Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild på ladan som byggs om till ett teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild, två av dem är på samma våning på byggnadsställningen, och en annan lite högre upp på ställningen som jobbar med huset.Man kan skymta en fjärde person på byggnadsställningen, men på långsidan av huset. En stege står mot byggnadsställningen. I bakgrunden ser man träd sticka upp och på marken ligger plankor som är upplagda på engångspallar i trä.
Från 299 kr
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild på ladan som byggs om till ett teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild, tre av dem är på olika ställen och på olika våningar på byggnadsställningen som arbetar med huset, och en person står på marken och arbetar. En stege och några plankor står lutandes mot byggnadsställningen. I bakgrunden ser man träd sticka upp och på marken finns plankor som är upplagda en engångspallar i trä.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
"Teaterföreställning. Varbergs unglottor ordnade en soaré för att samla in pengar för att sticka strumpor till militären. Man uppförde då bl a 'Simon i Sälle', en danslek där man är utklädd till olika par. Stående från vänster: man med skägg ?, husaren Lisa Persson, borgmästare Ingeborg Abrahamsson, magister Margit Andersson, trädgårdsmästare Märta Björkström, fetlagd man Britta Westlund. Sittande från vänster: ?, husarfru Ingrid Strömberg, borgmästarfru Märta Berglind, magisterfru Ingeborg Nylander, trädgårdsmästarfru Gunvor Carlsson, den fete mannens fru Karin Munckhammar. Främre raden från vänster: bagare (stående) Barbro Elenius, bargarfru Gerolda Carlsson (fö en av Sveriges första flygvärdinnor), sotare Silva Carlsson, sotarfru Margit Carlsson, sjöman med fru okända men arbetade på Kustsanatoriet Apelviken."
'grupp människor samlade invid en stenbyggnad med valv och stor port. Kvinnor, män, barn, flcikor, pojkar gående och sittande. Hög med stockar. Lykta. Kläder. Klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5277:1-19. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
[från fotobeskrivningen under rubriken Motiv/Innehåll:] "Här ses arbetslaget vid Sprängvikens sågverks timmeruppfordring eller timmerhiss. Timret lades här upp för sågens vinterbehov, ett tungt och blött arbete. Flickan har en brädbit att anteckna antalet stockar på. Bilden bör vara tagen kring sekelskiftet 1900." [under rubriken Källa/Hänvisning:] "Erik Byström Box Strinne 455 870 26 Bjärtrå"
Till höger ses en mansväst i original, Kållereds Hembygdsgille 1980-tal. Funnen mellan stockar i huset Alegårdsslätt i Fässberg som byggdes år 1797. Original-västen förvaras i Kållereds Hembygdsförenings arkiv. Till vänster ses en nytillverkad kopia. Västen används av båda hembygdsföreningarna i Kållered och Mölndal.
Enligt noteringar: "Oscar Färdigs första ateljé vid Kvistrum. Den byggdes 1908 och flyttades för att byggas ihop med det bostadshus han byggde 1918 en bit därifrån (Solgården). Färdig hade hjälp av militärstyrka vid flyttningen. Hela ateljén rullades på stockar nattetid." (BJ)
Storön i Värmdö
fotografi
Jämtlands län - Handmålad Historisk Karta sent 1600-tal
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 7080 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 70–80 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
Anna Josefina Gabrielsdotter, Skrape-Fina kallad, vid sitt hem i Dagsås. Hon föddes 1865 den 19 april. I backstugan till höger bodde hon med sin egen familj och huset till vänster fungerade som ladugård. Fina fick åtta barn, varav två inom äktenskapet åren 1891-1897 med Gustaf Karlsson (1839-1897), övriga fäder var "okända" och två av barnen dog som små. Sitt sista barn fick hon som 53-åring år 1908. Yngste sonen Hugo bodde kvar med henne i backstugan tills hon dog 1957. Stugan har ett rum på ca 9 kvadratmeter. Backstugor kallas så för att de byggs in i en "backe", så både golv och vissa väggar består av jord. På så vis gick det inte åt så mycket byggmaterial, för i backstugor bodde de allra fattigaste. Josefina försörjde sig genom att hjälpa folk i trakten i hushållet såsom att tvätta, spinna, sticka och även sälja bär och blommor som hon plockade. Sin egen lilla trädgård var hon mycket mån om. Hugo bodde kvar till 1968 då han uppförde och flyttade till ett nytt hus i backen ovanför backstugan. Han överlät då hemmet med ett stycke mark till hembygdsföreningen. Utöver de båda intakta husen på bilden finns även utedasset och jordkällaren kvar och utgör numera en välbevarad kulturmiljö att besöka.
vedbod, dikning, dokumentation, kulturmiljövård, bostadshus, nybygge, grund, ladugård, bod, smedja, panel, härbre, sommarladugård
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.