Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar. Bilden tagen mellan 1916 - 1920

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar. Bilden tagen mellan 1916 - 1920

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.

Från 299 kr

Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Ekonomibyggnaden från 1904 intill Länslasarettet i Varberg som invigdes 1901. Byggmästare var Nilsson och Axel Kumlien hade gjort ritningarna till båda dessa tegelbyggnader. Ekonomibyggnaden låg utmed Västra Vallgatan och utöver typiska utrymmen som köksavdelning, desinfektionsrum och tvättstuga fanns här även personalbostäder, kontor och arkiv. Rum för mangel, tork och linneförråd låg på övervåningen men förbands med tvättstugan i källaren via en hiss.

Från 299 kr

Claes Egnell hade som son till Linköpings borgmästare rimligtvis goda förutsättningar i livet. Likväl visade han på handlingskraft när han ensam och endast nyss fyllda 20 år tog över arrendet av gården Stora Grönhögs 2 mantal i Furingstad. Hösten 1876 tog han nästa steg och blev enskild ägare till gården Eriksberg i Kvillinge. Efter ett kort nedslag i Kuddby köpte han år 1880 den större gården Skäggestad i Törnevalla. Där gift 1883 med Helena Amalia Ottilia Vesslien (1853-1944), bördig från Dagsberg och ägare av Ravnäs säteri i Konungsund. Paret flyttade till säteriet 1895 och framlevde där till respektives död. Här porträtterad i Norrköping omkring 1865.

Från 299 kr

Carl Magnussons familj ca 1910. Olof Jonssons text: "Bräcke?" Olof Jonssons text: "Bräcke" Enligt husförhörsboken så ägde Carl Magnusson 1/4 mantal, Carl Magnusson Bäve 1838-08-01 (död 1913-04-09), hustru Eleonora Charlotta Andreasdotter, Södra Ryr 1852-07-11, Barnen (alla födda i Bäve): Beda 1876-08-29, Axel 1878-04-16, Albin 1880-10-08 (död 1899-05-04), Viktor 1883-02-08, Signe 1885-06-29, Teodor 1887-10-15, Adèle 1890-07-11, Linnéa 1893-02-22 och Albert 1895-08-21. På fotot: Teodor, Beda, Linnéa, Signe, Viktor, Albert, Carl, Eleonora och Adele framför det gamla boningshuset på Övre Bräcke. Anm. Uppg./ Rune Magnusson (sonson till Carl)

Från 299 kr

Carl Magnussons familj ca 1910. Olof Jonssons text: "Bräcke" Enligt husförhörsboken så ägde Carl Magnusson 1/4 mantal, Carl Magnusson Bäve 1838-08-01 (död 1913-04-09), hustru Eleonora Charlotta Andreasdotter, Södra Ryr 1852-07-11, Barnen (alla födda i Bäve): Beda 1876-08-29, Axel 1878-04-16, Albin 1880-10-08 (död 1899-05-04), Viktor 1883-02-08, Signe 1885-06-29, Teodor 1887-10-15, Adèle 1890-07-11, Linnéa 1893-02-22 och Albert 1895-08-21. På fotot Albert tillsammans med två av sina systrar. I bakgrunden det gamla boningshuset och till vänster på bilden syns flera bikupor av halm. Enligt sonsonen Rune Magnusson så var det frun i huset Eleonora som hade hand om bina och biskötseln.

Från 299 kr

Carl Magnussons familj ca 1910. Olof Jonssons text: "Bräcke" Enligt husförhörsboken så ägde Carl Magnusson 1/4 mantal, Carl Magnusson Bäve 1838-08-01 (död 1913-04-09), hustru Eleonora Charlotta Andreasdotter, Södra Ryr 1852-07-11, Barnen (alla födda i Bäve): Beda 1876-08-29, Axel 1878-04-16, Albin 1880-10-08 (död 1899-05-04), Viktor 1883-02-08, Signe 1885-06-29, Teodor 1887-10-15, Adèle 1890-07-11, Linnéa 1893-02-22 och Albert 1895-08-21. På fotot Albert tillsammans med två av sina systrar. I bakgrunden det gamla boningshuset och till vänster på bilden syns flera bikupor av halm. Enligt sonsonen Rune Magnusson så var det frun i huset Eleonora som hade hand om bina och biskötseln.

Från 299 kr

Carl Magnussons familj ca 1910. Olof Jonssons text: "Bräcke?" Olof Jonssons text: "Bräcke" Enligt husförhörsboken så ägde Carl Magnusson 1/4 mantal, Carl Magnusson Bäve 1838-08-01 (död 1913-04-09), hustru Eleonora Charlotta Andreasdotter, Södra Ryr 1852-07-11, Barnen (alla födda i Bäve): Beda 1876-08-29, Axel 1878-04-16, Albin 1880-10-08 (död 1899-05-04), Viktor 1883-02-08, Signe 1885-06-29, Teodor 1887-10-15, Adèle 1890-07-11, Linnéa 1893-02-22 och Albert 1895-08-21. På fotot: Teodor, Beda, Linnéa, Signe, Viktor, Albert, Carl, Eleonora och Adele framför det gamla boningshuset på Övre Bräcke. Anm. Uppg./ Rune Magnusson (sonson till Carl)

Från 299 kr

Johannes Larsson. Betty. Rönnängen. Karl Ek berättar om en väldig krusbärsbuske som han och syskonen åtskilliga gånger fått lov att plocka av. Maken Johannes, som det alltid var fart på, hade också en särskild stil att gå under täta frustanden. Bl.a. kunde man om söndagarna få se honom komma på detta vis på hans särskilda kyrkstig mellan Björkullasjöarna. Han hade ett potatisland på en inäga, som f. ö. låg kringgärdad av grannen Gustaf Åkessons mark. Den senare utförde körhjälp åt andra, men skulle då också ha brännvin. En gång då Johannes, som var nykterist, sköv sin tunga skottkärra med gödsel förbi Åkessons och fick någon gliring, skall han ha svarat:"Den som ente har flaska får arbeta sjölver!" 9 mars 1835 överlåter och försäljer Lars Andersson till sin son Johannes Larsson och hans hustru Lotta Pettersdotter 1/4 mantal kronoskattehemmanet Åsen. Dels genom köp, dels genom arv avstår de (hållningskontrakt 1873, köpebrev jan 1874) nämnda hemman till mågen Frans Teodor Jonsson och dottern Johanna. Undantogs: västra ändan av gamla manbyggnaden, vilken låg något nv om nuvarande i öst-västlig riktning. (Denna flyttades senare till Kyrkängen -"Edgrens"). På hösten 1873 har J. L. och Lotta P. köpt 1/8 mantal av berörda hemman (hälften) av skolläraren L. J. Otter och hans hustru Stina Kajsa, vilken är dotter till J. L. och Lotta P. En tredje dotter, Maria Charlotta var gift Björk. De båda döttrarna utvandrade till Nordamerika. Johannes Larsson död 15/4 1882. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Johannes Larsson. Betty. Rönnängen. Karl Ek berättar om en väldig krusbärsbuske som han och syskonen åtskilliga gånger fått lov att plocka av. Maken Johannes, som det alltid var fart på, hade också en särskild stil att gå under täta frustanden. Bl.a. kunde man om söndagarna få se honom komma på detta vis på hans särskilda kyrkstig mellan Björkullasjöarna. Han hade ett potatisland på en inäga, som f. ö. låg kringgärdad av grannen Gustaf Åkessons mark. Den senare utförde körhjälp åt andra, men skulle då också ha brännvin. En gång då Johannes, som var nykterist, sköv sin tunga skottkärra med gödsel förbi Åkessons och fick någon gliring, skall han ha svarat:"Den som ente har flaska får arbeta sjölver!" 9 mars 1835 överlåter och försäljer Lars Andersson till sin son Johannes Larsson och hans hustru Lotta Pettersdotter 1/4 mantal kronoskattehemmanet Åsen. Dels genom köp, dels genom arv avstår de (hållningskontrakt 1873, köpebrev jan 1874) nämnda hemman till mågen Frans Teodor Jonsson och dottern Johanna. Undantogs: västra ändan av gamla manbyggnaden, vilken låg något nv om nuvarande i öst-västlig riktning. (Denna flyttades senare till Kyrkängen -"Edgrens"). På hösten 1873 har J. L. och Lotta P. köpt 1/8 mantal av berörda hemman (hälften) av skolläraren L. J. Otter och hans hustru Stina Kajsa, vilken är dotter till J. L. och Lotta P. En tredje dotter, Maria Charlotta var gift Björk. De båda döttrarna utvandrade till Nordamerika. Johannes Larsson död 15/4 1882. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Huseby är ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Den äldsta benämningen av platsen är Hosaby 1419. Namnet antyder byns läge vid (h)oset, det vill säga Helgeåns mynning i sjön Åsnen. Egendomen var huvudgård i friherreskapet Bergkvara. Brukets historia börjar med dess dåvarande ägare, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1629 finns den äldsta uppgiften om tackjärnsblåsning på platsen. Bruket var helt baserat på sjömalm vilken upptogs från de stora sjöarna i trakten. Under 1630-talet påbörjades gjutning av kanoner men också av järnkakelugnar, s.k. sättugnar. Arnold de Rees från Holland fick arrende på bruket 1642. Året efter fick han ensamrätt att bedriva bruksrörelse i Småland. Huseby utvecklades nu i stor skala. Arnold de Rees byggde upp en effektiv transportled mellan bruket och Bodekull, föregångaren till Karlshamn. Leden, som innefattade pråmtrafik över Åsnen och landtrafik till den blekingska kusten, kallades för "Holländarevägen". På ägarens egna fartyg utskeppades järnvaror i stor mängd till Köpenhamn, Stralsund, Lübeck, Hamburg, Haarlem och Amsterdam. 1792 blev greve Axel Hamilton ägare till bruket. Han utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet. Godset ärvdes 1814 av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton som också utökade gårdsbeståndet och uppförde nuvarande corps-de-logi. När godset år 1867 köptes av Joseph Stephens för en köpeskilling av 530 000 riksdaler ingick förutom järnbruket, sågverk och kvarn även 46 jordbruksfastigheter om 24 mantal och ca 6 000 hektar mark. Tackjärn tillverkades för sista gången 1930, men gjuteriet var i drift in på 1950-talet. Egendomen testamenterades till staten av fröken Florence Stephens innan hon avled 1979. Sedan 1994 förvaltas Huseby av Statens Fastighetsverk.

Från 299 kr

Huseby är ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Den äldsta benämningen av platsen är Hosaby 1419. Namnet antyder byns läge vid (h)oset, det vill säga Helgeåns mynning i sjön Åsnen. Egendomen var huvudgård i friherreskapet Bergkvara. Brukets historia börjar med dess dåvarande ägare, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1629 finns den äldsta uppgiften om tackjärnsblåsning på platsen. Bruket var helt baserat på sjömalm vilken upptogs från de stora sjöarna i trakten. Under 1630-talet påbörjades gjutning av kanoner men också av järnkakelugnar, s.k. sättugnar. Arnold de Rees från Holland fick arrende på bruket 1642. Året efter fick han ensamrätt att bedriva bruksrörelse i Småland. Huseby utvecklades nu i stor skala. Arnold de Rees byggde upp en effektiv transportled mellan bruket och Bodekull, föregångaren till Karlshamn. Leden, som innefattade pråmtrafik över Åsnen och landtrafik till den blekingska kusten, kallades för "Holländarevägen". På ägarens egna fartyg utskeppades järnvaror i stor mängd till Köpenhamn, Stralsund, Lübeck, Hamburg, Haarlem och Amsterdam. 1792 blev greve Axel Hamilton ägare till bruket. Han utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet. Godset ärvdes 1814 av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton som också utökade gårdsbeståndet och uppförde nuvarande corps-de-logi. När godset år 1867 köptes av Joseph Stephens för en köpeskilling av 530 000 riksdaler ingick förutom järnbruket, sågverk och kvarn även 46 jordbruksfastigheter om 24 mantal och ca 6 000 hektar mark. Tackjärn tillverkades för sista gången 1930, men gjuteriet var i drift in på 1950-talet. Egendomen testamenterades till staten av fröken Florence Stephens innan hon avled 1979. Sedan 1994 förvaltas Huseby av Statens Fastighetsverk.

Från 299 kr