Härslöv 11:1
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1959. Motiv av Krigare från 900-talet med svärd och sköld -Propaganda för 24-nde världsmästerskap i fäktning i Budapest 1959-
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Fundamenten till det luftbevakningstorn från andra världskriget som stod i en träddunge på Gamla Påskberget. Det var ca 10 meter högt och byggt av trä. Här ska också ha funnits ett litet hus, byggt av stora gatstenar, varifrån flyglottorna spanade och kunde rapportera eventuella inkommande bombflyg. På Bild 1 ses kanonen från Varbergs fästning skymta bakom träden. Karl Fredrik Olsson var redaktör (1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel.
'Bildtext: ''Bild 330. Utsikt från Fredriksstens fästning i Norge. Idefjorden. I förgrunden Halden (Fredrikshald). I bakgrunden till vänster Lommelands socken i Sverige.'' Vy över staden Halden med hus och byggnader intill vattnet. Båtar i hamn, väg och skogsklädda berg och havet. :: :: Fotonr. 7046:1-84 indelade som ''Landskapsbilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Lindhovs kungsgård sedd från ovan. Manbyggnaden uppfördes 1838 och gården är ett byggnadsminne i Lindbergs socken, norr om Varberg, som ligger på platsen för stadsbildningen Ny Varberg. Staden brändes ned 1612 och invånarna beordrades att flytta till Platsarna. Slottsherren på Varbergs fästning, Mogens Gyllenstierna, byggde då en ladugård på platsen och senare uppfördes där även en manbyggnad och gården fungerade därefter som överstelöjtnantsboställe fram till 1723.
Enligt bildförteckningen sägs detta vara "matsalen", men eftersom där är ett altare med tända ljus, flankerat av ljussatta enar på ett podium och rader av uppställda trästolar riktade ditåt, verkar det snarare vara en samlingssal. Väggarna bakom podiet täcks helt av målningar; Varbergs fästning och Platsarna,"Gamla Varberg", till vänster och Varberg sett från ovan till höger. Till höger står en orgel och på den, liksom på altaret står hyacinter så bilden är förmodligen tagen i juletid. Under fönstren sitter radiatorer (element).
Prins Carl inviger monumentet över danske fältherren Daniel Rantzau den 26 juni 1938. Prinsen står vid minnesstenen med några militärer i bakgrunden. På plats fanns också prins Harald av Danmark. Utöver att vara till åminnelse av Ranzau, som stupade på denna klippa i striden om Varbergs fästning den 11 november 1569, var tanken också denna som prins Carl uttryckte vid avtäckningen: "Men måtte också vår gemensamma minnessten i alla tider kunna bära vittnesbörd om att fred råder och alltid skall råda mellan Danmarks och Sveriges folk."
Strandbad vid Goda Hopp, nakenbad för herrar. I bakgrunden syns Varbergs fästning. Småpojkar var de som först tog nakna dopp vid klipporna här utanför staden. Vuxna män ur arbetareklassen, som inte hade råd att betala för vare sig bad i Kallbadhuset eller badkläder, började sedan också att besöka dessa badplatser; Goda Hopp, Skarpe Nord för damer och Djupa Dräkt tidvis för herrar, tidvis gemensamt. På 1910-talet önskade dock stadens styrande att badkläder användes. Badhytter uppfördes på badplatserna med föreståndare och biträden som hyrde ut baddräkter. Hytterna på herrarnas bad stod dock endast i några år innan de sveptes ut till havs.
En man står i en båt på Fattighusån (mellan Stampgatan och Ullevigatan i Göteborg), 1950-tal. Givaren Roland Segerstam var med i Mölndals Motorbåtsklubb i många år under 1950 - 60-talen. De hade ett litet båtvarv och hamn intill lilla bron (i närheten av Mölndals sjukhus) vid Mölndalsån. Avgiften var 6 kr/år för båtplatsen. Många av båtägarna var yrkesmänniskor från industrier och småfabriker i närheten, som plåtslagare och rörläggare mfl. Föreningen hade ett rikt socialt liv och givaren har flertal historier om detta. Bl a talas det om en båtresa som gjordes från motorbåtshamnen genom Mölndalsån hela vägen via Göteborg och ända ut till Älfsborgs fästning. Relaterade motiv: 2004_0627 - 0628.
Rantzaumonumentets avtäckning. Stenen invigdes av prins Carl den 26 juni 1938 till minne över danske fältherren Daniel Rantzau som stupade här 1569, men också för att stenen "i alla tider kunna bära vittnesbörd om att fred råder och alltid skall råda mellan Danmarks och Sveriges folk." som prinsen sa i i sitt invigningstal. Närvarande var prins Harald av Danmark liksom högre svenska och danska militärer. Stenen är omkring tre meter hög och en meter bred. Själva reliefen med Ranzaus bild är ca en halv meter hög och placerad så att han ser mot Varbergs fästning. Den latinska inskriptionen nedtill betyder "Skilda öden vid skilda tider" (Diverso tempore diversa fata). På grund av det strategiska läget vid Varbergs fästning har klippan flera gånger under historien använts för att ställa upp artilleripjäser vid belägringar av slottet. Under 1800-talet kallades platsen för "Daniels klippa" och 1861 lät Leonhard Fredrik Rääf där hugga in ett kors och namnet Daniel Rantzow (alternativ stavning); nu vid monumentets fot. Redan 1913 kom idén upp att resa en monument över Rantzau men föll i träda tills byggmästare A. Tell i Kungsbacka återupptog saken. En insamling skedde 1936 i Danmark och Varbergs stad ordnade med platsen. Vid invigningen uttryckte Varbergs stadsfullmäktiges ordförande, riksdagsman Sven Larsson, att staden med stor glädje emottog minnesstenen och lovade att vårda den väl.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tyskland, 1926. Motiv av J. Wolfgang von Goethe Författare Skald Naturvetenskapsman 1749-1832
Stadsporten Kavaljeren. Kavaljeren, stadsport i Kalmar fästning, uppförd i renässansstil 1697 av den tyskfödde byggmästaren Rudolf Bientz, som även var verksam vid byggandet av Domkyrkan. Ingenjören Daniel Schmidt som då ledde befästningsarbetena under Erik Dahlberg hade upprättat ritningarna. Ett annat namn på porten var Storbrovalvet eftersom K ledde ut till Storbron, en träbrygga, där i första hand fartyg i utrikesfart lade till. Karl XI:s namnchiffer återfinns på portens sjösida. In mot staden byggdes två kasematter för vaktstyrkan samt förråd. Här låg stadens lotsstation under början av 1800-talet och härifrån sköts även salut. Ordet kavaljer är i detta sammanhang en fortifikationsterm och betyder ett högverk, en påbyggnad på en befästning. (Uppgiften är hämtad från Kalmarlexikon)
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Hörnfastigheten p å Kungsgatan 22-Torggatan 7 sedd från torget. Byggnaden uppfördes 1769 och ersatte ett tidigare trähus som förstörts i den stora stadsbranden den 18 maj 1767. Byggherre var handlaren och rådmannen Peter Hierton från Eftra och hans hustru Barbara Gammal. Hennes föräldrar ägde ett tobaksspinneri i Varberg. Ritningarna utfördes av Sven Kellander, kommendant på Varbergs fästning, senare adlad Mannerskantz. Byggmästare var tysken Friedrich August König (senare Rex), som även byggde kyrkan tvärs över gatan. I rummet i hörnet mot torget finns ett stucktak från 1769 bevarat med allegoriska framställningar av de fyra stånden och initialerna B.G. och P.H. för byggherreparet och F.A.K. för byggmästaren. Mellan 1864-1897 ägde handlanden Adolf Lundquist huset och han lät bygga om det 1865, då det fick nuvarande klassicerande fasad. Byggnaden kallas efter honom det Lundquistska huset. I bottenvåningen ligger Carl Nilsson och Son:s järnaffär och till höger i bild försäljs lampor och glas. En man korsar gatan bärande en apparat med slang.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Karl XII - 1697-1718
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.