Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Bondfolk från Falbygden på resa till stan. Mor bär "mössa och stycke", en vacker och klädsam huvudbonad, som användes allmänt till mitten av 1800-talet eller något senare.
Från 299 kr
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Bronsåldersmän, klädda i mantlar, som förfärdigats med den ryktbara Gerumsmanteln som förebild, de bär dolkar i bältet samt yxor, vilka är avgjutningar av processionsyxor från bronsåldern.
Kulturhistoriska festtåget och Festspelet i Falköping den 5 augusti 1934. Äldre militärer i tidstrogna uniformer. Tvenne infanterister i 1828 års uniform samt en i 1845 och en i 1872 års modeller.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Karduansmakare var yrkesmän för finare läderberedning. I gruppen ingår skråets ålderman med åldermanskåpan, två bisittare med välkomma samt tre gesäller med till yrket hörande verktyg. Kläderna representerar 1600-talets dräktskick.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Klostergrupp, bestående av munkar, nunnor och korgossar. Priorn bär krucifix, den andra munken en vigvattenskål samt nunnorna radband. Korgossarna bär rökelsekar samt vaxljus.
Kulturhistoriska festtåget och Festspelet i Falköping den 5 augusti 1934. Historiens gudinna, skrivande å hävdens blad. Hon åtföljes av de tre nornorna, Urd, Verdandi och Skuld, vilka å slända spinner på ödets trådar. Fantasidräkter.
Söndagen den 21 december 1913 öppnade Östergötlands museum sina då nya lokaler vid Stora torget för allmänheten. I Hushållningssällskapets hus hade man lyckats hyra tre rum mot torget som gav utrymme för en kulturhistorisk utställning med stora inslag av konst. Här en insyn från 1916.
Ett av Östergötlands museums uppdrag är att värna kulturhistoriska värden och om det misslyckas dokumentera förändringar i länsinvånarnas livsrum och då i första hand den fysiska miljön. Den föregående diskussionen kring de omfattande rivningarna i kvarteret Brevduvan i Linköping låter sig inte beskrivas i denna presentation men åtminstone två hus fick stå kvar, Ågatan 35 och 37. Här från gårdssidan 1988.
Interiör från Östergötlands museum 1916. Vid tiden och fram till 1922 drev museet sin verksamhet från Hushållningssällskapets hus vid Stora torget i Linköping. Här hade man från 1913 hyrt lokaler i husets tredje våning, och i tre rum mot torget förevisade man omkring 200 målningar vid sidan av kulturhistoriska föremål av blandad karaktär.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Skördefolk. Utrustade med brukliga handredskap drar en flock drängar och pigor ut till arbete på åker och äng. De medför matväskor ("tjutulvar") och tina samt ölstånkor och brännvinskärl, såsom det brukades i "den gamla goda tiden".
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Ållebergs ryttare. Denna grupp utgör en illustration till den bekanta sägnen om ryttarna i Ålleberg. Dräkterna är från Gustaf II Adolfs tid, enär variationer av sägnen hänför sig till denna tid. Hjälmarna är gyllene som i sägnen.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. I täten av tåget rider två fanfarblåsande trumpetare, klädda som pager från Gustaf II Adolfs tid. Därefter följer svenska flaggan med en scoutgrupp som fanborg. Scouterna bär devisen "vörden fädrens minne".
Kulturhistoriska festtåget och Festspelet i Falköping den 5 augusti 1934. En järnåldersgrupp med diktens Frithiof och Ingeborg samt Björn och en annan kämpe. Dräkterna är vikingatidens. Hjälmarna, som bärs av Frithiof och Björn, är kopior av Vendelhjälmarna, som är några århundraden äldre.
Fågelboet. Läkaren, folklivsskildraren och författaren August Bondeson står på baksidan av sitt föräldrahem. En blommande buske växter alldeles inpå fasaden. Det var August föräldrar Carl och Lisa Bondeson som lät uppföra boningshuset 1855. Idag är gården en filial till Hallands kulturhistoriska museum och ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen. ekomuseum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.