Inv.nr:68927. stånka, skänk- eller dryckeskanna, vanligen uppåt avsmalnande samt med ledat lock. Ölstånkor i laggat trä är kända sedan medeltiden och har efterbildats i tenn m.fl. material. Benämningen har även använts om andra slag av dryckeskärl. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=318016
Från 299 kr
Husaby socken. Husaby kyrka, gravkista vid västgaveln. Gravmonument av romansk karaktär. Består av fem delar, med gavelkors, sidohällar och kistformad lockhäll. Ytterkanterna på gavelkors och sidohällar tros ha legat kant i kant ursprungligen, så lockhällen är antagligen inte den ursprungliga. Den är smyckad med mycket detaljrika reliefer och på ena gavelkorset en enkelt utformad runristning. Ur "Skaratraktens kyrkor under äldre medeltiden" av Markus Dahlberg.
Sollefteå kyrka. På platsen fanns under medeltiden en gråstenskyrka, som hörde till de äldre i Ådalen och som torde ha tillkommit under 1200-talet. Den behöll sitt lilla rakslutna kor tills kyrkan ombygdes på 1770-tallet. Byggmästare var stadsbyggmästare Daniel Hagman i Sundsvall
Manbyggnaden på Ångermanlandsgården. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. V
Ångermanlandsgården. Ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen.
Ångermanlandsgården på Murbergets friluftsmuseum. Ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen.
Portlidret på Ångermanlandsgården, Murberget. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården.
Tre män arbetar med att frilägga en stockbåt i den inre vallgraven (grav I) vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar där sommaren 1932. Stockbåten visade sig vara halverad på längden och daterades till medeltiden. I studentmössa längst bak ses fil. stud Anders Lindahl.
Kyrkan i Blädinge uppfördes troligen under senare delen av medeltiden. Ombyggnad på 1780-talet och 1834 gav kyrkan en nyklassicistisk prägel. Utanför kyrkan finns det Mörnerska gravkapellet. Där finns 22 kistor med stoften från släkten Mörner, bl a landshövdingarna Carl Stellan Mörner och Carl Mörner. På kyrkogården finns även gravplats för den Gyllenkrokska släkten, författarinnan Blenda Sylvan och Bror Cederström.
En loftbod är ett timrat förrådshus i två plan för förvaring av mat och kläder. Loftboden var det enda hus på den gamla svenska gården som byggdes i två våningar. Byggnadstypen är känd sedan medeltiden, med utbredning huvudsakligen i mellersta Sverige.
Kyrkan i Furingstad har likt många en lång och komplicerad byggnadshistoria. De äldsta delarna kan räknas till medeltiden och flera mer eller mindre omfattande ingrepp i huskroppen är kända. Dagens kyrka är till delar resultatet av stora förändringar som kom till stånd år 1888. Detta år revs det medeltida vapenhuset, fönstren upphöggs till nuvarande storlek och ljudgluggarna i tornet sattes igen.
Norr om kyrkan fanns på medeltiden en kastal, ett försvarstorn, troligen byggt på 1100-talets andra hälft. Dess bas är den största på Gotland och fanns det en proportionalitet mellan ytan på marken och höjden, så har det här varit Gotlands högsta kastal, c:a 6 våningar hög, större än Kruttornet i Visby. Mot kastalen byggdes på 1200-talets mitt en ny prästgårdsbostad i sten, varvid kastalen inkorporerades i prästgården. Under de fattiga tiderna efter medeltiden orkade Lau inte hålla egen präst längre, 1595 slog Lau och När ihop till ett pastorat och prästen flyttade till den större prästgården på När. Lau prästgård användes en tid till klockarbostad, men övergavs på 1700-talet, varvid hela komplexet rasade ihop. På Masses tid var det bara en gräsbevuxen hög kulle med ett uppstickande valv från bottenvåningen kvar av prästgården och kastalen, vilket bilden visar med utsikt över den öppna bygden mot öster. På 1930-talet grävdes ruinen ut.
Brefkort, "Skansen". Kungsbacka." daterat 1902-05-09. Meddelande: "Tingsställe, länsmansboställe, med en ganska stor och vacker park..." En man står i den lilla grindöppningen till spjälstaketet som omgärdar tingsstället. Tingshuset Skansen ligger i Storgatans förlängning på en udde där Kungsbackaån och Söderån flyter samman. På medeltiden låg försvarsanläggningen Kungsbacka hus på platsen. Nuvarande byggnad uppfördes 1890 och ersatte då tingshuset från 1700-talet. Detta var Fjäre härads tingsställe fram till 1996. Kyrkan hade då sålts till Kungsbacka församling, som idag har församlingshem i byggnaden.
Vall, beläget väster om Gävle i Valbo socken, var under medeltiden prästbord. Från 1602 var Vall kungsladugård under Gävle slott och därigenom kom dess avkastning att ingå i landshövdingens löneförmåner. Vall inkorporerades med Gävle stad 1919. I början av 1859 blev Vall lantbruksskola. Som sådan tjänstgjorde den till 1889. Därefter uppläts Vall till översteboställe för chefen för Hälsinglands regemente. (Se boken: "Från Gästrikland". årgång 1964)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.