Ballingstorpsgården
Från 299 kr
Brygghusflygeln från 1860-talet innehöll brygghus till vänster och drängkammare (?) till höger, på loftet har man haft spannmålsmagasin. Fönstren har blivit moderniserade, liksom tegeltaket som dragits ut över väggen och fått välarbetade vindskivor.
Det här är parten neråt stranden, som ligger på den ursprungliga gårdstomten, parten Bild 1088-1097 är uppflyttad, när är ännu inte känt. På bilden ser vi brygghuset, som ser lite slitet ut, men är inte äldre än tidigast 1800-talets mitt. Gissningsvis innehöll högra delen brygghus med bakugn och vänstra delen drängkammare och loftet var nog magasin. Märkligt hög skorsten, som på många andra hus i Lau. Åskledare (?) på gaveln, verkar farligt. Man ser såna här höga smala stänger på många byggnader.
Masse har tagit en kvällspromenad och tagit denna bild av manbyggnaden och flygeln på Kauparves södra part. Manbyggnaden är en stor hög och bred parstuga stående på en källare. Taket är täckt med tegel och man har en pulpetfrontespis. Ett köksbakbygge med vardagsfarstu finns också. Möjligen är huset lite äldre än 1870, kanske 1850-60. Till vänster står en flygel rymmande brygghus och drängkammare. I gräset på åkern står sonen Lars Jakobsson (?) 17 år med brodern Karl Johannes 4 år.
Denna vackra flygelbyggnad innehåller minst tre funktioner. Närmast manbyggnaden t v ligger brygghuset så som brukligt är, man skulle ha nära till drickbryggningen och brödbaket, det syns också på skorstenen. Sedan följer troligen en källare och därefter drängkammare eller snickarbod. Mitt i bilden syns en rabatt med perenner. Det var inte så vanligt med prydnadsväxter som man kan tro, många gånger lyser de med sin totala frånvaro.
Här ser vi Mårtenssons manbyggnad, vilken enligt Lauboken skall vara uppförd 1880. Det kan stämma med tanke på byggnadens proportioner, att golvet ligger en bit upp från marken, jämför flygeln, och att taket är ganska flackt och utdraget. Men huset ser ut att sakna sockel vilket det borde ha och fönstren ser äldre ut, man borde ha åtminstone något trekantsfönster också vid denna tid. Den låga brygghusflygeln ser betydligt ålderdomligare ut, den är lägre och faltaket är brantare. Den bör ha innehållit brygghus och drängkammare/snickarbod.
Manbyggnaden på Goks är en av socknens 4 stycken byggd i två fulla våningar. Det finns en stenhusresolution på Goks 1793 och den avser troligen nedervåningen. Övervåningen är sannolikt tillkommen vid 1800-talets mitt, då också nedervåningens fönster moderniserades. På bilden har man bytt ut ytterdörren mot en tidsenlig spegeldörr med småspröjsade fönster i översta spegeln. Dessutom har man satt upp hängrännor och stuprör. Den nya flygeln är stor och hög, den innehåller ett sädesmagasin på övervåningen, det ser man på de små vädringsluckorna. Gavelfältet är byggd av trä och taket är täckt med spån, något som blev vanligt omkring förra sekelskiftet. Den innehåller troligen brygghus och drängkammare.
Det är en storslagen gårdsanläggning Oskar och Emma Danielsson byggde. Manbyggnaden från 1912 är en hög parstuga med dubbel fönstersättning i modern utformning. På baksidan finns ett köksbakbygge. Huset står på en hög blockimiterad sockel, innanför vilken det finns en källarvåning. Taket är täckt med papp i lodstående vådor och skorstenarna är höga och gjorda av tegel. Flygeln byggdes redan 1904 och här bodde man nog några år innan manbyggnaden var klar. Den innehåller brygghus, drängkammare och ...? med sädesmagasin på loftet. Mellan byggnaderna skymtar smedjan. Det ser ut som om hela trädgården är full av högvuxna foderbetor!
Masse står på storgården och tar en bild av gårdens folk med manbyggnaden och brygghuset i bakgrunden. Manbyggnaden är en parstuga med brutet tak och frontespis, troligen byggd på 1830-talet. Den är lite asymmetrisk, vilket kan tyda på att salen t h är tillbyggd något senare. Taket har ursprungligen troligen varit täckt med falar eller tegel, men här ser det ut att vara spån. Brygghuset t h är troligen yngre än manbyggnaden. Den innehöll sannolikt brygghus på den hitre gavel och drängkammare på den andra, möjligen med en källare i mitten. Manyggnaden verkar vara i gott skick och det är svårt att förstå att man strax efteråt rev den. Personerna är troligen från vänster: sonen Oskar Olsson, 22 år, styvmodern Sofia Katarina född Jakobsson från Galls på När, 40 år, sonen Anton Olsson, 19 år, fadern Petter Olofsson, 47 år, dottern Berta Olsson, 16 år.
Kauparve var före partsklyvningens tid Laus största gård jämsides med Fie. Båda gårdarna delades sedan i 5-7 parter. 1870 genomfördes ett skifte vid Kauparve, då två parter vid den tätt liggande bebyggelsen nedanför Lausbackars sydöstra ände blev ålagda att flytta. Denna gårdspart samt grannparten flyttades då upp på backrönet vid Kotorget där ena vägen går mot När och den andra mot Lau kyrka. Denna boplats var nog egentligen inte ny. På medeltiden låg här kanske gårdarna By och Hanarve och ruiner efter den sistnämnda gården sägs ha funnits kvar ännu vid detta skifte. På bilden ser vi den stora manbyggnaden i parstugeform med källare, hög bostadsvåning samt vindsvåning under brutet tak med frontespiser. Köksbakbygget kom till efter 1906 och verandan vid sekelskiftet. Flygeln innehållande drängkammare och brygghus med sädesmagasin på loftet byggdes 1870 och är numera inredd till den liten permanentbostad.
Här har vi en fin överblick över gårdens byggnader sedda från granngården Husarves potatisland. Alla byggnader finns kvar än idag, ett pannrumshus har blivit tillagt där man ser flovedstravarna mellan flygeln och bodlängan. Flygeln har blivit moderniserad genom att man byggt på det något så man fått in vädringsluckor till loftet, vilket användes som spannmålsmagasin. Man har rivit gavelspetsens stenvägg och gjort en ny i trä i stället. Troligen innehöll flygelns bortre del ett brygghus av den kraftiga skorstensstocken att döma och den hitre delen en drängkammare. Bodlängan har en bakdörr, vilket kan betyda att det här fanns ett grishus med tillhörande grisgård utanför. På ladugården ser man hur den nya delen ännu inte hunnit bli färdigmålad och färdigputsad. I den äldre delen ser man tydligt de nyinsatta fönstren, vilka finns kvar än idag. I mitten ses portlidret och portarna längre bort går till ladan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.