Servis från Bo Fajans, tidigt 1900-tal. Äggkarott dekorerat med en tupp, saltkar i from av en topp, två äggkoppar, två assetter samt en tillbringare.
Från 299 kr
Servis från Bo Fajans, tidigt 1900-tal. En skål, äggkarott med lock, salt- och pepparkar, ett fat samt två äggkoppar, alla dekorerade med tuppar.
Servis från Bo Fajans, tidigt 1900-tal. Tekanna, fat, skålar och koppar.
Trycksak "Festnummer utgifvet af Ny Illustrerad Tidning" med anledning av Nordenskiölds expedition år 1878 - 1880 med skeppet Vega.
Trycksak: program för "Nordenskiöldsfesten", festligheterna i Stockholm vid skeppet Vegas ankomst söndagen den 25 april 1880.
Illustrerad trycksak: meny och musikprogram för Svenska Segel-sällskapets festligheter på Grand Hotel den 26 april 1880, till ära för A. E. Nordenskiöld, L. de Palander och besättningen på skeppet Vega.
Trycksak: "Idun. å Hasselbacken den 5 maj 1880. A. E. Nordenskiölds autobiografi", meny och frisprogram. Omslag illustrerat av Carl Larsson. Handskrivna anteckningar om mat på baksidan.
En typisk massebild, där man direkt lägger märke till hans pedagogiska förmåga: han ställer upp 6 redskap på jämna avstånd på en bräda mot en vägg, så de tydligt framträder. Han vill så tydligt som möjligt visa hur redskapen ser ut. Spaden är av uråldrig typ, vilken ännu användes in på 1900-talet, innan fabriksgjorda med hela metallblad slog igenom. Denna spade är järnskodd genom att ensmidd "hylsa" med skarpa kanter är trädd på skaftet. Upptill avslutas järnskoningen med en utstickande ögla på var sida. Genom öglans hål är en spik slagen in iträet, vilket håller järnskoningen på plats. Att kunna smida sådana järnskoningar i gårdens smedja tillhörde den tidens allmänbildning. Skaftet är breddat upptill och försett med en greppvänlig valk baktill och inte genombrutet som på moderna spadar. Skaftet är rakt och dess enkla formgivning elegant. Greparna användes främst vid arbete med gödsel och släke. Den vänstra är av modernare slag med smidda horn, möjligen kluvna ur ett och samma järnstycke. Fästet sitter baktill längst nere på träskaftet, där en genomgående nit och en järnring längst ner håller hornen på plats. Skaftet är rätt långt och något böjt och dess avslutning upptill är likt en gaffels, inte en spades. Greparna 2, 3 och 4 är alla gjorda av trä med järnskodda horn fästade med nitar. Greparna är välarbetade med tappade och pluggade slåar. Själva skaftets nedre del utgör det mellersta hornet. Skaften och hornen är kraftigt böjda, vilket innebär att man varit tvungna att leta efter självvuxna ämnen att tillverka dem av. Grepe nr 5 är något annorlunda genom att hornen är platt avsmalnade utan järnskoning. Den är heller inte lika böjd som de övriga. Den är också den största av greparna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.