arkitektur, i staden
Från 299 kr
Ungdomsportätt av Henric Westman, här som student i Uppsala 1875. Son till makarna Leonard och Ida Westman, född Werner, på Valla väster om Linköping. Senare i livet kom Henric att ärva gården och driva den med gott omdöme. På ålderns höst donerade han gården med mark till Linköpings stad att förvalta i Westman-Wernerska fonden, vars betydelse för kulturlivet i Linköping kan inte överskattas.
Industrifastighet, Lithanders i Kungsbacka. Byggnaden bär funktionalistiska drag med pilotis, d v s den bärande pelarraden som frigör yta under byggnaden. Kontrasten mellan mark och hus ger ett svävande intryck. Pilotis var ett arkitekturelement som arkitekten Le Corbusier använde och utvecklade och som han menade var en av de fem grundstommarna för god arkitektur.
Stenbrytning. Sten som användes när E 6:an blev utbyggd vid Lindhovs gård. På bilden: Lars Bengtsson och på vagnen Otto Larsson. De har samlat ett jättestort stenröse på sin gård i samband med uppodling av mark. Där har sedermera blivit ett villaområde.
Fastigheten St. Nygat. 4.(b. 1903) rivningsvärderades av staden till 21.243 kr. (20 rum) Då blev markpriset 33 kr kvmeter. Nu byggdes, där huset låg, en lä nga på cirka 24 m. 3 vån. och vindslläg. källarlok. Övrig mark blev till gemensam gård, garage, gata och parkanläggning.
Fastigheten St. Nygat. 4.(b. 1903) rivningsvärderades av staden till 21.243 kr. (20 rum) Då blev markpriset 33 kr kvmeter. Nu byggdes, där huset låg, en länga på cirka 24 m. 3 vån. och vindslläg. källarlok. Övrig mark blev till gemensam gård, garage, gata och parkanläggning.
Nya Holmsunds Herrgård, färdigbyggd omkring 1815. Lantgården Östra Holmsund förvärvades av Per Elfstrand, som köpte till mer mark och byggde upp ett stort lantbruk. Nya herrgårdsbyggnaden uppfördes i fyra våningar av trä. Herrgården kallades nu för Nya Holmsund eller Stora Holmsund. Huset kröntes av ett åttakantigt torn där Elfstrand kunde se ut över Inre fjärden. .
Vägraset vid Sandvikens fabrik 1975. Raset kom sig av att massabalar lagrats i jättestora partier på mark vid kajen. Regeringen stimulerade nämligen fabriker att fortsätta producera, fast det inte fanns köpare i lågkonjukturen vid denna tid. Därför var man tvungna att "uppfinna" sådana här lagringsplatser. Grimsens bogserbåten "Örn" som låg vid kaj före raset fanns senare långt ut på älven.
Gerda "Gerd" Johansson, född 1897 i Fotskäl, sitter på en trappa som leder upp till en byggnad. Oklart var fotot är taget, troligtvis i Mark. Syster till Axel Johansson, Labacka. Dotter till Selma och Adolf Johansson som kom från Sätilatrakten. Familjen köpte och flyttade till Labacka 1:2 ”Lund” år 1912.
Skräddare Höglunds egna ord: Stugan byggdes av mormor 1832, hon var änka efter en bonde mitt emot Ristomta. men [stugan] var då bara en koja; sedan byggde farfar (född 1811) denna stuga (samma år som gamle Höglund föddes. Låg på byns mark. Far fick betala arrende.
Västra mark 5 juni 1968 I textilverkstaden på Västra marks sjukhus sitter en kvinna och dricker kaffe vid ett högt bord i förgrunden. Hon är klädd i en vit kofta och vitrandig klänning. Hon har en vit ring på höger ringfinger. En annan kvinna sitter delvis skymd på en stol bakom henne. En massa dukar och kuddar m.m. ligger på hyllor i bakgrunden.
Västra mark 5 juni 1968 En kvinna klädd i beige klänning och mörka, lågklackade skor står inne i biblioteket på Västra marks sjukhus. Böcker syns stående i bokhyllor bakom henne. Ett runt litet bord med fyra stolar runt omkring står till höger. En trätupp står på en duk på bordet.
Vykort med motiv över Jönköping och Vättern, tagen från Stadsparken. Bäckalyckan var ett av de områden som togs i bruk av den växande staden vid 1900-talets början. Här byggdes villor på mark som avstyckats från Bäckalycke gård, vars allé (nuvarande Bäckalyckevägen) syns i förgrunden.
Motiv över Jönköping och Vättern, tagen från Stadsparken. Bäckalyckan var ett av de områden som togs i bruk av den växande staden vid 1900-talets början. Här byggdes villor på mark som avstyckats från Bäckalycke gård, vars allé (nuvarande Bäckalyckevägen) syns i förgrunden.
Framschaktade träkistor på en tomt i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Träkistorna var en förutsättning för att kunna fylla ut och skapa ny mark i den norra änden av tomten. I den vänstra kanten syns en brygga som då låg i strandkanten mot Vättern.
Biotop för simsnäppa, Phalaropus lobatus. Sjaunja-myren 6/6 29 Häckterräng för simsnäppa i n. del af Sjaunja-myren. Boet låg på en risbevuxen myr, men blott ca 10 m från fastare mark, hvars kant markeras af mannens läge. Foto E. Wibeck
Häckterräng för kungsfågel, Regulus regulus, nära Kolåsen vid Fångsjöbacken i Fors socken, Jämtland Blandskog på sidländt mark (bäck tätt bredvid) med gran(mest), gråal och björk Boet låg på en 8 meters höjd i granen midt i bilden. Boets exakta plats utmärkes af en hvit rundel. Fot. Edv. Wibeck 27 maj 1914
Häckterräng för svartsnäppa, (Totanus fuscus) Tringa erythropus, å torr mark i björkskog, belägen mellan flera småsjöar väster om Fjällåsens station, Gellivare s:n Å den med tecknet x märkta platsen fanns d 12 juni 1916 ett bo med 4 något ruvade ägg Foto Edv. Wibeck
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.