L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Omkring år 1920 togs den här bilden av ett så kallat putsarelag på LSSJ. Fru Allida Sjöberg har tagit bilden, då boende i Källby. Hennes far ses som tvåa från vänster. Det gällde på den tiden att hålla järnvägsbanken ren och fri från ogräs och därför sändes regelbundet putsarelag ut för att rensa upp. Laget arbetar här på sträckan Vinninga - Skara under ledning av banmästare A. Skog i Skäggatorp. På bilden ses från vänster: Johan Svensson, Österbäcken, Händene. S.G. Fred, Fredsborg, Händene. Albert Karlsson, Ekåsen, Hasslösa. Johan Gustavsson, Nya Ledet, Hasslösa. August Skog, Skäggatorp.
Från 299 kr
Vykort med motiv av Långlöts kyrka. Långlöts kyrka är belägen på en sluttning mot Östersjön. Den är en salkyrka med rakslutet kor. Sakristian är vidbyggd på korets nordsida och torn vid västgaveln. Tornet är förskjutet mot söder i förhållande till långhusets mittaxel. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på sydfasaden. 1795-96 omvandlades kyrkan till den nuvarande salkyrkan. Av den ursprungliga medeltida klövsadelskyrkan tillkom ettappvis under 1100-talet och första hälften av 1200-talet. Återstår västtornet liksom murverk i södra långsidan och delar av östgaveln. Valven förstördes, de kvarstående väggarna sänktes. Långhuset utvidgades åt norr, varför tornet kom att stå förskjutet åt söder. Sakristian tillkom 1855. Långlöt är en av de få öländska kyrkorna som inte fått sitt torn förändrat efter medeltiden; klockvåningen är bevarad med rundbågiga ljudpluggar från cirka 1200, försedda med mittkolonett. Byggnadskropparna har skilda sadeltak. De vitputsade murarna genombryts av stora rundbågiga fönster. Kyrkans nyklassicistiska, ljusa inre täcks av ett trätunnvalv. Interiör och inredning är väl bibehållen.
Här ser vi hela gårdsparten öster ifrån. Masse har stått alldeles utanför änget som ännu finns kvar och tagit denna bild så man ser alla byggnaderna. Manbyggnaden har ett litet fönster uppe under taket. Det visar som flera andra hus i socknen att manbyggnaden ursprunligen var ett flistakshus med högre långväggar. Dessa sänktes och den sten man fick över byggde man på gavelspetsarna med, så man fick ett modernt brant tak, se t ex Bild 569. Det ligger en stenhög och finns en stenmur på vänstra sidan om huset. Det borde betyda att här stått ett hus tidigare, men när är osäkert. Sedan ser vi brygghusets gavel, baksidan av troligen en smedja under faltak, vidare den vinkelbyggda ladugården och hitom en vinkelbyggd bod. Byggnaderna ligger lite otraditionellt, ladugården borde stå framför manbyggnaden. Det kan möjligen höra samman med att när den andra parten flyttades upp till nuvarande landsvägen till Alskog, behöll man här de bästa byggnaderna från båda parterna.
Översvämning av Veselången - en utdikad sjö på gränsen mellan Veddige i Halland och Horred i Västergötland. Höstackarna, som sticker upp ur vattnet, har inte hunnit bärgas i tid. Sjön Veselången sänktes 1855-1865 och blev då hälften så lång som tidigare. 1883 var den fortfarande sjö, då dess namn i ett lexikon ("Namn och bygd" av C M Rosenberg) beskrevs som stammande från 1300-talet (Uisulang) och kan tolkas som "långsjön i maden". Stammen anses vara vis-, som även finns i Viskan, och "visa" lär här betyda "fuktig ängsmark". Sjön har alltså dikats ut senare för att vinna odlingsmark, men fortfarande översvämmas dessa vid perioder med högt vattenflöde i Viskan, så Veselången återuppstår då i någon mening.
fotografi, skeppsporträtt
Före utblåsningen av kokarens innehåll till massabingarna sänktes trycket till ett eller annat kg/cm övertryck.Den utblåsta svalesyrlighetshaltiga ångan leddes till någon av råsyrebehållarna, vars innehåll därvid förstärk- tes till koksyra.Bilden visar hur de båda bröderna Lothson (förste och andre kokare) med vattenslangar spolar ut kvarblivna rester ur kokaren. >> I massabingarna, som var försedda med silbotten, skedde en första tvättning av massan.När vattnet sjunkit undan, transporterades massan vidare till si- leriet via bandtranportör i bingens botten och därpå följande skoptranspor- tör.Vid tiden omkring 1920 måste ännu placeringen av massan på transportban- det ske för hand.En "massaösare" var en gång nära att förlora livet, när blåsning av misstag påbörjades till den binge, där han befann sig.Normalt skulle alltid massaösaren vara ur bingen, oavsett till vilken binge blåsningen skedde.I taket ovan kokaren syns de båda luckor från de ovanlig- gande flisbingarna, genom vilka den huggna vedflisen tappades ned i kokaren via påsatta kåpor av väv.När taket i kokeriet en gång höjdes, förlorade bingarna delvis sin trattform, vilket nödvändiggjorde handarbete, när bingarnas innehåll inte var så stort.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.