönstret sitter, skarven går också att se i faltaket. Ladugården är också höjd genom ett påbyggt foderloft. Ladugården skulle kunna innehålla en ko, en kalv och ett par grisar eller lamm. Den fallfärdiga mindre bulbyggnaden t h skulle kunna vara gris- eller lammhus. Skjulet längst t h är vedbod, det ligger ved utanför. Den påbyggda boden t v kan vara ett hönshus. Framför vedskjulet ser det ut att ligga en större båt under skydd av lämmar. Bilden är tagen i slutet av oktober och kanske hade man tagit hem båten över vintern. Var Jakob Södergren fiskare? Sonen Arvid var i alla fall det. Nils var mjölnare med egen kvarn (?), se Bild 609, 611, 612, 613 och 614. Masse uppger att även Arvid var mjölnare. Masse har nog skrivit fel: det här är nog uthusen till Liven Lagergrens boplats!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.