Innergarneringsplankan sitter till synes i sitt ursprungliga läge. Notera lasken (skarven).
Från 299 kr
Bottenstockarna på den eventuella Lodjan svänger kraftigt upp mot skrovsidan.
Knekten står nedfallen upp och ned i vraket. Nederst syns ett urtag där betingbalken suttit. Det har alltså funnits två likadana knektar med en betingbalk mellan. En pollare/huvud kan skymtas längst ned. Timret till höger i form av ett kors är sannolikt recent.
Knät innanför Apollos skrov visar med sin kurvatur och vinkel att det suttit precis ovanför vattenlinjen och sedan svängt av, nedåt vid slaget.
I det förliga partiet som främst skulle undersökas var delar av den nu förstörda kölen synlig. Den hade lyfts upp av bojstenen och sitter inte på sin ursprungliga plats.
Stocken som sannolikt varit en del av den kraftiga stenkistan är splittrad i den vänstra delen samt på mitten. Möjligen är det en explosion som orsakat detta.
Galjonstimret ligger nedfallet på botten. Man kan se klacken där galjonen suttit.
Ankarklyset ligger välbevarat på botten nedanför fören på Apollo i ett sjok av skrovet.
På en av Marias balkar syns ett rektangulärt urtag, sannolikt för en stötta och inte en karvel. Balken skall vridas ett kvarts varv åt höger för att ligga rätt.
Den skuggade skeppsdelen är ett bevarat knä som använts för att stärka däcksbalkskonstruktionen. Knät sitter fortfarande på sin plats på insidan av styrbordssidan. Vinklarna på dessa knän avslöjar en hel del om Marias skrovs form samt var dom suttit i skrovet.
Från en annan vinkel av bojstenen ser man hur djupt den tryckts ned i vraket.
Däcksbalkarna ligger tvärs i skrovet strax nedanför sin forna plats i Apollo.
Spant har slitits loss från bottenstockarna och kulturlagret i vraket rörts om.
Skrovet på Apollos styrbordssida är mycket välbevarat och sticker upp cirka 4-5 meter. Dock har erosionen gjort att på vissa ställen så är bordläggningen väldigt tunn.
Styrbordssidan på Maria. Sannolikt har skeppets första berghult suttit strax ovan den bevarade bordläggningen på bilden. Detta avslöjar också var, vilken nivå på skrovet man befinner sig.
Knekt/beting på Vasas väderdäck av samma typ som påträffats på Apollo. Sannolikt har även den på Apollo suttit på ett öppet däck.
Bilden visar hur ett fartyg vindas ned på en brobänk för att komma åt att kalfatra samt reparera skrovet. Modell från Sjöfartsmuseet i Tallinn.
Bilden är tagen inne i vraket mot styrbordssidan. Röd pil visar en däcksplanka/vaterbord, blå visar innergarneringen, gul visar spanten och lila visar berghultet. Den dykande arkeologen befinner sig på utsidan en bit nedanför skrovsidan.
En av Marias däcksbalkar som syns på bilden sitter på sin plats och var mycket kraftig. Under däcksnivån är skrovet bra bevarat. På bilden syns olika däcksnivåer. Skrovet börjar sakta svänga inåt mot kölen vilket gör att det förmodligen är undre batteridäck som balkarna burit upp. I bakgrunden skymtar spanten, som i sin tur svänger inåt mot övre däck. Detta gör att däcksbalken, som syns i bild, med största sannolikhet är den bredaste och då kan ge svar på hur brett och stort skeppet varit.
ID 1, stenhög
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.