Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bolanders hus på Drottninggatan 2, kv Prostlyckan. Det uppfördes 1904 till Eskilstunabodens ägare Hartvig Bolander. Hans dotter Anna-Greta tog över huset i början av 1940-talet tillsammans med sin man tandläkare Torsten Sandberg. Huset har en egenartad fasad indelad i många olika fält av gesimser, dekorer och väggpartier. Hörntornet vetter åt Magasinsgatan och mot trädgården en glasveranda med smala burspråk och balkong ovanpå. Ett plank skyddar från insyn. Nedanför tornet står en liten flicka. (Jämför med rådman Mellings villa bildnr VMA11716 D10. Eskilstunaboden bildnr VMA11716 D66)
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnad på hörnet Östra Långgatan-Borgmästaregatan, kv Hantverkaren. Där ligger Gustaf Johnsons speceri-, vin- och diversehandel enligt skylten på hörnet. Kontoret har han till höger längs Östra Långgatan. Vid Borgmästaregatan ligger en cykelaffär. Senare hade Kooperativa länge sin huvudbutik i hörnbyggnaden, men ersattes med Domus som invigdes 1960.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rådman Mellins fastighet i korsningen Engelbrektsgatan-Sveagatan i kv Hunden. Byggnaden uppfördes 1905 och har ett mycket kraftigt burspråksparti i två våningar, krönt av en balkong, och hörnet kröns av en klockhuv med spira och flöjel. (Jämför med Bolanderska villan bildnr VMA11716 D67)
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. På de två tomterna i korsningen Västra Vallgatan-Torggatan, nuvarande kv Brunnsparken lät Handelsbolaget Fagerstedt & Palm 1870 uppföra dels detta tegelmagasin, dels ett trämagasin i tre våningar med bodar och vindar för spannmål. I tegelbyggnaden fanns salubod med kontor, två boningsrum och kök, torkria, spannmålsrum och vind. Trämagasinet rymde över 5000 tunnor havre. 1875 köptes magasinen av firman W Thorburns söner i Uddevalla och deras föreståndare för den halländska havreexporten till England, Robert Carl Thorburn Jobson, flyttade till staden. Han blev en välbeställd köpman i staden och byggnaden kallas Jobsons magasin.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnaden i korsningen Drottninggatan-Kyrkogatan, kv Apotekaren. Till vänster ligger N. Thulins skohandel och skomakeriaffär och till höger ligger Mauritz P. Lundhs färghandel. På fasaden sitter också reklamskyltar för tidningen Vestkustens redaktion och annonskontor med tryckerilokal, som ligger längre åt höger på Drottninggatan.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy från gatukorsningen Drottninggatan-Borgmästaregatan mot kvarteret Färgaren. Det timrade huset i korsningen uppfördes 1847 och 1897 köpte en Svanberg fastigheten. I tvåvåningshuset till vänster påtalar reklamskyltar att där ligger dels Göingegårdens Mjölk-Magasin, dels Tekla Bengtssons Damfrisersalong. Huset i bakgrunden med balkonger i två våningar ligger i kv Hantverkaren och uppfördes 1885. Byggnaden kallades Millbergska huset, efter ägaren Seth Millberg som bodde i Göteborg, och på taket fanns ursprungligen en punschveranda.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. AB Varbergs Expressbyrå från 1904 i Lilla Kari, hörnet Magasinsgatan-Östra Långgatan. I bakgrunden står GOE Nordbloms kvarn från 1867 som brann 1925 men vars existens ekar genom grannkvarteret Kvarnhyddan och Kvarngränd nordöst om båda kvarteren. Mannen i hästekipaget vänder sig mot fotografen och i fönstret på det avfasade hörnet står en kvinna.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy från korsningen Bäckgatan-Östra Långgatan, kv Rådhuset. Huset uppfördes 1864 men renoverades av Nilsson. På det avfasade hörnet sitter en balkong över entrén och takterrassen med flaggstången på den låga torndelen kantas med ett smidesräcke.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Huset på Kyrkogatan 33 i hörnet vid Östra Vallgatan, som går på höger sida. Till vänster skymtar byggmästarens eget hus uppfört 1896. Till skillnad från den artikulerade fasaden på hans bostad har denna byggnad en stram tegelfasad med endast en tandsnittsdekor under takfoten. På det avfasade hörnet sitter en balkong och taket har fem takkupor med stora fönster. I porten står ett barn och vid trappan nedanför står en pojke med en kärra.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy över Brännvinsbränneriet uppfört 1903 i kv Svärdfisken, Norrdal, med Getterön vid horisonten.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Detta är byggmästarens eget hus på Kyrkogatan 31 som han lät uppföra till sig och makan år 1896. Fasaden är tidstypiskt eklektisk, dvs den bär influenser från olika arkitekturstilar såsom nyrenässans i den rusticerade bottenvåningen och enfanger i fönsteromfattningarna, nyklassicism i takfotens tandsnitt, en gördelgesims och balkong i nyrokoko och överst en modern påbyggnad med tvåbågade fönster och fjällmönstrad fasad, sannolikt av plåt.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy över Anderbergs smedja i på Bryggaregatan 8, Vindragaren 10. Troligen uppfört mellan 1900-1910. I förgrunden en lång fönsterförsedd uthusbyggnad, sammanbyggd med smedjan; en tegelbyggnad täckt av pulpettak med två skorstenar. I bakgrunden skymtar olika bostadshus.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy över fastighet i kv Vindragaren vid Bryggaregatan. Till vänster står ett lusthus och tomten hägnas av ett högt vitmålat spjälstaket.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Flerbostadshus uppfört 1914 i två våningar på Slottsgatan 12 i kv Matrosen, sammanbyggt med grannhuset. Plåttaket ser skinande nytt ut och har en något ovanlig utformning: plant brutet med branta takfall (se även byggmästarens hus på Slottsgatan 15 bildnr VMA11716 D33). Det medger största möjliga rumsyta med god takhöjd även på vindsvåningen, som förses med ljus från runda takfönster (lukarner) och två frontespiser. Över entrén sitter en balkong med elektrisk fasadbelysing, trots att lyktstolpen står precis intill. Intill flaggstångsfästet angör elledningarna huset.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bostadshus uppfört 1913 på Slottsgatan 15 i kv Lotsen. Tomterna hägnas mot gatan med plank och från elstolpen går ledningarna i olika riktningar. (Se liknande takutformning av byggmästaren på Slottsgatan 12 bildnr VMA11716 D34)
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Snickerifabrik uppförd 1884 i nuvarande kv Renen, tidigare Snickaren. Vyn går längs den stengärdsgårdskantade Norra vägen som möter Gamlebyvägen, där fabriken ligger med hög skorsten och träbodar. I början av 1900-talet ägdes stadsägorna här, nr 355 och 357, av Varberg-Borås järnväg. Varbergs Snickeri AB köpte fastigheten 1911. När det gick i konkurs 1928 tog Karl Nilsson över, som i sin tur sålde företaget till Ivar Andersson 1930, varpå Carl Svenssonoch drev Varbergs Trävaruaffär här från 1949 och slutligen tog Torsten Evers vid fram till slutet av 1960-talet. Då startade han med kompanjonen Alf Löfgren istället firman Levata och sålde fritidsmöbler tills Varbergs kommun köpte fastigheten 1982. Byggnaderna är numera rivna.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Societetshuset i Varberg med en fontän omgiven av en funkiarabatt.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Elementarläroverket för gossar, invigdes den 10 december 1894. En omfattande om- och tillbyggnad gjordes 1919 och fram till 1953 drevs här realskola. Från 1954 fick byggnaden en ny funktion som stadshus då stadens förvaltning flyttade in.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy över Gustav F Bratt & Co:s slakteri i kv Svärdfisken vid Norra vägen, Norrdal. Fabriksområdet hägnas in av ett träplank och el- och telefonledningar korsar bilden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.