Stereokort ur serien Les théatres de Paris, utgiven av BK, Paris på 1870-talet. Bilden föreställer en scen ur operan Afrikanskan. Stereokortet är ett så kallat French tissue bestående av ett handkolorerat albuminfoto monterat i kartongram med tunt papper på baksidan. När kortet belyses bakifrån framträder färgerna. Kopian av kortet har framställts med två olika metoder: skanning på flatbäddsskanner och fotografering på ljusbord.
Från 299 kr
Stereokort ur serien Les théatres de Paris, utgiven av BK, Paris på 1870-talet. Bilden föreställer en scen ur operan Friskytten. Stereokortet är ett så kallat French tissue bestående av ett handkolorerat albuminfoto monterat i kartongram med tunt papper på baksidan. När kortet belyses bakifrån framträder färgerna. Kopian av kortet har framställts med två olika metoder: skanning på flatbäddsskanner och fotografering på ljusbord.
Vykort, "Varberg. Från Påskberget". Vy genom trädstammarna mot festplatsen på Gamla Påskberget, där folk sitter på parkbänkar. I bakgrunden anas gungor och här låg en stor dansbana. Från att ha varit ett kalt berg förvandlades det från 1870-talet till en lummig skog under ledning av rektor Herman Rodhe, ett par kollegor till honom och deras elever i föreningen Småfoglarnes vänner.
Efter påskriftens upplysning motsvarar den avbildade mannen väl med vice häradshövding Fritz Aurell. Född 1840 och uppvuxen i Stora Åby socken i södra Östergötland. Från senare delen av 1870-talet hovrättsassessor i Jönköping och en tid därefter i samma tjänst i Malmö. Foto omkring 1870.
En järnvägsknut som Mjölby krävde ett rejält lokstall. Ett första byggdes redan i början av 1870-talet och låg i kvarnområdet men år 1915 kunde den nya anläggningen söder om stationsbyggnaden tas i bruk. Här rundlokstallet med sina 12 platser. Foto 1986.
Högby ödekyrkogård är en av otaliga platser med fantasieggande prägel i Östergötland. När den gamla kyrkan revs i början av 1870-talet fann man inte färre än sju runristade stenar. Den mäktigaste stenen, Högbystenen, placerades på platsen för den gamla kyrkobyggnaden. Här låter sig personal från Östergötlands museum imponeras. Foto 1985.
Det var nästan otänkbart att inte ha en smedja på gården. Att vara smidkunnig var en nödvändighet. Det var så mycket järndetaljer till redskap och verktyg som man måste göra och laga, så man var här mycket ofta. Denna vackra smedja är troligen från 1870-talet. I dörren står Lars Nilsson 42 år och hans mor Stina Greta Persdotter 69 år.
Manbyggnaden kan vara uppförd 1870 när denna part kom till. Det är en parstuga med typiska fönster för tiden med foder och trekantsfönster på gaveln. Taket var ursprungligen belagt med spån, senare papp. Köksbakbygget var tämligen nytt när bilden togs. Till höger står en brygghusflygel från 1870-talet. Vid grinden ser det ut som det står en kvarnsten!
Sommarvillan Åhyddan nära Stångåns utlopp i sjön Roxen. Uppförd av järnhandlare Mauritz Hydén i början av 1870-talet. Vid tiden för bilden skrev man år 1898 och tidningen Östgötens redaktör Isidor Kjellberg hade varit ställets ägare en längre tid. Enligt en påskrift ser vi honom på bryggan invid sonen Emil. Samma källa uppger att vi på verandan skymtar hushållerskan Christina Andersson.
Linköpings domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1747-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att i stora drag omdanas och erhålla sitt nuvarande utseende.
Vy mot Finspångs slott i dis. I förgrunden den smäckra järnvägsbron över Skutbosjön som tillkom i samband med järnvägsbygget mellan Finspång och Pålsboda under 1870-talet. Konstruktör för järnvägslinjen inklusive bron var mångsysslaren Claes Adelsköld. I broräcket återkommer beställarens initialer i relief, brukspatron Carl Ekman.
Ett av många högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Linköpings paradgata Drottninggatan var inget undantag, tvärtom, och bruksägare Christian Sjögreens fastighet från det sena 1870-talet uppfyllde sannolikt anspråken. Foto 1956 kort före rivning.
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är några år in på det nya seklet. I fonden ses Östgötabanken, uppförd i slutet av 1870-talet. För ritningarana stod stockholmsarkitekten Fredrik Olaus Lindström. Vid tiden för bilden har en ombyggnad nyligen genomförts. Den synligaste förändring visar tornet som 1907 försågs med en huv.
Vy mot Norsholms gamla herrgård. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Herrgårdens bottenvåning är en rest av 1600-talets manbyggnad. Tidens utseende fick efter en ombyggnad på 1870-talet. Vid tiden för bilden ägdes gården av kapten Axel Abelin med makan Eva Elisabeth.
Vy mot Norsholms gamla herrgård invid Roxens östra strand. Dokumenterad av den flitige amatörfotografen tillika översten Lars Fredrik Lovén 1893-94. Herrgårdens bottenvåning är en rest av 1600-talets manbyggnad. Tidens utseende fick efter en ombyggnad på 1870-talet. Vid tiden för bilden ägdes gården av kapten Axel Abelin med makan Eva Elisabeth.
Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod ungefärligen på platsen för dagens västra landfäste av Drottningbron. Närmast till vänster ses bebyggelsen i det forna Tannefors kvarter nr. 27 som till delar tillhörde Jon Asklunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Stationen anlades 1866. Men redan på 1870-talet ersattes stationshuset med en tegelbyggnad. Mekanisk växelförregling. Bangården utvidgades. Industrispår till Karmansbo järnverk. KURJ, Köping - Uttersberg - Ryddarhyttans Järnväg. När Köping - Uttersbergs Järnvägsaktiebolag ,KUJ, köpte Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, URJ av Riddarhytte AB 1 januari 1911 beslöt man att de båda järnvägarna skulle få ett nytt namn, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, KURJ..
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.