Personen ifråga torde heta Fredrik Edström, inte Ekström. "Fredrek" (dialektalt) levde mellan 1882-1957 och kallades av Västgöta-Bengtsson för "Filosofen i skuggan av Domkyrkan". Han var bosatt på torpet Lilla Vadet i Götala.
Från 299 kr
Konfirmation i Kopparberg Ljusnarsberg kommun. 3:a från höger är Gunnar Arvidsson född 1907, bosatt vid övretappen, Bångbro söder om Kopparberg. Han var äldst i en syskonskara på 7. Bilden är tagen 1920 eller 1921.
Tungviktsboxare Henry Nicklasson, bosatt i Mölndal, i boxarpose. HN var skandinavisk tungviktsmästare, tillhörde Mölndals Boxningsklubb, och senare Redbergslids. Handskriven text på baksidan av fotot: 1931 Elin Lundquist (resten oläsligt).
Livered 1980-tal, Signe Fredriksson f. 1901 d. 1991 i sin bohusdräkt. Född och bosatt i föräldrahemmet i Livered, utbildade sig till kokerska på 1940-talet. Arbetade bl. a. på SJ-tåg, sedan i matsalen, Åbergs skor, Gbg. Centerpolitiker i Kållereds kommun.
Disponent vid Singers filial i Kalmar. Louis Graumann, till Kalmar inflyttad tysk (morbror till Fru Toni Ekstrand) Hans hustru Emilia ( f. Ahren,syster till fru Jenny Modig) Sönerna Birger och Valter ( den ene överste , bosatt i Stockholm,. Den andre banktjänsteman bosatt i Malmö.) Döttrarna Linnea, Toni och Karin?. En gift med apothekare Modig. En av dem änka efter Lektor Gusten Witt, Linköping. Fru Emilia Graumann lever ännu våren 1948.
Brita Christina Larsdotter (1805-1888) från Halvands i Garde var gift med båtsman Lars Ahlsten Glömsker. När hon blev änka gifte hon om sig med Nils Larsson Ahlström född 1806 från Gyle i Ala. De bosatte sig här 1852, var de bodde förut är inte känt, möjligen vid Bönde. De fick tre barn, varav dottern Helena Maria (1840-1902) tog över. Hon gifte sig 1863 med Anders Petter Andersson Häglund (1835-1920) från Hemmor. De fick 4 barn, men ingen tycks ha tagit över. Efter Anders Petters död revs gårdplatsen bort. Bilden är tagen från gamla Bjärgeskvior, som gick från kastalruinen snett upp över backarna mot kapellet vid Bjärges. Bakom bandtunar ser vi manbyggnaden, brygguset och ladugården. Manbyggnaden är 1700-talsmässig, en parstuga något mindre än genomsnittet. Baksidan är blind som det brukar vara på 1700-talshusen, längs väggarna på baksidan stod sparlakanssängarna och då kunde man inte ha fönster där, bara till kammaren mitt i huset. Fönstren är av 1800-talstyp. Före spåntaket hade huset sannolikt faltak. Brygghuset är ett reveterat bulhus eller ett pinnmurshus, vilket sistnämnda har tunna stenväggar i bulfälten i stället för bular. Det ser ut som om man har pinnat upp hela gavelspetsen med sten också. Faltaket och den höga skorstenen är ursprungliga. I bakgrunden skymtar ladugården med sitt faltak.
Denna port är tillkommen då långhuset byggdes på 1220-talet. Den kallas "Dopporten" eller "Klockarporten". Det första namnet är troligen äldst. Förr stod dopfunten här innanför och det nyfödda barnet döptes och kvinnan blev kyrktagen efter förlossningen innan de fick komma vidare in i kyrkan. När klockaren efter 1595 bosatte sig i prästgården, gick han in genom denna port. Porten är romanskt rundbågig med ett s k språng med kolonetter, vilka står på baser i form av urnor. Ovanför kolonetterna sitter reliefhuggna kapitäl. Det östra är prytt med en huggen örn som biter i vulsten den står på. Det västra kapitälet är mycket inttressant. Det avbildar t v det gotländska lammet med korsfanan. Lammet har uppåtstående horn, vilket visar att det är en tacka. Tackan är symbol för evigheten eftersom det är kvinnan som för livet vidare. Lammet betecknar också den kristna församlingen och är symbol för det Goda. T h avbildas belätet, symbolen för det Onda. Mitt emellan sitter den lilla ängsliga människan med händerna för bröstet och odjurets klofösedda tass över huvudet och vet inte vilken makt hon skall välja!
Det har ännu inte gått att komma på vem Albasmor var och vad stället har för bakgrund. Möjligen kan stället hänga samman med Anders Hansson född 1806 kommen från Snausarves ursprungspart. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig vid nya landsvägen intill den andra snausarveparten. Vid skiftet flyttades boplatsen till nuvarande platsen snett över vägen, se Bild 1107. Men det finns ingen som haft något namn som kan förknippas med "Albas". Huset är något av det äldsta som Masse har avbildat. Det är troligen en ofullständig parstuga från 1700-talets första hälft, bestående av ett rum på var sida om skorstensstocken och troligen ett synnerligen litet fönsterlöst kök mitt på baksidan, se Bild 1106. Huset skulle ursprungligen kunna ha haft flistak innan det fick faltak, långväggara är så pass höga att det kan förhålla sig så. Fönstren är extremt hörnplacerade, vilket är ett mycket gammalt tecken och som kan göra huset ännu äldre. Huset har bara 3 fönster, ett till salen på bortre gaveln och två på denna inpanelade del, som troligen var vardagsstugan. Rester av ett sekundärt fönster sitter uppe i gavelspetsen. Om det här var Anders Hanssons hus, måste han ha köpt det begagnat. Det kan också ha varit manbyggnad på föräldrahemmet och att han fick det när man byggde nytt stenhus hemma och han flyttade hit på 1830-talet. När man flyttade till den nya boplatsen 1908, blev tydligen det gamla huset stående en tid innan det revs bort. Kanske bodde någon annan i det kallad "Albasmor".
Denna boplats ligger inte alls vid Mattsarvegrannlaget, utan mitt emot Lau fd kvarn vid stora landsvägen. Tidigare tillhörde fastigheten Allmänningen, vilken i sin tur kan ha uppstått ur Lau prästgårds fd marker. På 1700-talets andra hälft bodde här klockaren Lars Mattisson Ahlström, gift 1763 med klockardottern Bohl Båtelsdotter. De fick sönerna Lars och Båtel och det blev Båtel Larsson Ahlström född 1778 som tog över stället. Han gifte sig med Anna Maria Jakobsdotter Laugren född 1785 och de fick 4 barn, varav sonen styrmannen Lars Båtelsson Ahlström född 1816 blev näste ägare 1864. Han gifte sig omkring 1840 med Christina Gertrud Lönngren född 1818 från När och de fick 5 döttrar. Yngsta dottern Matilda Larsdotter Ahlström ärvde fastigheten. Om hon var gift är okänt, men hennes son Emil Larsson född 1890 blev näste ägare 1925. Emil blev gift 1916 med Emili Josefina Nilsson född 1896 från Utalskog i Alskog. De fick dottern Edit Matilda 1916 och hon gifte sig med Anton Johansson vid Bjärges i Garde och bosatte sig där. Emil Larsson var byggnadssnickare och byggde ett nytt bostadshus i cementhålsten 1946, det som står på fastigheten idag. När Emil dog omkring 1970, sålde Emili stället som fritidsbostad till Willy Ludvig. 1981 köpte Nils och Maj Lindström från Hallsarve fastigheten när de överlämnat gården till sonen Bo Lindström. 2008 köpte Lotta Hanell stället av Maj Lindström, som då flyttade upp till lägenheterna vid skolan. På bilden ser vi baksidan av manbyggnaden, en liten parstuga troligen från 1800-talets mitt, sammanbyggd med en yngre flygel.
Vid 1700-talets mitt bodde artilleristen Mattias Mattson Lyström och hans hustru Catarina född Hansdotter här inhysta i en stuga under Anderse. Deras son salpetersjudaren Lars Mattsson Lövgren född 1757, gift 1786 med Anna Mallena född Larsdotter 1765 från Garde tog över stugan. Sonen Lars Löfgren född 1798 blev Lau sockens skräddarmästare och föregångare till Hans Laurin, se Bild 647. Han gifte sig 1828 med Helena Elisabet född Hansdotter 1811 från Frendarve i Garde och fick på 1850-talet arrendera tomten på 50 år. De fick 8 barn, varav sonen Jakob född 1839 gift med Helena född Johansdotter 1836 från Silte tog över. Deras ende son Johan "Janne" Löfgren född 1870 och gift 1901 med Olivia född Jakobsson 1872 från När friköpte tomten och fick köpa till några tunnland jord. De fick barnen Annie 1904 och Gunnar 1907. Janne dog 1912, Annie 1939 och Gunnar flyttade till Canada. Liva bodde här som änka, och sedan stod fastigheten obebodd. Den är nu åretruntbebodd av en familj kommen från fastlandet. På bilden ser man manbyggnaden, vars äldsta del är ett inpanelat bulhus, kanske byggt av skräddaren Lars Löfgren på 1820-talet. Till det är fogat ett yngre bakbygge i sten innehållande kök och brygghus. Pojken som skymtar är Gunnar Löfgren 8 år, som sedan bosatte sig i Canada.
Lovisa Sparres korta liv fick ett sorgligt slut när hon redan vid 26 års gammal dog i sviterna efter nedkomsten av hennes och makens första barn. Barnsängsfeber är att likna vid blodförgiftning och var före iakttagande av god hygien dessvärre ingen ovanlig dödsorsak av nyförlösta. Hennes liv hade under goda förutsättningar börjat i Växjö 1850, där hon föddes som dotter till friherre Ulf Carlsson Sparre och makan Kerstin von Steijern. Den åldrige fadern dog dock kort efter Lovisas 14-årsdag, men änkan fann nytt ståndsmässigt boställe för sig och sina hemmavarande barn hos släktingar till godset Lidboholm i Sjösås socken. Efter några till synes bekymmersfria år blev det tid för äktenskap. Hur Lovisa fann sin blivande make går utanför denna berättelse men i september månad 1876 stod hennes bröllop i Sjösås. Maken Oscar Segerdahl kom från Stockholm och hade kort före vigseln erbjudits tjänsten som andre stadsläkare i Linköping. Det nygifta paret bosatte sig i en våning på dåvarande adressen Storgatan 36. Inom ett år föddes dottern Louise och nedkomsten kom som tidigare skrivits att medföra moderns förgiftning och död.
År 1633 gavs Vartorp bort till riksamiralen Karl Gyllenhjelm som samma år bytte bort gården tillsammans med Sjöatorp och ett antal andra i trakten. Den nya ägaren var major Johan Eketrä som bosatte sig där och gjorde den till sätesgård. År 1706 registreras den första Rappe som ägare. Det var den blivande överstelöjtnanten Erik Henrik Rappe (1661-1727) som genom giftermål 1690 med Hans Bergmans dotter Eva kom i besittning av gården efter svärfaderns död 1705. 1727 ärvdes gården av hans son Erik Rappe (1695-1737) som var gift med Hedvig Leijoncrona (1698-1770) och också ägde Tagel i Mistelås socken och Råsnäs i Mönsterås. Deras son Johan Gustav (1732-1787) blev sedan ägare till gården i 17 år. Efter hans död samägdes gården några år av hans arvtagare men 1793 blir äldsta sonen Gustav Adolf (1764-1833), ensam ägare till Vartorp. Senare ägare: 1798 Greve Klas Erik Mörner. 1815 Ryttmästaren Fredrik Rappe gift med "mormor på Herrestads" syster Elise och far till Emmy Rappe. 14/1 1839 Hovmarskalken Greve Gustaf Hamilton. 12/6 1856 Ryttmästare Johan Lor. Aschan. 2/10 1869 Brukspatron Gustaf Reinh. Aschan. 3/11 1905 AB Malmö snickerifabrik. 5/7 1914 inregistrerat under namnet AB Böksholms sulfitfabrik. Huvudbyggnaden förföll alltmer under senare delen av 1900-talet och brann ner ca 1980.
Porträtt av lärarinnan Ebba Hildur Sofia Rusén. Född 1859 i Stockholm som dotter till lektor Lars Erik Rusén och Ebba Charlotta Rusén. Flyttade från Linköping till Landskrona 1881 där hon studerade till lärarinna. Dagen innan hon flyttade från Landskrona flyttade författarinnan Selma Lagerlöf in i kvarteret Tärnan där hon varit bosatt. Förblev ogift och dog 1931 i Södertälje.
Porträtt av Louise Reuterskiöld, i familjära sammanhang kallad Lizzi, här ståendes intill fru Wihlborg. Louise Reuterskiöld föddes 1854 som dotter till kammarherre Adam Didrik Reuterskiöld och grevinnan Charlotta Elisabet Posse vid Ulvåsa slott. Från 1880 gift med Nils Henrik Vult von Steijern och där efter bosatt i Stockholm. Fru Wihlborg har tyvär inte kunnat identifieras.
Daguerreotyp som anges föreställande auditören Jacob Leonard Levin. Född på fideikommiset Arbottna i Muskö socken som andra sonen till Fredrik Wilhelm Levin och makan Ulrika Sofia Holmström. Vidare gift med Charlotta Christina Palm och bosatt i Stockholm. Han avled i juli månad 1850 i sviterna av lunginflammation. Makarna var då skrivna i Skeppsholms församling.
Ernst och Ester Vilhelmina Björkmans fyra förstfödda barn i betonad ålderstrappa. Barnens tilltalsnamn har inte kunnat styrkas för uppgiften så med fullständiga förnamn ser vi från vänster yngsta dotter Maj-Lis Ingegärd följd av Anna Britta Vilhelmina, Karl Fridolf Göte och Stina Margareta. Bilden är tagen något år in på 1920-talet. Familjen var då bosatt i Örtomta där fadern var trädgårdsmästare vid Ekenäs slott.
Fredrik Lovén och Elisabet af Ugglas med dottern Louise. Fotografiet kan dateras genom dotterns födelse i juli månad 1916 och bakom kameran stod sannolikt den fotointresserade farfadern Fritz Lovén. Året före bildens tillkomst hade Fredrik Lovén inflyttat till Linköping som kapten vid Andra livgrenadjärregementet. Samma år hade paret gift sig och bosatt i Lorichska huset vid Barnhemsgatan.
Porträtt av Walter Westman, yngste son till bankdirektör Gustaf Reinhard Westman och dennes maka Elisabet Henriette Bergh, bördig från Lübeck. Efter uppväxten i Linköping kom Walter att flytta till just Lübeck. År 1901 gifte han sig där med Ella Charlotte Auguste Grabener och paret fick i rask takt två barn. Från 1907 var familjen bosatt i Stockholm.
Enligt uppgift är det Ernst Gerhard Månsson, bosatt i Bergtorpet i Sankt Anna som håller i tömmarna till den hästdragna hövagnen där det troligtvis både är sommargäster, pigor och en dräng som hjälper till att samla in höskörden. Det råder delade meningar om vart fotot är taget men troligtivs är det taget bland åkrarna i Ramsdal, Sankt Anna. Året är 1913.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.