Vommedal Östergård 2:41 "Olas", "Vita huset" 5/4 1976. Gustav Johanssons 90-års dag. Fr.v. 1. Paul Andersson f. 1902 d. 1985. 2. Arvid Benkel f. 1899 d. 1981. 3. Thure Johansson Bjerrhede f. 1918 d. 2004. 4. Evald Gustafsson f. 1905 d. 2002.
Från 299 kr
I bakgrunden till vänster skymtas Köping-Uttersberg Järnvägs gamla stationshus. Det vita huset i mitten av bilden var tidigare Köping Hult järnvägs restaurant och hotell, men det övertogs av Köping-Utterbergs järnväg 1886 och användes då som bostadshus åt trafikchefen. Till vänster vid kajen ligger ångbåten Hammar.
Stationen anlades 1859. Året är omkring 1880 och ett tåg har just ankommit från Söderhamn. Passagerarvagnarna syns till höger och från ångloket syns en ångstråle från en öppen säkerhetsventil. Bergviks stationshus är det vita huset till höger i bild. Nytt stationshus, envånings i trä, uppfördes 1946-47 ca 100 m väster om den smalspåriga banans stationshus.
Brevkort, "Parti af Varberg.", handkolorerat fotografi taget före april 1905 då meddelanden på brevkorts baksida blev tillåtet. Utsikt mot staden från fästningen. I mitten går Bäckgatan med Gerlachska huset och dess stallar på vänster sida. Jeppa Förstbergs handelsträdgård breder ut sig till vänster och vid järnvägen längst ned ligger 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen. Byggnaden till höger med den vita gaveln står ännu kvar där Slottsgatan idag går upp.
Vy mot Linnéskolan i Linköping. Fotografi från 1903 eller kort därefter. Skolan var vid tiden nyligen invigd och inrymde närmare 30 klassrum vid sidan av slöjdsalar och skolkök. Byggd före stadens elektrifiering var standarden emellertid enkel, vilket även gällde de sanitära utrymmena. Den lilla kvadratiska byggnaden hitom skolan utgjorde ett av skolans två avträden. Efter en eldsvåda 1923 fick skolan ett enklare uttryck. Det vita huset till vänster bar adressen Klostergatan 68 och hade stått inflyttningsklart 1903.
Här låg tidigare kyrkbron, men den revs i samband med att Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde järnvägsbron. För att ersätta kyrkbron så byggdes då också gångbron som syns här närmast i bild. Gatan till vänster är Köpmangatan. På vänster sida av ån, i vad som borde vara kvarteret Svärdsliljan 1, syns något som troligen är ett svagdricksbryggeri. Det vita huset längst till höger i bild byggdes 1871 och användes som lasarett.
Wesslands bruk omkring år 1909. Smedjan låg till vänster om bron. Kvarnen i sitt ursprungliga skick, taket möjligen ombyggt på 1890-talet. Masugnen låg på bortre sidan om bron till >> höger, där på bilden en kaj byggts. Platsen igenfylld och delvis bebyggd med logen, som uppfördes omkring år 1904.Det vita huset i fonden är ett gammalt kolhus av slagg i lerbruk, sedan 1870-talet inrett till häststall, vartill det alltjämt användes. Byggnaden längst till höger är en fd rostugn.
Stadsvy över Mölndal. Bilden är tagen från nutida rondellen vid kyrkan och ner mot korsande Storgatan. Den backe vi ser på bilden var då en del av den långa Frölundagatan. Jacobssons Järnaffär till vänster, och bussen är på väg mot kyrkan, Toltorpsdalen, Sahlgrenska och ändstationen Hvitfeldtsplatsen i Göteborg. Till höger syns även grindstolparna in mot Gustav Zackrissons bostad, ägaren till möbelaffären med samma namn. Villagatan går in mellan det vita och det gula huset.
Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
Från Planteringsförbundets sommarfest 1897. I klungan här ovan urskiljs bland annat sedermera borgmästarinnan Tullie Koch, frk. Anna Rehn (senare gift med Paul Elgh), handlare Nils Johansson, fru Forsberg, född Ericsson, kassör J.V. Ander, fröken Edith Anderson, fru Tegnér, född Janzon, kassör Hj. Lundbladh, fru Sigurd Johanson, född Uggla, disponent Oskar Nilsson, veterinär E. Kylén, poliskonstapel Hellström. Brudparet okänt. Det översta vita tornprydda huset i högra övre hörnet är J.A. Forss. Därefter följer hitåt apotekshuset, doktor Neumans (sedan doktor Jungmarkers) snickare Hultings (sedan skrädd.) elektr. Erikssons (sedermera) och till sist häråt under uppbyggnad varande före detta gamla lasarettsbyggnaden "Kalvhagen".
I Januari 1957 pågick arbetet med att förlänga Hamngatan över Tinnerbäcken. Gatan kom att dras genom Tinnerbäckslyckorna. Den vita byggnaden till vänster i bild, med adress Tinnerbäcksgatan 15, flyttades till Gamla Linköping. Bostadshuset flyttades i två delar till Gamla Linköping 1965 och stod färdigt 1967. Huset döptes till Carin Nilssons villa, efter den sista ägaren. I bottenvåningen bodde familjen Nilsson, där Carin arbetade som konstnär. Man bytte senare namnet till Villa Lugnet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 128 Hamnen, GG 367 "Vingafors" (Skeppare Einar Utbult ej med på bild) ligger vid kajen, det fyrkantiga lilla vita huset t.v. är frisersalongen. Båten innanför Vingafors är GG 149 Iris. Elverkets hus t.h. från vänster Gunnar Hansson (son till mannen längst t.h. Andre Hansson), näst längst t.v. Alf Corneliusson. Mannen som håller anteckningsboken i handen är John Palm, som är tankbåtsförare på tankbåten "Ägir" som ligger utanför den båt de står på. ( troligen är det GG 664 "Erly" son har bunkrat olja eller trätjära som levererades i fat under kriget, skeppare på "Erly" är Andre Hansson)
Julia Konstantia Bergman. Född 1860 i Öreryd. Var år 1900 änka med fyra barn och bodde i Rudet Nr 2. Kvinnan i vitt heter Julia Bergman, född Granath 1860-1931 Den andra Kvinnan heter Ebba Bergman 1897-1920. Mannen med vita mössan är P O J N Bergman 1886-1959. Den andra mannen är troligtvis Julia Bergmans pappa. Huset på bilden byggdes av Carl Bergman, född1838, död på Rudet 1900. Han brukade Rudet från 1882 -1900, Han var fanjunkare vid Wadsbo kompani vid Skarabotrgs regemente. Kompanichef var von Essen.
Oskar Jakobsson var son till Bjärges-mor Stina Jakobsson född Nilsdotter, se Bild 555-560. När gården styckades vid skiftet och revs, byggde Oskar, 39 år, och hans fru Laura, 36 år född Löfgren från Hemmor, detta torpställe vid Folkedarvevägen och kallade det "Fridhem". Det var ett vanligt namn vid förra sekelskiftet, kanske inspirerat av prinsessan Eugenies sommarresidens söder om Visby med detta namn. Huset är byggt i den tidens enkla stil med liggande troligen röd panel, vita foder och gröna fönsterbågar och dörrar. Taket är klätt med papp i lodstående i vådor på ett underlag av spån. Tegelskorstenen är tjärad. Det hela ser nytt och prydligt ut. Märkligt nog är Oskars och Lauras Fridhem sedan länge borta, bara några fruktträd återstår. Oskars och Lauras två barn Sven och Helfrid flyttade till Visby och Laura flyttade dit efter Oskars död. Ingen tog över "Fridhem".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.