Personalen vid Råby chokladfabrik, där som synes ett betydande antal kvinnor och flickor från orten erbjöds arbete. Den avvikande lille gossen till höger är disponentens son Hjalmar Svensson, sedermera Svenfelt. Fabriken grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. På platsen bedrevs tillverkningen i äldre industrilokaler som arrenderades av friherrinnan Helene von Mecklenburg. Redan året efter grundläggningen kom Olof German Svensson att knytas till bolaget och i egenskap av disponent bidrog han med nya ägare i Cloetta starkt till att utveckla tillverkningen som vartefter erhöll ett allt större anseende. Företagets tid vid Råby blev emellertid kort, knappa tio år. Vid tiden för bilden upplevdes fabrikslokalerna alltmer orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Från 299 kr
Personalen vid Råby chokladfabrik, där som synes ett betydande antal kvinnor och flickor från orten erbjöds arbete. Fabriken grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. På platsen bedrevs tillverkningen i äldre industrilokaler som arrenderades av friherrinnan Helene von Mecklenburg. Redan året efter grundläggningen kom Olof German Svensson att knytas till bolaget och i egenskap av disponent bidrog han med nya ägare i Cloetta starkt till att utveckla tillverkningen som vartefter erhöll ett allt större anseende. Företagets tid vid Råby blev emellertid kort, knappa tio år. Vid tiden för bilden upplevdes fabrikslokalerna alltmer orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Ett av tiden påverkat men värdefullt motiv med anknytning till Chokladfabriks AB Motala. Den odaterade bilden togs i Stora hotellets spegelsal i Linköping och visar en tillställning, sannolikt med välgörenhet som syfte. Firman hade till arrangemanget skänkt valda delar ur sitt sortiment, och vi ser deras väl dekorerade monter flankerad av tombola-stånd. Bakom företaget stod den oerhört mångsidige entreprenören John "Motalakungen" Andersson. Vid sidan av sprit- , vadd- och spikfabriker startade han i Motala även tvättinrättning och laxodling. Nämnas bör också hans anläggande av en elektrisk kraftstation som försåg hemstaden med elektrisk gatubelysning. Till sin chokladfabrik knöt han den driftige O G Svensson, som efterhand kom att överta företaget och vidare samgå med Cloetta. Resten är som man säger historia. Bilden ger inga besked om var företaget stod i sin utvecklingskedja när den tillkom. Gott nog att visa en stycke historia.
Motala Telefonstation omkr. 1925-30. Gruppbild. Stående: eltf Karin Lindquist, eltf Anna-Lisa Hilding, rtf Signe Ahlson, ltf Nelly Björkman, eltf Karin Lindeberg, tf vf Elsa Fagerberg, lntf Anna Gustavsson, tk Axel Lundholm, ltf Greta Lundquist, eltf Britta Widlund, rtf Signe Elisabeth Andersson, ltf Karin Elisabeth Andersson. I bakgrunden ltf Tyra Funge och lntf Lilly Erlandsson. Sittande från kameran räknat: ertf Tyra Danielsson,rtf Elsa Androth och rtf Astrid Gustavsson.
Ingenjör Ludvig Broomé kunde på sin ålders höst se tillbaka på en framgångsrik karriär som förslagsställare för farleder, vattenregleringar och vattenverksanläggningar i olika delar av landet. Under åren 1874-78 även verkställande direktör i AB Stockholms byggnadsförening och 1876-80 i Stockholms Nya Spårvägs AB samt 1879-90 disponent vid Motala Mekaniska Verkstad. Från 1879 gift med Ellen Ekeman, född i Vreta Kloster och där uppvuxen på godset Odensfors. Foto omkring 1870.
"Ångaren Najaden", avbildad i tidningen Halland den 13 december 1900 i Söndagsbilagan, utan vidare information. Najaden var det första stålfartyg (de andra var av järn) som Hallands Ångbåts AB beställde. Deras gamla hjulångare från 1860 med samma namn ingick som dellikvid vid beställningen till Motala Verkstad och skeppet byggdes vid Lindholmens varv. Den nya Najaden levererades något fördröjd i januari 1887 och var då Hallandsbolagets största och bäst inredda fartyg. Det ansågs vara en av de vackraste ångarna i svenska handelsflottan.
Enligt påskrift porträtt av regementsauditör Jonas Anders August Sahlander. Född i Linköping den 26:e januari 1811 som son till Erik Sahlander och Maria Catharina Duberg. Från 1848 gift med Emelie Constance f. Berndes. Parets bägge söner, födda 1849 respektive 1853, dog i späd ålder och äktenskapen förblev därefter barnlöst. Efter en period som ägare och boende på gården Norra Freberga i Motala flyttade makarna åter till Linköping 1880. Sahlander dog den 18 april 1882.
Ungdomsporträtt av Hilma Ydén. Född i Skänninge 1845 som dotter till läraren och organisten Nils Petter Ydén och makan Christina Wilhelmina Carlheim. I vuxen ålder flyttade Hilma till Kisa och vidare till Norrtälje tills hon år 1874 slog sig ned i Motala. Där gifte hon sig efter några år med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Deras äktenskap blev barnlöst och nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast, bortom träden, ligger godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
S/S DALARÖ I inregistrerad i Sveriges Skeppslista under nr 1166 samt Waxholms Nya Ångfartygs Aktiebolags 32. fartyg. DALARÖ I byggdes i Motala 1869 samt mätte i resp. brutto och netto registerton 103,66 samt 70,77 ton. Fartyget hette tidigare EXPRESS och desförinnan MARIA II. Passagerarcertifikat 1914 för 213 personer. DALARÖ I trafikerade traden Saltsjöbaden-Vadviken. Såldes år 1918 och omändrades till pråm med namnet ARTUR. Fotografiet taget år 1914 eller 1915. (C.G.J 5/11 1932)
Stationen öppnad av Nässjö- Oskarshamn Järnväg, NOJ 1874. Första stationshus var envånings i trä, det brann i en eldsvåda. 1898 byggdes nytt putsat stationshus i två våningar. 1903 tillbyggdes en halvvånig. Godstrafiken nedlades 1990. Loket som syns på fotot är SJ L29 1781, tillverkat av Motala Verkstad 1910, skrotad 1967 i Vislanda. Det är Mogullok med invändiga cylindrar och 1400 mm. drivhjul. Vid förstatligandet erhöll loket littera L 29 och tjänstgjorde bland annat i Malmö. Skrotad 1967 i Vislanda.
Långsele station på stambanan genom Norrland 1893. Bortåt i bild är i riktning mot Sollefteå respektive Boden. Stationshuset syns till vänster i bild och i högra fonden syns vattentornet. De tre ångloken är från vänster Kc 302 "Ambjörn" tillverkat av Nohab, Nydqvist & Holm 1881, Omlittererat 1882 till SJ Kc1 302 och från 1904 till littera SJ Kc5 302, okänt Fb-lok samt SJ Kc4 367, tillverkat av Motala 1888, omlittererat 1891 till SJ Kc5 367.
Handskriven text på fotots/vykortets baksida: "Till Gunnar Olsen Kalmar V. B. 14s besättning 2/4 1918." En vedettbåt är ett snabbt hjälpfartyg som skall skydda tyngre och mer svårmanövrerade fartyg. Ofta omrangerades patrullbåtar till vedettbåtar. Så var fallet med VB14, sjösatt på Motala varv som J34 (torpedbåt) år 1907. Hon byggdes om till vedettbåt 1928 och utrangerades 1954. Då hon hade 14 mans besättning saknas fem på bilden.
Reportage om den omläggning av brevbäringen som skett under riktlinjer, som dragits upp av 1953 års brevbäringsutredning. Postdirektionen i Linköping har bearbetat undersökningsmaterialet beträffande brevbäringen i Motala och gjort upp förslag till tjänstgöringslistor och göromålsuppgifter. (Se vidare tidningen PS nr 8/1958). På postdirektionen i Linköping. Kontrollör Per Rask, t.v., och överkontrollör Arne Häggbom diskuterar här en detalj angående brevbäringen. Foto 29/10. (Se även neg. 1703b).
Lokomotiv, tillverkat vid Motala Mekaniska Verkstad, 1897. Compoundlokomotiv för Uppsala - Margretehill Jernväg. Spårvidd: 1435 mm. Hjulbas, fast: 3400 mm. Hjulbas, lokomotiv med tender: 11195 mm. Drifthjulsdiameter: 1400 mm. Cylinderdiameter: 420 och 600 mm. Slaglängd: 560 mm. Eldyta: 93 qvm. Rostyta: 1,4 qvm. Ångtryck per. qv.cm.: 12 kg. Lokomotivets vikt: 38000 kg. Tenderns vattenförråd: 9000 kg. Tenderns kolförråd: 2500 kg. Tenderns vikt med vatten och kol: 23500 kg.
Bröderna Claes (1), Henrik (2), Thure (3) och Gustaf (4) Sandberg samlade i stockholmsfotografen Anna Edlunds ateljé. Samtliga födda i Linköping under perioden1831-1850, kom tre av bröderna att i respektive vuxen ålder etablera sig i Stockholm. Claes som tobakshandlare, Henrik som bokhandlare och Gustaf som revisor. Brodern Thure hade för sin del valt en yrkesbana som jägmästare och hade större delen av sitt liv varit bosatt i Motala.
Vy över Motala ström i centrala Norrköping. I fonden ses stadens centrala industriområde med bland annat Norrköpings bomullsväveri och bryggeriaktiebolag. Bortom dessa skymtar taket på Strykjärnet. Spången över strömen är vid denna tid hela 93 meter lång men kommer 1926 kortas med 70 meter. På östra sidan strömmen, vid Refvens grund, ses de fyllandsmassor som ger grund till Strömsparken. I förgrunden till höger ses Ringborgska huset invid Carl Johans park.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.