Erik Östlund från Brunn. Skomakare och spelman. Ägnade sig även åt tidningsskrivande med i regel kulturhistoriska artiklar från Hedesunda, därav många förnämliga. Han avled i Gävle. Bilden från 1920-talet.
Från 299 kr
Scen ur det kulturhistoriska spelet Sancta Maria (av Zacharias Topelius) i Sankt Nicolai kyrkoruin i Visby 1901. Med pulik i förgrunden. Bild publicerad i tidningen Idun i augusti 1901. Skannat glasnegativ
Regissören Ossian Hamrin med delar av ensemblen utanför Sankt Nicolai kyrkoruin inför framförandet av det kulturhistoriska spelet Sancta Maria (av Zacharias Topelius) 1901. Bild publicerad i tidningen Idun i augusti 1901. Skannat glasnegativ
Kulturhistoriska festtåget och Festspelet i Falköping den 5 augusti 1934. Historiens gudinna, skrivande å hävdens blad. Hon åtföljes av de tre nornorna, Urd, Verdandi och Skuld, vilka å slända spinner på ödets trådar. Fantasidräkter.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Klostergrupp, bestående av munkar, nunnor och korgossar. Priorn bär krucifix, den andra munken en vigvattenskål samt nunnorna radband. Korgossarna bär rökelsekar samt vaxljus.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Bondfolk från Falbygden på resa till stan. Mor bär "mössa och stycke", en vacker och klädsam huvudbonad, som användes allmänt till mitten av 1800-talet eller något senare.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Bronsåldersmän, klädda i mantlar, som förfärdigats med den ryktbara Gerumsmanteln som förebild, de bär dolkar i bältet samt yxor, vilka är avgjutningar av processionsyxor från bronsåldern.
Kulturhistoriska festtåget och Festspelet i Falköping den 5 augusti 1934. Äldre militärer i tidstrogna uniformer. Tvenne infanterister i 1828 års uniform samt en i 1845 och en i 1872 års modeller.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Karduansmakare var yrkesmän för finare läderberedning. I gruppen ingår skråets ålderman med åldermanskåpan, två bisittare med välkomma samt tre gesäller med till yrket hörande verktyg. Kläderna representerar 1600-talets dräktskick.
Söndagen den 21 december 1913 öppnade Östergötlands museum sina då nya lokaler vid Stora torget för allmänheten. I Hushållningssällskapets hus hade man lyckats hyra tre rum mot torget som gav utrymme för en kulturhistorisk utställning med stora inslag av konst. Här en insyn från 1916.
Ett av Östergötlands museums uppdrag är att värna kulturhistoriska värden och om det misslyckas dokumentera förändringar i länsinvånarnas livsrum och då i första hand den fysiska miljön. Den föregående diskussionen kring de omfattande rivningarna i kvarteret Brevduvan i Linköping låter sig inte beskrivas i denna presentation men åtminstone två hus fick stå kvar, Ågatan 35 och 37. Här från gårdssidan 1988.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.