Karl Olsgården. Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)
Från 299 kr
barn, paddel, stege, klättrare, korg, hydda, fotografi, photograph
Fivelstads kyrka
fotografi
arkitektur, i staden
nötkreatur, boskap, fotografi, photograph@eng
Ritning på stugan som användes som snusdosmakeri i Rössbo. Byggd i korsknut med timmer i stolpar, torvtak och tegel med tredingstak i rum och kök.
Här ser vi fähusdelens gavel och ladans baksida. Ett högt nät sitter på stolpar runt ladgården. Troligen hade man hönsgård här och skyddade dem mot rovfåglar.
Här längs vägen ner till Smiss med utsikt mot Lausbackar norrut står en modern slantun med 5 sågade slanar spikade på stolpar.
Vägstation S1, Kristinehamn, filial Stolpen. Garagebyggnad. På marken buntar med snöstör, troligen av enbuske. Mot väggen lutar några vägmärken med stolpar av fyrkantsträ. Redskapslåda.
Vägstation P7, Bollebygd. Förrådsbyggnad. Vid gaveln upplag av vägmärken, bland annat vägmärke "Annan fara" med tilläggstavla "Vägarbete", stolpar till vägmärken. Sten- och stubbrytare.
Statens Järnvägar, SJ Oa 100048. Standard Oa-vagn. Treaxlig stolpvagn med lämmar, tillverkad 1949. Alla stolpar var fällbara. Vagnen användes för tunga transporter.
Vid kajen i Nättraby hamn ligger en barkass med inbyggd styrhytt. På yttre spåret godsvagnar IN2, bakom dem en öppen sommarvagn 43. Bakom kranens stolpar en träkolsvagn.
Tomteboda. Statens Järnvägar, SJ. Tomteboda-Värtan. Elprovsträckan vid Albano, en järnvägsstation mellan Karlberg- Värtan. Kontaktledning med dubbla stolpar och två bärtrådar.
Ena flygelbyggnaden på Gärdslösa prästgård, samt Stagnelius minnessten. Byggnaden kallas "änkesätet". Uppfört av timmer i stolpar, panelad samt rödfärgad, med spåntak.
Björkhult Impregneringsanstalten. Upplaget av färdiga stolpar. I bakgrunden Järnvägslinjen Linköping - Hultsfred. Impregneringsanläggningen är belägen i närheten av Björkhults station på nämnda järnväg.
Hagfors bruk. Hotellet. Rött hus och fönsterfoder med stolpar på verandan, gröna fönsterbågar och rött tegeltak. Lilla huset rött med vita kanter, gröna soffor i parken.
Under stormen 1915 vräktes ett 50 tal stolpar omkull utan att brytas. Bilden tagen från linjen Jönköping - Forserim den 15 maj 1915.
Björkhult Impregneringsanstalten. Utsikt över impregneringsområdet med stolparna upplagda i sina banor. I viken nedanför väntar nya stolpar på att bli impregnerade.
Fiskeläget på Högnäs udde, åt sydsidan. Sex stycken bodar i rad, byggda av stolpar och bräder, sticktak. ... Flisgolv. Vid stranden båtkåsar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.