Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till dörrar i och invid södra trapptornen. Dörrar och karmar av ek. Dörr till kullrummen. Dörr mellan jordvåningen och fängelsetrappan. Dörr mellan jordvåningen och sydvästra trapptornet. Dörr till värmekamrarna i södra trapptornen. Dörr till vinden. Konstruktion, fast inredning. Dörr, kullrum, fängelsetrappa, jordvåning, trapptorn, värmekammare och vind. 54x58 cm. Tusch, rött, brunt, gult och grått. Linjalritning. Osignerad.
Från 299 kr
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Kansliflygeln. Ritning till inredning av östra rummet 2 tr upp. Plan, Sektion, Fast inredning. Kansliet 2 tr, panel. 65x84 cm. Tusch, rött och gult. Linjalritning. I Gust Clason 27 Oktober 1900. C Bergsten och A V Fagerström.
Skogshuggare i arbete. Illustration i en av Nordiska museets frågelistor som visar "klossning", "skulkning" eller "tsjöitning" av stocken. För att hugga stockens sidor jämna markerades en jämn linje längs dess båda sidor, antingen med hjälp av ett kritat snöre eller genom att på fri hand hugga upp en linje. Därefter gjordes djupa tvärhugg med jämna mellanrum längs stocken.
Akvarell. Två män / studie ur olika vinklar av en man i dräkt. En man i profil (med käpp) och en bakifrån i helvit dräkt.Vingåker. Detaljskiss av huvudet. Text: "Kan äfven vara smalare baktill (?)i Rocken och kortare i lifvet" Dräktskiss ur en skissbok av Johan Gustaf Sandberg, Nordiska museets arkiv. Invnr: NM.0080508
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Plan av mittenpartiets jordvåning (främre högra delen) Föregående ritning makuleras. Omarbetning av en den 4/10 1899 daterad ritning. Plan. Jordvåning, mittenpartiet.125x70,5 cm. Tusch och rött. Linjalritning. I Gust Clason 15 maj 1900. Fredrik Falkenberg.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till fönsterkarmar och bågar i mittenpartiet. Vägg eller spröjs. Losholz. Droppnäsa. Stendager. Karmdager. Överstycke. Lättlucka. Bottenstycke. Konstruktion. Fönster och mittenparti. 82x102,5 cm. Tusch och rött. Linjalritning. I Gust Clason 2 mars 1904. C V Petterson.
Handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Mora, Dalarna. Nordiska museets inventarienummer 57339L. Två kvinnor, den vänstra bär kasung (päls), kjol, magd (förkläde) och trasu (huvudduk). Vid den högra kvinnan finns texten vid bröllop fadderskap, på tröjan står grön samt röda uppslag, kjolen benämns svart och förklädet blå randigt kattun.
Färglagd blyertsskiss. En stuga sedd på avstånd med utsikt över gårstundet. En kvinna i dräkt på förstukvisten. Bakom stugan en kyrka. "En stuga i Elfsdalsby i hvilken Kung Carl d XI under sin resa i Dalarna dansade på ett Bondebröllop d 13 juni 1686. D 22 augusti 1853". Ur skissbok märkt G.V Palm, Nordiska museets arkiv.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Mittpartiet. Vind. Plan och sektioner av fotografiateljen och trapporna över vapensalen. Ateljefönstret. Fyllning. Mörkrum. Rum för plåtar. Dörren ut till vinden. Fotografi atelje. Plan och sektion. Mittparti, vind, fotografiateljé, vindstrappor och mörkrum. 131x93,5 cm. Tusch, rött, gult, grönt och brunt. Linjalritning. I Gust Clason 20 februari 1904. P J K Petersson.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till golv i Stora hallen. Nedre delen av hallen: Järn, Koppar, Zink, Bly, Mangan, Silver, Nickel. Södra delen av hallen: Kobolt, Svavel, Guld, Kvicksilver, Kisel, Lerjord, Kalkjord. Cirkelsymboler för varje ämne. Plan. Stengolv, stora hallen. 46x 97 cm.Tusch och brun krita. Linjalritning. I Gust Clason 23 april 1899.
Ritning på väv över Nordiska museets byggnad. Ritning till desinfektionsbyggnad. Planritning, sektion, fasad. desinfektionsbyggnaden Lusknäppen. 37x68 cm. Tusch, blått, brunt, gult. Linjalritning. I Gust Clason. "Att denna ritning blifvit af Stadens Byggnadsnämnd denna dag fastställd betygas Stockholm den 10 Juni 1903 P Hallman c.f. Stpl: Ing till Byggnadsnämnden 11 Juni 1903 No 159/1892"
Hur skulle unika plagg från en beställningsateljé som NK:s Franska damskrädderi kunna se ut i dag? I en pop up-utställning gjorde studenter vid Beckmans Designhögskola sina tolkningar av morgondagens couture med originalkreationer från 1900-talets legendariska beställningsateljé som inspirationskälla. Beckmans x NK:s Franska visades 17 september till 7 november 2021 i Nordiska museets stora hall.
Handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Mora, Dalarna. Nordiska museets inventarienummer 57339L. Två kvinnor, den vänstra bär kasung (päls), kjol, magd (förkläde) och trasu (huvudduk). Vid den högra kvinnan finns texten ”vid bröllop fadderskap”, på tröjan står ”grön” samt ”röda uppslag”, kjolen benämns ”svart” och förklädet ”blå randigt kattun”.
Delvis akvarellerad handteckning av J W Wallander. Mansdräkt från Mora. En man sittande vid ett bord. Nordiska museets inventarienummer 57339L. Mannen, som sitter och klipper vid ett bord, bär en röd kringelatt (kilmössa), ett uppknäppt vitt livstyttje (väst), en skjorta, ett par skinnbyxor samt en stjimpa (förskinn).
Handteckning av J W Wallander. Mans- och kvinnodräkter från Leksand, Dalarna 1857. Roende man. Nordiska museets inventarienummer 57339j. Mannen har en hatt eller kaskett på huvudet, skjorta, väst, laskade (broderade) skinnbyxor, knäband och strumpor. Kvinnan bär rödhättan på huvudet, överdel, skinnliv, halskläde, svartrandig gulmajd (förkläde) och svart yllekjol.
Porträtt av Hjalmar Hazelius i uppskattningsvis 35-årsåldern omkring 1865. Medlem av Hassela-släkten som bland andra fostrat kusinen Artur Hazelius, grundaren av Nordiska museet och Skansen. Även Hjalmars far var i sin tid en mycket omskriven person. Under sin levnad medlem i det moraliskt och patriotiskt inriktade Manhemsförbundet, i eftervärlden ännu hågkommet inte minst genom författaren med mera Carl Jonas Love Almqvists ledande roll. Likt Almqvist sökte Hjalmars far en tid att leva bondeliv i Värmland. Han dränkte sig senare i Edsviken tillsammans med en tjänsteflicka som Almqvist fört med sig från Värmland. Händelsen ska influerat Almqvist till romanen "Drottningens juvelsmycke". Den avporträtterade Hjalmar Hazelius var även för egen del omskriven för främst sitt starka religösa intresse. En tidig studieresa till Skottland och kontakten med frikyrkopionjären James Lumsden fick betydelse den svenska frikyrkorörelsens framväxt. Hjalmar var till yrket lantbruksdirektör och godsägare till Haddorp säteri i Slaka socken. År 1873 förvärvade han Stensnäs egendom i Ukna. Efter tio år i på Stensnäs bröt han och makan Anna Erika Segerbrand upp för nytt boställe i Klackeborg säteri i Järstad socken.
"Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Malmö Straff och Arbetsfängelse". Album med porträtt av fångar med tillhörande kommentarer om brotten de dömts för. I några fall har även gjorts noteringar om "karaktärsdrag", utseende eller vissa biografiska data. Både män och kvinnor förekommer på bilderna. Albumet är reprofotograferat kronologiskt sida för sida från pärm till sista blad. Album från Nordiska museets arkiv. Fångalbum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.