Foto visande bulk- och tankmotorfartyget "AIMÉES" huvuddäck med elva lastrumsluckor med tillhörande drivsystem (vid sidan), 3 teleskopiska ventilatorer på varje lucka och 4 wiregenomföringar för värmebatterier på varje luckhalva. Till höger aser man däckets rörledningssystem och bordvarts de runda spannmålsluckorna, 40 på varje sida.
Från 299 kr
Detaljer till visartavlorna. T.v. lucka till tornurstavlorna. Två stycken bult med harpunkrok varmed tavlorna skruvats fast med tre stycken i torntakets vägg, en stycken ögla fäst i visartavlans övre kant, varmed de kunnat hissas upp och ned för översyn. Två stycken bult. Hissverket var placerat i stockvirket i rummet ovanför urverksrummet.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 2 rum 102. Lucka till rörkulvert 105 som förbinder KoS-byggnad med reningsbyggnaden. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
'Bildtext: ''Bild 131. Naturskog av tall och gran med självföryngring i lucka. Vid spontana grangränsen.'' 3 män stående bland tallar. :: :: Fotonr. 7046:234-275 indelade som ''Naturskogsbestånd i Göteborgs län och Bohus län''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
vedbod, dikning, dokumentation, kulturmiljövård, bostadshus, nybygge, grund, ladugård, bod, smedja, panel, härbre, sommarladugård
Masse har varit uppe tidigt på morgonen för att få sol på denna norrsida av ladugården, som nästan alltid befinner sig i skugga. Ladugården lär vara byggd 1870. Den ser väl gammalmodig ut för att vara byggd så sent, men skicket verkar vara gott, så det kan stämma. Taket är täckt med halm, s k bindtak, vilket blev det dominerande takmaterialet när agen tog slut i Lausmyr omkring 1900 i o m myrens utdikning. Ladugården innehåller från vänster stall för 4 hästar, hoimd (hörum) vars lucka står öppen, en förhållandevis stor lada med ladportar och en liten lucka, hoimd igen och kohus med plats för 4 kor, 4 ungnöt och 2 kalvar. Ladugården är sig rätt lik idag, men taket är täckt med spån och det är upptaget en gångport till ladan. Vedbacken i förgrunden är skräpig, fylld med ved, grenar och ris som väntar på sönderdelning.
Saemien Sijte. Samevistet. Sektionsritning. Ritning till Mossbod å Skansen, Renberget. Grund lägges av sprängstensblock på berg i dagen. Syllar tjärade 5x5 med kryss i vartannat fack. Takstolar 3x3 stödda av stolpar. Väggpanel 1x7 ohyvlat med läkt av halva 3-4 slanor. Mellan stolpar inläggas trall av 1x2 på ..?... Dörr flyttas. Öppningar i väggen som i befintligt hus 11 cm höga. 15 cm från takfot. I gavelväggen en lucka med gångjärn som fälles nedåt. slanor. gammal takpanel. näverpapp. ny panel.
Ladugårdens baksida och mäktiga gavel syns från andra sidan vägen. Det är en fantastisk byggnad, som man tyvärr rev strax efter denna bild togs. Det är en hög byggnad, särskilt gaveln är imponerande, det är på sätt och vis synd att alla trolar skymmer murverket, som går ända upp till hanbalken. Längst upp sitter en liten lucka som släpper in lite ljus till det stora loftet. Agtaket är utbytt närmast gaveln och man har fyllt på med ag uppe på nocken.
Masse har varit förtjust i uthusen här på Bönde och tagit många bilder. Här ses ladugårdens södra halva innehållande kohus med dubbla båsrader och en hoimd med lucka närmast genomkörseln. T h står en liten ålderdomlig bulbyggnad med halmtak. Den verkar ha en dörr vid hitre gaveln och en ungefär mitt på och därefter en hoimdlucka. Hoimdluckan tyder på att merparten av byggnaden är ett fähus, troligen ett lammhus. T h står dasset med nytt spåntak, se Bild 674.
Kocken Alex Elfving på Hoppet av Länna. han är 13 år på bilden. Fadern var skeppare på skutan och skötte matinköpen, medan Alex ensam var ansvarig för mathållningen ombord för de åtta männen. Genom en lucka i skansen skickade han maten till manskapet. Kocken serverade också i mässen, bäddade och städade i aktern och hämtade ved till spisen. Bilden är tagen på en resa mellan Nyborg och Karlskrona år 1925.
Masse har fotograferat brudluckan från vägen och ställt sig så lågt, att Bönde lucka ses igenom. Brudluckan är ursprunglig från 1200-talet, men återuppbyggd på 1780-talet efter att troligen varit raserad en period. Luckan är byggd i putsad kalksten med fint huggen omfattning med spetsig båge mot vägen. En dörr med omfattning av stående bräder leder besökaren in på kyrkogården. Stigluckan är täckt med ett brant faltak.
lås, handtag, gångjärn, bås, dörrbeslag, dokumentation, pelare, fönster, kulturmiljövård, bruksbebyggelse, bjälklag, fårhus, stall, ladugård
Vi ser Jakob Hanssons ladugårds baksida ut mot norr. Här ser man tydligt att vänstra halvan bestod av ett dubbelt fähus, den fanns säkert behov av mera utrymme, så därför byggdes det en fähusdel utanför tröskhuset, se Bild 1101. Högra delen var lada. 1936 byggdes ladugården om med foderloft av trä täckt av spåntak, senare plåt. Byggnaden finns kvar. Till vänster om ladugården är en port, den var nog både ämnad att hålla djuren på rätt sida och att skydda gården från hårda nodliga vindar och snödrivor. Längst till vänster står en bulbod med en liten lucka, troligen en gödsellucka. Kanske var den grishus?
Det ser ganska fattigt ut. Ladugården kan vara sent 1700-tal, formen och det branta faltaket samt gavelfältets bräder som är infogade i spunningar, spår, i takstolen tyder på det. Men foderloftet ovanför bjälklaget kan tyda på 1800-tal. Byggnaden hyser troligen två båsrader med tadgate, gång för gödsel, fodergivning, mjölkning mm, i mitten. Längst bort är nog en hoimd med lucka i väggen. De två små fönstren är isatta senare, fönstren och de avsågade bularna är fästade med några som ribbor. Bulboden på gaveln hyser nog ved- och redskapsbod, kanske hönshus. Taket ser ut att vara täckt med papp.
Masse har passat på och tagit denna bild av Hallbjäns södra gårdsparts ladugård strax innan den revs pga skiftet. Ladugården låg med långsidan alldeles intill vägen, se Bild 798, så av den anledningen fick man ha gödselhögarna inne på gården. Till vänster skymtar en bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Ladugården hade till vänster troligen ett stall med hoimd, den lilla hoimdluckan är öppen. Sedan följer gårdens infart med stängda portar. Därefter följer ett stort kohus med hoimd till vänster. Laddelen med ladportar verkar ha varit tillbyggd och där sitter en liten lucka lågt i väggen till okänd funktion. Till höger alldeles utanför bild stod tröskhuset under spåntak.
De båda sammanbyggda ladugårdslängorna på båda Sunnkörkeparterna låg förr framför manbyggnaderna ut mot vägen. Här på södra parten hade troligen Vilhelms far Karl Larsson förnyat ladugårdens södra del, osäkert om det var helt nybyggt eller bara ombyggt med foderloft och krysspröjsade fönster i 1880-90-talsstil. Från vänster ser vi den gamla delen med agtak med troligen gårdspartens infart skymtade längst tv och sedan en hoimd, hörum med fönster istället för lucka i väggen, och därefter ett kohus. Den nya delen med spåntak innehöll en hoimd, sedan troligen stall, portlider och gris/lammhus. Alla ladugårdsbyggnader revs och man byggde en ny mindre ladugård söder om gårdstomten 1924.
Här ses den stora ladugårdens norrsida en tidig morgon när ljuset ligger på. Det skall vara den 20:e maj, men på åkern växer gröda, vilken knappast kan ha stått kvar över vintern. Är det fel datum? Närmast ligger ladan med lucka och ladport, därefter ses två av gödseldörrarna till fähusen, halmstacken döljer troligen den tredje dörren. Mot ladans gavel står en mängd trolar till bandtunar och annat virke. Det är typiskt att man ställde upp virke som man inte kunde lagra under tak på det här sättet. I bildens kant står en grenvedshög.
På väggen hänger ett par träskostövlar på tork. Det är rymliga träskor som klätts med höga skaft av läder, skaften gick upp på halva låren. Dessa använde man vid uthavsfiske som skydd för väta och för värme, särskilt på vinterhalvåret. Boden är en bulbod, där de otäta bularna på långväggen tätats genom påspikning av bräder. Gavelfältet är utbytt med moderna bräder och boden har kostats på papptak. Den har en lucka i stället för fönster, vilket var det vanliga om man överhuvudtaget hade något ljusinsläpp i boden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.