Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Sambandet mellan förstoringsgrad och exponeringstid för papper av olika värden (enligt Schwarldzschiska exponenten) vid användande av kondensoapparat vars objektivbrännvidd är 1,3 gånger större än kondensorns" (för mer text se bilden). För mer info se Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. s. 649 under kapitel Förstoringsteknik.
Från 299 kr
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Motiv föreställande husfasad. För mer info se: Bäckströnm, Helmer. fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm 1958-59. Kapitel 143 Infrarödfotografins grunder sid 1063. Fotografi på infraröd plåt tvärs igenom kassettlocket av ebonit. (För mer text se bilden).
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Sambandet mellan förstoringsgrad och exponeringstid för papper av olika värden (enligt Schwarldschildska exponenten) vid användande av kondensorapparat vars objektivbrännvidd är lika stor som kondensorn (för mer text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948--59. s.. 649 under kapitel 85 Förstoringsteknik.
Kapitäl till dorisk kolon med orefflat skaft, troligen från lusthuset på västra slottsvallen. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
En gustaviansk stol i gästrummet på övre våningen i blekhems herrgård, samt en spegel med bord. i flammig björk och svarta pilastrar och konsolanfang. Baser och kapitäl av mässing. Länsstol av björk. Provinsiella typer.
Bilden visar Bönde lucka i bedrövligt skick. Hela luckan har satt sig och både väggar och portalomfattning har spruckit. Stigluckan är original från 1200-talet med fint huggen trepassformad portomfattning med hålkäl och enkla kapitäl. På södra portomfattningen finns en latinsk inskrift inhuggen, i översättning: "Jesus från Nasaret judarnas konung".
Den stora rundbågigt romanska portalen i långhusets sydvästra hörn kallas likporten eftersom det är här man blir utburen till sista vilan. Porten är tvåsprångig och i sprången står runda kolonnetter som vilar på baser i urneform, se nordvästra portalen. Kolonnetterna bär upp fyra kapitäl, varav tre är smyckade med stiliserade blad- och blomformer och ornament, medan den fjärde pryds av växtslingor.
Kolorerat vykort, "Aulan i Nya Läroverket Halmstad". Förmodligen avses byggnaden för det Högre allmänna läroverket som ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906. Aulan har en kyrkoinspirerad utformning med orgel och korliknande podium. Här finns både nationalromantiska (armatur, tak) och klassicerande (valv på kolonner med korintiska kapitäl).
byliv, by, porträtt, gruppbild, hus, smycke, leopardskinn, sabel, fotografi, photograph
Övervåningen, sal. Taklisten en hålkäl, däröver en tunn list med utskuren förtunnad pärlstav. Under hålkälen en vulst och en tandsnittslist. I hålkälen är klistrad en tryckt palmettlist i grått och rödbrunt. På vulsten en smal grå bård, pärlstav. Väggpilastrarna målade grå med vit marmorering. Kapitäl och baser påklistrade, tryckta i grått och rödbrunt. Väggfälten målade på papper i marmorering i gult med ådring i rött. Bröstpanelen papper, målat grått med stänk i vitt, rött och svart. Dörröverstycken tre stycken tryckta på papper i grått och rödbrunt, alla tre är varierade, möjligen något skuggade för hand. Allt snickeri målat gråvitt. Dörrar med tre fyllningar. Finskurna listverk över dörrar och fönster liknande taklistens. I taket en tunn trälist, lagd i en kvartscirkel i hörnen. (Anteckning av S. Wallin, augusti 1925)
Denna port är tillkommen då långhuset byggdes på 1220-talet. Den kallas "Dopporten" eller "Klockarporten". Det första namnet är troligen äldst. Förr stod dopfunten här innanför och det nyfödda barnet döptes och kvinnan blev kyrktagen efter förlossningen innan de fick komma vidare in i kyrkan. När klockaren efter 1595 bosatte sig i prästgården, gick han in genom denna port. Porten är romanskt rundbågig med ett s k språng med kolonetter, vilka står på baser i form av urnor. Ovanför kolonetterna sitter reliefhuggna kapitäl. Det östra är prytt med en huggen örn som biter i vulsten den står på. Det västra kapitälet är mycket inttressant. Det avbildar t v det gotländska lammet med korsfanan. Lammet har uppåtstående horn, vilket visar att det är en tacka. Tackan är symbol för evigheten eftersom det är kvinnan som för livet vidare. Lammet betecknar också den kristna församlingen och är symbol för det Goda. T h avbildas belätet, symbolen för det Onda. Mitt emellan sitter den lilla ängsliga människan med händerna för bröstet och odjurets klofösedda tass över huvudet och vet inte vilken makt hon skall välja!
En gammal manbyggnad med en nyare byggnad i vinkel och på gården en mycket hög flaggstång. Det gamla huset är förmodligen en s k långloftsstuga, vilket de två ingångarna antyder. Alltså ursprungligen en gammal högloftsstuga med en lägre ryggåsstuga i mitten och ett högre loft på ömse sida med var sin ingång. Vid godare tider har man fått råd att bygga på och lyfta upp taken till gemensam höjd och sätta in lunettfönster i loftgången som formats på ovanvåningen. Huvudentrén försågs med en veranda dekorerad med figursågade räcken, kapitäl och taklist. I många fall togs den andra ingången bort, men här behölls den och dörren med rombisk panel flankeras av pilastrar och ett kort skärmtak. Längs byggnadens takfot sitter en kraftig, lambrekängformad list. Taket täcks med enkupigt tegel och den höga stensockeln är vitkalkad och har en källaringång. Flygeln är också reslig med loftvåning men har taket täckt med stickor (pärt) och målad fasad, till skillnad från huvudbyggnaden. (Bilden beskuren pga negativets skador, ses nedtill och till vänster)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.