Strandnära kvarteret Komministern i Linköping 1967. Dokumentation inför rivning för ny och modernare villa- och radhusbebyggelse i området.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från Nygatan 22 i Linköping. Miljön dokumenterad av Östergötlands museum 1929. Vy från sydväst.
Vy över Järntorget i Linköping mot gårdarna på adresserna Storgatan 62-70. Trevåningsbyggnaden i blickfånget var i början av 1800-talet i familjen Pihls ägo, vilket namngivit gränden Pilens backe som mynnar ut genom valvet. Envåningsbyggnaden intill är den gamla Skolmästaregården, det vill säga rektorsbostad, och uppförd i slutet av 1600-talet. År 1897 blev mekanikern Karl August Pettersson ägare till gården och denne inredde där en av stadens första cykelverkstäder. Båda gårdarna är flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från Stationsgatan (senare Norra Promenaden) i Norrköping omkring förra sekelskiftet. "Oxvalla slott", som hörnfastigheten stundom benämndes vid tiden, uppfördes under 1800-talets sista år.
Tanneforsgatan 2 i Linköping. Året är 1926. Byggnaden är en i en länga av fyra hus som bildar front på Trädgårdstorgets västra sida. Inom kort skall husen rivas och ge plats för affärspalatset Delfinen. Ännu håller dock Wilhelm Göranssons efterträdare sin speceri- och diverseaffär öppen. I bakgrunden skymtar Linköpings saluhall.
Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Byggnaden uppfördes 1892-95 efter ritningar av Frans A Påhlman. Den lägre byggnaden till höger byggdes som personalbostäder för SJ. Bild från omkring 1895.
Parti av Garvaregatan i Norrköping. Kvarteret Busken inrymde Bryggeribolaget. År 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings Förenade Bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här producerades ett tiotal olika ölsorter och ett tjugotal läsksorter. Bryggeriet lades ner i början av 1970-talet och bryggeriet är idag ombygt till bostäder. Vy mot nordost.
På vandring genom Magistratshagen höll fotografen upp och riktade sin kamera mot Linköpings nordvästra delar. Enligt given information skedde det beskrivna 1910.
Under en period av sanering inom kvarteret Badhuset och nyproduktion fungerade en större, grusad yta som bilparkering. Husen i fonden hade vid tiden adressen Repslagaregatan 10.
Kvarteret Dalkullans norra del som det tog sig ut 1973. Det höga bostadshuset har då som nu adressen Snickaregatan 27. Fastigheten till höger bar tills den revs adresserna Drottninggatan 10-12. Vy över Hamngatan mot väster.
Medfaren och lite oskarp vy över Linköpings norra delar. Vy från Sankt Larskyrkans torn. Odaterad bild som bär 1920-talets prägel, möjligvis 1924 som bar särskilt höga vattenflöden.
Parti av Norrköping genom vy från Hamnen mot Strömsholmen och med stadens centrala delar i fonden. Vykort postgånget 1917.
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Systembolagets butik på Sankt Larsgatan i Linköping. Byggnaden uppfördes ursprungligen som del i stadens gasverk. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning.
Kungsgatan 13 i Linköping 1955. Från en dokumentation av gatans rivningshotade hus vid tiden.
Ett par gossar i samspråk på trappan till John Landgrens urmakeri i Linköping. Pojken närmast dörren ståtar trots sin ringa ålder med ett eget ur. Månne en av makarnas Landgrens söner.
Utan god orientering kring platsens historia, torde denna husrad i Linköping vara hart när omöjlig att bestämma. Fastigheten Nygatan 17 och påföljande hus kom att rivas för att ge plats för utläggningen av Lilla torget (Gyllentorget) och rådande kontors- och affärhus väster om den öppna platsen. Foto 1967.
Fotografi som ingår i serie med syfte att dokumentera Nygatan 51 i Linköping. Bilden visar gårdens fasad mot Sankt Korsgatan, dit uppenbart Linköpings Centralbryggeri hade leverans.
Ett riktigt gammalt vittnesmål av Storgatan i Linköping. Vy från gatans krön vid Järntorget med blicken vänd österut. Till vänster en skymt av stadens läroverk, sedermera stadshus, som sedan 1860-talets mitt utgjort ett självklart inslag i gatubilden. Huset mitt över gatan, Risellschöldska gården, revs redan omkring år 1880 och bär omvänd kännedom genom att sällan blivit avbildat. Lagmanskan Vendla Risellschöld hade som änka köpt gården 1835 och besatt den till sin död 1851. Därefter utbröt en långvarig arvstvist som hade grund i att hon i förstone testamenterat gården till staden som bostad för dess landskamrer, men ändrat till förmån för stadens borgmästare. Först efter närmare tio år kunde högsta domstolen avkunna dom till landskamrerarnas fördel. Gården benämns därefter Landskamreraregården och sedan 1880-talets första år står där gårdens efterföljande gatuhus i italiensk renässansstil. Odaterad bild som kan beläggas till 1870-talet.
Beckmanska gården på Stora torget i Linköping. De bägge sammanbyggda husen som uppfördes i slutet av 1700-talet övertogs år 1852 av handlarna Carl Jacob Andersson och Wilhelm Beckman. Vid tiden för bilden var dessa herrar avlidna men deras renommé var som synes hågkommet genom handelsrörelsens efterträdare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.