Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Tingshuset i Falkenberg under uppförande på Nygatan 41 i kv Kyrkan. De två häradsrätterna Årstad och Faurås gick samman 1907 till ett tingslag med detta gemensamma tingshus. Arkitekt var Fredrik Dahlberg och Nilsson var byggmästare. Tingshuset placerade med närhet till både järnväg och kyrka. (Se även bildnr VMA11716 D80)
Från 299 kr
Vy över innergården på Vallda herrgård där tvätt hänger på tork. Gården har åtminstone tre timrade byggnadslängor, varav två ser ut att ha byggts samman i ett senare skede, där fasadpanel saknas. (Se även bildnr G8358- G8359 manhusbyggnaden, på bild G8362 torkas tvätt, G8364 östra flygeln, G8447, flygelbyggnad)
Interiör med en kvinna och två små barn i motljus från salongens stora fönster. Rummet har högt till tak och randiga tapeter med stora blommor som går samman med gardinernas rosenmöster, krukväxter och blombuketter som pryder rummet. Möblerna bär sen 1800-talsprägel och på bordet står en hög, smal fotogenlampa.
Kungliga Kalmar regementes 300-årsjubileum 1923. Regementet var aldrig förlagt till Kalmar utan hade hela sin existens sin huvudsakliga övningsplats på Hultsfreds slätt. I samband med värnpliktsreformen i början av 1900-talet fanns det dock planer på att flytta det till Kalmar men förlades i stället till Eksjö där det 1926 slogs samman med Jönköpings regemente. Numera förs fanan av Eksjö garnison.
Landsbygdsvy utmed grusvägen vid Köpstaden i Onsala. Detta område ligger ungefär mitt i socknen, där flera vägar strålar samman, och lär ha varit en plats där man långt tillbaka bedrev köpenskap. Här fanns flera gårdar varav Bron är en gammal släktgård från 1600-talet, ombyggd 1870, och på Köpstaden 11:1 fanns en affär på 1800-talet vars innehavare hette Olsson.
Vävsal hos Kalmar läns hemslöjdsförening. När lantbrukets folk flyttade in till staden hade de i de flesta fall inte plats för de hantverk de tidigare utövat. Att då gå samman och skaffa en lokal löste ofta problemet. Här ser vi unga kvinnor som väver 1924. Genom att väva fick de oftast bättre textilier an de som stod att köpa och dessutom tilll en billigare penning.
Gefle Stads gasverk, Brynäs Anläggningen togs i bruk 1893, den större gasklockan uppfördes 1898. Ammoniakverk uppfördes 1903 och ett kokstorn 1926. Produktionen av gas pågick till 1966 då den siste abonnenten Skoglund & Olsson övergick till eldrift. Den mindre gasklockan ritades av Ferdinand Boberg, den större av John Eklund. Ritning från 1933 Hör samman med CL 000831
Gefle Stads gasverk, Brynäs Anläggningen togs i bruk 1893, den större gasklockan uppfördes 1898. Ammoniakverk uppfördes 1903 och ett kokstorn 1926. Produktionen av gas pågick till 1966 då den siste abonnenten Skoglund & Olsson övergick till eldrift. Den mindre gasklockan ritades av Ferdinand Boberg, den större av John Eklund. Ritning från 1933 Hör samman med CL 000832
Gefle Stads gasverk, Brynäs Anläggningen togs i bruk 1893, den större gasklockan uppfördes 1898. Ammoniakverk uppfördes 1903 och ett kokstorn 1926. Produktionen av gas pågick till 1966 då den siste abonnenten Skoglund & Olsson övergick till eldrift. Den mindre gasklockan ritades av Ferdinand Boberg, den större av John Eklund. Ritning från mars 1925 Hör samman med CL 000829
A. F. Carlssons Skofabrik, Vänersborg. Nummerstämpling. Text från inventering "Vid stämplingen stråla de olika ovanlädersdelarna, blad, skaft, skinn- och tygfoder och så vidare första gången samman. I maskinen ovan, som är från ca 1960, stämplas de med storleken och med partinumret samt eventuellt med det tidigare nämnda färg- eller parstämplingen".
Fotot hör samman med handlingar beträffande luftskyddsorganisationen i Mölndal 1940-1945. Det har tillhört Ivar Olsson, Toltorpsdalen. Han var blockchef och utbildare under dessa år. Rune Olsson är son till Ivar Olsson. Detta är ett vykort, som ligger i en dubbelvikt kartong. På baksidan står "Gripsholm den 11 Juli 43" jämte namnen på de avfotograferade: Ivar Olsson, Fritz H. Helin (?) och Åke Arvidson.
Danmark 149:1
Danmark 4:1-2
Danmark 74:1
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Tingshuset i Falkenberg från 1907 på Nygatan 41, sett från gården. De två häradsrätterna Årstad och Faurås gick då samman till ett tingslag och lät uppföra detta gemensamma tingshus. Arkitekt var Fredrik Dahlberg och Nilsson byggmästare. Byggnaden är ett av få L-formade tingshus i landet. Tingssalen har placerats i en av de utskjutande huskropparna och markeras obetydligt genom de något större fönstren. Huvudentrén vetter mot gatan. (Se även bildnr VMA11716 D81)
Rangerbangårdens Östligaste del. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Till vänster Lasarettsparken och Järnvägsgatan eller Rantavägen. Den större byggn. är S:t Olofsgatan 11, den mindre byggn. framför var Hultings hus. Det mörkare partiet i förgrunden är Falebäcken. Den kom från Annedal, flöt genom lasarettsområdet ned till Ället. I kvarteret Fabrikören (vid Forss fabriker) flöt den samman med Ällabäcken. Falebäcken vid nuv. Frejagatan fanns kvar 1904, varför fotot varit tagit senast detta år. Byggnaden närmast: Gamla slöjdskolan bygges (omkr. 1890-1900).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.