I postöppningsrummet finns alla skåpen för de s.k. väskorna, som för varje postgirokonto innehåller uppgifter för t.ex. blankettbeställningar och adressförändringar. Rummet har ett bra läge i hörnet Vasagatan-Mäster Samuelsgatan med central placering inom avdelningen. Detta har betydelse för arbetet, då många behöver ha tillgång till uppgifterna i skåpen. T.v. fönster åt Vasagatan och t.h. åt Mäster Samuelsgatan.
Från 299 kr
I postöppningsrummet finns alla skåpen för de s.k. väskorna, som för varje postgirokonto innehåller uppgifter om t.ex. blankettbeställningar och adressförändringar. Rummet har ett bra läge i hörnet Vasagatan-Mäster Samuelsgatan med central placering inom avdelningen. Detta har betydelse för arbetet, då många behöver ha tillgång till uppgifterna i skåpen. I fonden fönster mot Mäster Samuelsgatan.
Med ett något indraget läge från Hunnebergsgatan låg länge trädgårdsmästarebostaden till Linköpings slott. Här en sällan sedd vy från bostadens trädgårdssida. Lutad mot drivbänken står rimligtvis trädgårdsmästaren Karl Emil Karlsson, som från 1908 bar tjänsten en längre tid. I sitt sällskap torde vi se hans son och hustru. Foto omkring 1910.
Miljö i Linköping som kan vara svår att känna igen även för den som likt de flesta stadsbor besökt platsen. Sakernas läge klarnar med informationen att platsen för den gamla trädgårdsmästarebostaden till vänster i bilden skulle komma att bli densamma som för Linköpings stift- och landsbiblioteket. Huset till höger, i hörnet av Barfotegatan, står ännu kvar och ingår i trygghetsboendet Aspen.
Interiör från makarna Thorngrens vid tiden färdigställda sommarbostad. Invigningsåret 1903 annonseras på murstocken. Likt Thorngrens hade ett flertal burgna Linköpingsfamiljer valt att uppföra sommarhus utmed sjön Roxens norra strand i Stjärnorp. Området kom att kallas Roxenbaden i sann anda att accentuera platsens attraktiva läge.
Motiv från Nykvarn norr om Linköpings centrala delar. Platsens läge utmed Stångån och Kinda kanal med anslutning till Göta kanal gav motivation för industriell etablering av skilda slag. På bilden Nykvarns Snickerifabrik och bortom Kallerstad tegelbruk som från 1898 till 1960-talet låg på östra sidans lerhaltiga jord.
Den nya kyrkan i Hannäs uppfördes under åren 1884-85 efter att länge ha diskuterats i både form och läge. Arkitektuppdragen gick exteriört till Albert Törnqvist och för inredningen till Ernst Jacobsson. Kyrkan gavs den gotiska stil som var härskande vid tiden.
Villa Ödegård i Fivelstad uppfördes omkring 1912 av grosshandlare Elam Andersson. År 1922 tillbyggdes fastigheten för att nå en ansenlig storlek. I bottenplanet drev Elam specerihandel, vilken med sitt säljande läge invid landsvägen vidare fick efterträdare i Petrus Andersson, makarna Lundinger och Gustaf Olsson med flera.
Hospitalskyrkan i Linköping låg innan den revs på hospitalsområdet söder om Hospitalstorget. Sjukvårdsanstalten upphörde som egen församling 1785 och när staden lanserade nytt läge för sjukvården ansågs kyrkan överflödig. Mellan åren 1885 tills byggnaden revs 1897 fungerade den som lokal för Östergötlands museum.
Från 1924 års kraftiga vårflöde där Tinnebäckens lopp genom Linköping nådde kritiska nivåer. Platsen motsvarar dagens läge för Sporthallen. I bildens bakgrund ses Ådala utmed Hamngatan, som för övrigt inte sträckte sig längre söderut förrän in på 1950-talet. Husen till höger låg således i vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna, del av dagens Hejdegården.
Gårdsinteriör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. I trähuset drev upplysningsvis skräddare Gottfrid Zetterstrand sin verkstad under 1800-talet. Zetterstrand är ett av många exempel på hantverkare som var verksamma i området på 1700- och 1800-talen. Stadsdelen runt kvarteret Vårdtornet har medeltida härkomst och kallades i folkmun Midtina för sitt centrala läge. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan. Vy mot nordväst.
När laga skifte förättades i byn Skog 1869 belades Norrgården med så kallad utflyttningsskyldighet. Gårdens nya läge koncenterades till marken mot Stångån och på höjden öster om landsvägen uppfördes den nya mangården och erforderliga ekonomibyggnader. Hösten 1921 dokumenterades gården genom detta fotografi beställt av ägaren Oscar Ekman till Bjärka Säby.
Linköping 1931, mitt i svåra tider för byggbranschen med sänkta löner och uppsagda avtal. Här och var byggdes det ändå, som här på tomten till den anrika restaurangen Druvans tidigare läge. I sammanhanget breddades även gatuavsnittet. Det färdiga affärs- och bostadshuset fick adressen Bokhållaregatan 1. Något senare revs det gamla hörnhuset och byggnaden under produktion förlängdes till Nygatan.
Motiv från Fornhemmet i Bjärka Säby. Även kallat Sandgården efter mangårdens ursprungliga läge. Friluftsmuseet kom till på 1920-talet på initiativ av godsägare Oscar Ekman. Byggnaderna har flyttats från godsets ägor och samlats i den vackra ekhagen intill Stångån. Arbetet leddes av den framstående folklivsforskaren Sigurd Erixon. I blickfånget ligger bod och drängstuga från Stora Tolemålen med sin humlegård.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bildens bakgrund. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Domprostgården i Linköping omkring 1945. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet genom landskamrer Johan Olog Hertzmans försorg. År 1897 blev den domprostgård. Bilden visar fastighetens ursprungliga läge. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Arrendegården Labbenäs med ett ogenerat läge invid sjön Stora Rängens norra ände. Labbenäsvikens vatten skymtar i bakgrunden. De vackra omgivningarna har sannolikt varit till glädje för de boende, men inte någon lindring i gårdens dagliga bestyr. Vid tiden för bilden stod makarna Oskar Ferdinand Andersson och Sigrid Maria Johansson för hemmanets skötsel. Fotoår 1921.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Fredkulla på Tjärholm i Sankt Anna gavs ett synnerligen ogenerat läge när det uppfördes 1908. Byggherre var Fredrik Alfred karlsson, kyrkvärd och tidigare inspektor vid Herrborum. Nu fick han ännu en titel som postföreståndare i och med att ett postkontor uppfördes på tomten, den lilla vita byggnaden till höger. Till hjälp vid posten hade han en tid sin fosterdotter Mariana Karlsson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.