Dykbåten utanför Hargshamn med mudderverk i bakgrunden
Från 299 kr
Skissen på Apollo visar att skeppet bör ha varit bestyckat och däckat som skissen visar. Med tanke på konstruktionen och de kraftiga dimensionerna bör skeppet ha kunnat ta tung bestyckning, delvis lik Vasas avseende det tyngre artilleriet. Sannolikt har det varit möjligt att placera stöttor även mellan undre och övre batteridäck, men inga av dessa balkar kunde med säkerhet dokumenteras. . Layout: Alexander Rauscher.
Kraftiga runda timmer påträffades utanför vraken och hör sannolikt ihop med stenansamlingen i närheten.
Förstäven reser sig cirka 4,5-5 meter upp och står på sin ursprungliga plats på Apollo.
Vraket i plan med det förliga partiet är åt vänster. Akterstäven syns till höger i bilden och avgränsar därför vraket.
Innergarneringsplankan sitter till synes i sitt ursprungliga läge. Notera lasken (skarven).
Bottenstockarna på den eventuella Lodjan svänger kraftigt upp mot skrovsidan.
Knekten står nedfallen upp och ned i vraket. Nederst syns ett urtag där betingbalken suttit. Det har alltså funnits två likadana knektar med en betingbalk mellan. En pollare/huvud kan skymtas längst ned. Timret till höger i form av ett kors är sannolikt recent.
Knät innanför Apollos skrov visar med sin kurvatur och vinkel att det suttit precis ovanför vattenlinjen och sedan svängt av, nedåt vid slaget.
I det förliga partiet som främst skulle undersökas var delar av den nu förstörda kölen synlig. Den hade lyfts upp av bojstenen och sitter inte på sin ursprungliga plats.
Stocken som sannolikt varit en del av den kraftiga stenkistan är splittrad i den vänstra delen samt på mitten. Möjligen är det en explosion som orsakat detta.
Galjonstimret ligger nedfallet på botten. Man kan se klacken där galjonen suttit.
Ankarklyset ligger välbevarat på botten nedanför fören på Apollo i ett sjok av skrovet.
På en av Marias balkar syns ett rektangulärt urtag, sannolikt för en stötta och inte en karvel. Balken skall vridas ett kvarts varv åt höger för att ligga rätt.
Den skuggade skeppsdelen är ett bevarat knä som använts för att stärka däcksbalkskonstruktionen. Knät sitter fortfarande på sin plats på insidan av styrbordssidan. Vinklarna på dessa knän avslöjar en hel del om Marias skrovs form samt var dom suttit i skrovet.
Från en annan vinkel av bojstenen ser man hur djupt den tryckts ned i vraket.
Däcksbalkarna ligger tvärs i skrovet strax nedanför sin forna plats i Apollo.
Spant har slitits loss från bottenstockarna och kulturlagret i vraket rörts om.
Skrovet på Apollos styrbordssida är mycket välbevarat och sticker upp cirka 4-5 meter. Dock har erosionen gjort att på vissa ställen så är bordläggningen väldigt tunn.
Styrbordssidan på Maria. Sannolikt har skeppets första berghult suttit strax ovan den bevarade bordläggningen på bilden. Detta avslöjar också var, vilken nivå på skrovet man befinner sig.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.